Tanti auguri!

Lille store O, nu fem år! Lös som en sol hela sin stora dag. Ordentligt firad på dagis med, fick en bok av teckningar från alla barnen samt en kungahatt som fröken gjort, så sött och mycket uppskattad av honom. Han har bläddrat och bläddrat i sin teckingsbok, stolt!

Tänk att det är fortfarande dinos som gäller, i tre år har det varit favoriten bland ting. Böcker om dito stor favorit med, fast han gillar att "läsa", har alltid bläddrat i böcker. Stolt ägare av en silvrig fotboll med samt fotbollshandskar, helt klart influerad av sina stora kompisar William och Oliver Uno. Bollen och handskarna testades även under kalaset på plan bredvid, mycket viktigt. Riktiga vertyg men i barnslig storlek är en stor hit. Efterlyses: snickarbänk a la liten!

Stor kalas dag i går, trevliga mammor till barnen med, riktigt trevliga faktiskt. Idag fick jag 3x3 kindpussar på skolan av kvinnor jag inte tidigare känt. La Jessicas mamma, lille O:s preferitta bland tjejerna. Samt Noahs mamma, O:s nya killbästis. Han har bra smak lille O, både i barn och deras mammor ; )!

Lilla Tyra har kallat mig mamma hela veckan och hängt på min höft när det behagat henne, en liten charmig dam som vet vad hon vill. Charmig som få faktiskt. När jag nu varit med systerdotter i några dagar tror jag att jag vet hur jag blir som mormor/farmor. Alldeles för snäll *S*

Idag skulle vi alla till Alessi för att shoppa, den stora outleten där jag varit förr, men jag körde helt vilse och hem kom vi utan besök. Även GPS:en virade ihop det, helt klart på min sida, en lokalsinnebefriad manick. Som om det behövdes två dito i en och samma bil. Båda med samma övertygelse att vi är på rätt väg...

Livstecken...

Liten söt vild ettårig brorsdotter på besök med sin far! Stor bullrig morfar med : )

Imorgon 5 års kalas för lille O och 20 vildar till! Återkommer efter det om vi överlevt!! ; ))

Ur barnamun

Lilla H: mamma, ti prego posso andare blablibloblablibloblablo....

Jag: På, svenska älskling, jag förstår ärligt inte allt du säger när du pratar så fort. Så pratar vi svenska här hemma ju.

Lilla H: Dai mamma! (Läs detta med livligt italienskt kroppsspråk) först kunde jag ingen italiano alls, då sa ni att snart kan du prata, nu när jag kan det får jag inte prata det, hur ska ni ha det!? Låt mig va, jag vill prata det jag vill!

Jag: EEeeehm.

Bella Mercorledi

Igår spelade jag tennis på morgonen. Direkt efter lämningen av lilla H som gladeligen och lyckligt trippar in på sin skolgård. Lille O fick bli hemma med mig. Vilket innebar att han som var pyttesjuk hängde på till tennisen. Han gormade BRAVA mamma när jag slog "snygga" bollar över nätet, charmigt men fick mig helt ur balans.

Hem, snabb dusch och sen till skolan för att hämta H. Halvdag, hämtning 11.45. Ingen idé att försöka jobba, bättre att träna en sådan dag. Så blir dagen mer värdefull och nästa mer produktiv.

Lilla H hade bakat patisserier i skolan, 10 små vackra chokladbakelser med vackra dekorationer på. De var alla hennes deklarerade hon på en 6 årings stolta vis. Jag fann en liten Swiss flygplans chokladkaka i min handväska som lille O gladeligen tog emot.

Vi körde ner till vackra Ascona. Vi hade ingen jacka på oss, solen strålade, vinden lös helt med sin frånvaro. Om man kan skriva så. Vi satte oss på en uteservering och beställde lunch. Lille O pasta penne och prosciutto cotto vid sidan om. Lilla H och jag delade på en Margaritha och en sallad. Solen gassade. I långärmad t-shirt åt vi ute, restaurangen bjöd på glass. Vi brände våra näsor. Lille O gömde sig tillslut under bordet : )

Vi gick de 20 metrarna (heter det så?) till kajen, till vattnet. Lilla H pep iväg efter ett glatt rop att hon ska skaffa bröd. Lika kavat som alltid. Hon kom ut från restaurangen med en hel papperkasse med gammalt restaurang bröd! Vi matade således ankor i en dryg timme...

Sen till den stora lekplatsen invid. Där jag slogs, som jag ofta gör, över deras pseuvdotvillingskap. De leker och leker och leker och kan varandra utan och innan och ser inte världen utanför. Jag satte mig på en parkbänk och njöt av bergen vars toppar nu blivit vita. Konstig känsla när det är så varmt att ändå se att alptopparna lyser vita av pudersnö.

För att få ut så mycket som möjligt av dagen så satte vi oss på ett fik och drack kaffe. Lilla O och jag. Lilla H skummad mjölk. Att våra barn älskar kaffe förvånar många. En liten skvätt då och då kan väl inte skada tänker jag. Så när våra cappuchi var slut tog vi bilen hem. Fast vi gick aldrig in. Vi gick på de små smala kullerstensgatorna bakom vårt hus, på upptäcksfärd. Förbi senoran med hönsen som tagit lilla H till sig och som lös upp som en sol. Lilla H som älskar alla sorters djur bar på hönsen. Väl hemma insåg jag att vi inte hade någon mat hemma. Så det blev pannkakor.

Exilpappan kom hem till den stora ståtliga middagen och förgyllde, det var en vekca sen vi sågs.

Mi ajouto!!!

Ha ha eller ajouta? eller så....typ. Jag kan inte stava alls på italienska...

Jag behöver hjälp med inbjudningstext till lille O:s kalas!

Sunflower? Sara? Någon annan?

Såhär önskar jag att jag kunde skriva på italienska :)!

Välkommen på lille O's kalas onsdagen den 29 november klockan 14.00-16.00 hemma hos O på Via B... Vi kommer att leka svenska lekar och äta stor merenda!

Osa gärna genom ett sms till o:s mamma på ....

Välkommen!

Att säga hej och hejdå i gaten...

För det mesta är vi tillsammans familjen "exil". Men exilpappan reser en del, men inte så mycket att det på något sätt är jobbigt. Ibland kan det bli längre resor och flera dagar och då är det mindre kul. Men det sker inte så ofta att det ändå är ok. Jag reser kanske 3 dagar var 5:e vecka. vi jobbar båda hemifrån och vi njuter med av att vara ifrån varandra. Även om vi när vi är hemma vissa dagar knappt ser varandra, fast vi sitter i samma hus : o

I söndags tog vi priset. Och jag vill tro att det är en "onetimer". Samma plan som jag landade med i lilla Lugano flög exilpappan iväg med till Stockholm. Vi pussades hej och hejdå vid gaten och bytte små barnahänder med varandra. Det är ju verkligen inte klokt.

Barnen och jag åkte hem och mös, som man som föräldrer och barn gör när man i några dagar varit ifrån varandra. Vi lekte restaurang och jag var kypare, vi alla lagade maten men väl vid bordet, soffbordet med 5 tända ljus ställda i kandilabern, och med brasan tänd förvandlades barnen till en prins och en prinsessa. Jag, drottningen, bytte roll mellan kypare och drottning.

När jag gick och la mig saknade jag exilpappan. Imorgon kommer han hem, imorgon då barnen har halvdag så blir det familjemys. Välbehövligt.

Du fattas oss...

Kära du som jag nu inte kommer höra ifrån mer. Kära du. Kärt barn har många namn. Vi använde två förnamn på dig, växelvis. Det ena för kärt att inte uttala, liksom det andra. Jag tänker på dig mycket nu, och jag har tänkt på dig titt som tätt genom åren. Du fattas mig. Jag höll dig väldigt kär. Nu finns du inte mer. Eller du finns, hos mig och så många med mig. Du var min förebild i två saker. Den ena var att hålla ihop familj. Där var du drottningen. Du fattas oss.

Segerhuva på och av och på!

Nu ligger jag i soffan i lillebrors vardagsrum. I ett regnigt men rätt varmt Stockholm!

20 pussar från båda barnen kvar på ansiktet och av maken som alltid kör mig till flygplatsen. So far lovely day. Men så delayed skylten på i Lugano. Dimman låg som tjock vispgrädde över Schweiz idag. 1 timme stod det, vilket innebar att jag skulle missa min transfer flight från Zurich. Typiskt. Jag som brukar ha tur med just sånt. Ja ja, gick igenom den lilla passkontrollen och köpte vin och konjak i lugn och ro till familjen i Sverige. Skrattade med tjejen i kassan som lyckades ha sänder 4 (!) påsar på raken när hon skulle packa åt mig. Så plingade det till när jag satte mig ner. Ett annat plan stod ledigt och kunde åka. Bara 20 minuter sen. Kanske tänkte jag skulle jag hinna ändå?

Vi landade exakt 16.05, då mitt andra plan skulle borda. Kanske kanske om jag springer hinner jag och jag sprang med datorväska, handväska ala stor och två påsar med starka vätskor. Väl framme vid min för dagen andra säkerhetskontroll blev jag ordentligt stoppad. De tryckte som alltid på pipknappen (jag är övertygad om att de gör det, den första pep jag ju inte i..) och så fick jag gå till sidan i ett bås. Muddrad, hm, händer ofta mig. Fattar inte vad i min blonda look som gör mig till misstänkt kurir... Av med byxorna skriker kvinnan nästan till mig i båset. Ok ok säger jag, lugnt. Av med strumporna skriker hon vidare. Sen tar hon mina skor och går iväg... Kommer tillbaka och ber mig klä på mig efter hon har könt på mina armbågar länge (!?).

Nu är det kört tänker jag. 16.40, det är kört! Men segerhuvan har inte svikit helt, jag ser till min glädje att planet är sent och att boardingen börjar just då. Med ett leende checkar jag in och landar på utsatt tid, vi flög ikapp.

Jag öppnar min bok på planet och inser snabbt att jag redan läst just den boken. Morrar. Killen bredvid sitter med 4 olika svenska tidningar. Jag tigger. Han ler och bjuder. Kvinnan bredvid mig på andra sidan ler när hon ser DN. Hon tigger och får. Resten av flighten sitter vi tre Schweiz boende svenskar och skrattar och diskuterar utlandssvensk boendet tills vi landar. Oerhört trevligt, rödvin och vatten och kaffe och äcklig macka. När vi landat bestämmer vi oss för att dela taxi till stan.

Till syvennde och sist en lyckad resa. Och nu ligger jag här i min lillebrors soffa : )

Glimt av morgondagen

Så har idag känts. Jag har jobbat rätt intensivt fram tills nu. Haft en bra jobb dag och imorgon reser jag från lilla flygplatsen Lugano, där man checkar in och går ombord nästintill samtidigt. Oerhört charmigt och jag brukar låtsas att det är en privat jet, för så känns det : ) Det lilla planet (som är made in Sweden) mellanlandar 20 minuter senare i Zurich där fler passagerare stiger ombord, de är mina vänner såklart i min låtsasvärld ha ha. Sen styr kosan mot Stockholm och Arlanda. Under den dryga 2 timmars resan blir man väl omhänderatagen med när man sitter där i sina breda skinnsäten ehm fotöljer. Låter som om detta är ett dyrt alternativ, men det är det inte. Det är ju en privat jet *S*!
Bokar du några veckor före reser du till samma pris som Alitalia ger. Fantastiskt.

Imorgon när jag pussat barnen och kysst maken hejdå och väl landat på Arlanda tar jag tåget till Centralen (ehm kliver in i limon såklart!) där lillebror som alltid hämtar mig : ) Hem till lillebror och svägerska och min lilla vilda brorsdotter Tyra myra.

Måtte jag gå i säng i tid för fredagen är späckad med möten. Den avslutas med ljuv vänninne middag på Stureplan, väl efterlängtad! Och en väninnelucnh har jag med klämt in, lovely!

Lördagen stannar jag och firar min pappas födelsedag och brunchar med min storebror och svägerska och lille söte brorson William, mamma är på Sulawesi och har det säkert fantastiskt alldeles utan mig *S*!

Ciao e a presto di tutti!

Ytismorsa svårigheter...

Lilla H är hemma idag. Med halsont och lite feber. Vi lämnade lille O vid skolan, han ville gärna ändå gå. En annan gång ska jag skriva om varför våra barn älskar denna skola, men som föräldrar ömmar våra hjärtan enormt för att så är fallet. Speciellt då vi gått igenom en period då barnen gick i annan skola och inte ville gå, alls.

Andrea lilla H:s fröken fick frågan av lilla H om hon kunde få ta med sig compiti (läxor), hon vill inte hamna efter lilla H. Fröken och lilla H gick och hämtade dagens "skörd" av stenciler som ska tränas på. Sen åkte vi via bageriet jag och lilla H, jag ögonfrossade och valde både bröd och bakelse. Lilla H frågade om det fanns pepparkakor hemma, svaret blev ja, så valde hon ingetting. Bakelser är inte hett eftertraktat om man är barn i vår familj.

Så sitter vi här mittemot varandra. Jag jobbar och lilla H gör läxor. Så kommer frågan vad heter skepp på italiano mamma, jag ska skriva det. Det ska sluta på na ne ni eller no, alternativt börja på det. Snabbt rotar jag fram vår lilla uppslagsbok och insåg att det jag ska shoppa i Stockholm dit jag åker på jobb på torsdag är en STOR uppslagsbok. Även vad heter gran mamma, inte julgran då utan trädet granträd. Jag kan inte hjälpa min 6 åriga dotter med hennes läxor. Det känns inte kul. Jag hade en dröm att sitta och lära och hjälpa mina barn, stötta i skolan. Som det ser ut nu kommer det förbli en dröm.

Men så kom senore Paganetti förbi och vi ställde i kör frågan what is pinetree in italiano? Anche ship senore Paganetti!!?? Och fick svaret Pino anche Nave! Lille O får det lättare, tills dess kanske båda jag och lilla H har lärt oss...

Skrivar dagar

Det är måndag i några timmar till. Det är fortfarande underbart väder, 18 grader idag. Kallar man det sensensommar? :: )

Jag sitter och skriver och skriver och har faktiskt kommit över min första mål linje! Känns väldigt bra. Ett steg längre fram. Nu inväntar jag kritik och kritik, he he. Sen redigering och redigering. Fast jag har nu skrivit de kapitel jag vill ha med och jag har redigerat dem var för sig. Nu måste allt sys ihop förkastas eller utvecklas : )

Utvecklas själv hade jag i alla fall tänkt bland annat lösa genom att gå den här kursen! Något jag velat göra i flera år men varken haft råd eller möjlighet till. Men nu ska drömmen förverkligas i mars, tjohoo!!!

Bella domenica

I lördags eftermiddag lämnade vi glada förväntansfulla barn för sleepover hos vänner. Jag och maken åkte till Italien på en mycket rolig fest. Där vi träffade många roliga och goa människor, som liksom oss är flyttfåglar som har barn och där vi delar mycket när det handlar om livsval och livssituation.Detta leder alltid till att man skippar eventuella fasader eller aritghetsträffar, man dyker in i diskussioner snabbt och ibland djupt, man hittar varandra om man gillar varandra efter ett möte, vilket är häftigt.

Vi skrattade länge med svenskar från Lausanne, fransmän från Paris och ett par där mannen var holländare och kvinnan grekiska. Ett underbart par. Med tre barn under 3 år och de gladaste jag träffat på länge. Roligt var med när maken och jag idag söndag körde hem längs Lago Maggiore och pratade om kvällen, var att vi alla nämnde våra barn för varandra. Vi alla förundrades över 2-4 språkighet och hur snabbt barnen lär sig. Våra är nu tvåspråkiga vilket jag tycker är häftigt att både höra och veta om. Men där fanns par med barn som talade hela 4 språk och som var från 4-11 år. Som har flyttat från Sverige till USA till Frankrike och sen till Italien. Glada härliga par. Jag har alltid känt det, många flyttfåglar är ofta så enkla att komma in på livet, glada och rent av enkla att umgås med. Det finns ingen skeptism och ungarna tar för sig och verkar så trygga. Fast man kan tro och tycka att flytta runt med några års mellanrum skulle ryka bort trygghet. Men så kände jag själv aldrig som barn när vi flyttade till Etiopien och England. Tvärtom, jag vågade och tog för mig mer av livet. Och det är precis det jag ser i våra barn och så många andra små flyttfåglar. Det och att familjerna är tajta, liksom jag upplever att vi blivit senaste året. Tajtare än någonsin.

Anlände till familjen Haugaard som haft barnen vid lunch idag. 20 grader varmt så här mitt i november, fantastiskt! Möttes med spumante, lunch och 5 glada lekande barn. Senare begav vi oss ner till fotbollsplanen, där vi spelade hejvilt, där vi klappade får på en liten 4 h gård, där vi balanserade på stenar i floden. T-shirt och 5 glada barn sparkandes på boll, knuffandes och som alla visade prov på riktigt italienska snubblingar : ) Bella domenica.

Fredagsmys kommentar

Lilla H: - Men ÅH, jag är trött på att rätta lille O hela tiden, hans svenska rättar jag jämt jämt jämt.
Lille O tittar på henne.
- Fan. Säger han.
- Man får inte svära! H är på honom direkt.
- Jag vet det, men det känns skönt när du tjatar svarar lille O.

Jag kryper ihop bakom en kudde och gömmer ett skratt....

Och det ockuperade landet...

Detta måste alla läsa.

Jag har inga ord. Hur kan vi hjälpa dessa kvinnor och barn! Den starka modiga Jamila al-Shanti och alla kvinnor och barn i Palestina. Jag vill ut och skrika! Men istället inser jag att man måste upp till kamp. Vad gör Carl Bildt här, varför fördömmer ingen detta?

Det praktiska landet

Här bor vi 200 meter ovanför Lago Maggiore, bland alperna. Stranden knappa tio minuter bort och alptopparna når vi nästan lika fort med bergbanan.
I vår lilla by, då staden är indelad i massa olika mer eller mindre självbestämande byar, bor 200 personer. Vi har egna lila soppåsar som man måste kasta sina sopor i.

Varje dag städas gatorna fina, grannarna ler och vinkar. Alla pratar antingen italienska tyska eller franska, eller för all del alla.

På 50 meters avstånd finns en liten charmig affär som har de finaste köttet och de godaste ostarna, i övriga ä rutbudet litet men han finns där vår lokala handlare, för när vi behöver köpa något och inte vill sätta oss i bilen för att göra det. Strax före handlaren finns en liten brdöbutik med en gammal go gumma i. Hennes butik är lika dekorativ utvändigt som den luktar gott invändigt. 50 meter uppåt finns en liten vänlig post, de skickar till och med ut lappar dagen före ett paket anländer.
Det här är landet som har koll på allt :)

Bredvid oss ligger det rosa kommunhuset och likaså en fin stor lekplats. För alla de kan jag gissa 12 barnen som bor i vår by. Lilla Schweiz delar ner allt i små fyrkanter, och i varje fyrkant finns allt.

Vår lilla bykärna har en gata som heter Via Capone, den gillar jag skrapt, den är smalare än den samlaste gränden i gamla stan. Där hänger blomlåder och tvätt och vartannat. När man gått klart lilla bilfria Via Capone har man passerat tre små restauranger. I vår lilla lilla by uppe på berget kan vi tom luncha med variation :)

Lilla H:s tolkning av villkorslöst

Lilla H -Hur mycket älskar du mig?
Jag: -Miljoner miljoner runt hela universum och tillbaka. Ovillkorligt.
Lilla H: -Vad är det?
Jag: -Att jag älskar dig vad som än händer, vad du än gör och vart du än är.
Lilla H: -Hmmm, och om jag är busig?
Jag: -Ja alltid, hela tiden, varje sekund. Kärleken är ovillkorlig alltså.
Lilla H: -Älskar du mig om jag är i fängelset.
Jag: -Ja.
Lilla H: -Du är fantastisk mamma!

Höstligt dopp

Det var 15 grader i luften i söndags. Solen sken. Vi var på marknad i Italien, de finaste lädervaror till fantastiska priser. Marknaden låg precis invid Lago maggiore.

-Lilla H! Gå inte så nära kanten, det är halt, du kan ramla i vattnet.
-Äsch, jag ramlar inte mamma!
-Plopp!
Liten paus, det blev helt tyst, jag kikade, exilpappans ena arm försvann ner i vattnet. Det 10 gradiga vattnet.

-HA HA HA. JAG KUNDE RAMLA I!

Vi skrattade alla, det bara bubblade, det kändes befriande att skratta åt någon som druttat i sjön, speciellt när denna "någon" bjöd på sig själv.
Marknaden höll på att stänga, lilla H och jag sprang runt och försökte hitta något ombyte. Det blev strumpbyxor. Det enda som fanns i barnväg. Liten lilla H mitt på marknadsplatsen tar av sig genomblöta kläder, folk skrattar åt det otroliga att hon faktiskt ramlade i. Strumpbyxor och mammas dunväst blev det på väg till bilen. Exilpappan och lille O höll sig gömda för oss, eller de tappade bort oss. Exilmamman bar sin stora 6 åring till bilen. Herregud vad gör man när de är sju och åtta och nio, det går inte att bära stora barn när man är en mindre stor mamma.

Höstlig morgon

Vuxnheter. Allvarligheter. Höstligt. Taget ur lille O:s ordförråd.

Höstligt

Tjuvlyssnat...

Lilla H och lille O leker med plastdjur, Winx och Power Rangers.

- Här kommer konungen H! ropar O och tar fram en dino.
- Ja ta fram kanelungen den är Floras, kom kanelungen kom. Lilla H
- Va? Kanelungen vem är det? Lille O
- Jaha, ja just det så heter det kanske, ok här kommer kanelungen! Han kör fram dinon för att beskriva momentet, till dockan Flora.
- Så NU kan du ta konungen lille O, det är han där! Lilla H pekar.
- Jaha, så det finns en konung i alla fall. Vad fick du kanelungen ifrån!? Lille O
- Äsch, det var bara det att jag skojade med dig, en dino är ingen konung och kanelunge lät ja som det kunde heta så. Lilla H
- Jaha, i så fall är konungen, konungen av England, inget annat! Lille O
- Visst fint, kom min konung av ENGLAND! Lilla H tar konungen.
- Kanelungen ska bli en skorkamrat Lilla H bara så du vet, säger lille O. När han blir stor lagar han skor, en SKORKAMRAT.
- Jaha, en skorkamrat säger du. Mmm neej ehm jag tror han får bli en skomakare.
- Också en kamrat, visst? Lille O
- Också en kamrat. Lilla H
- Ok då kan de pussas konugnen av ENGLAND och Flora, men låt inte kanelungen se, kanelungar gillar inte pussar... Lille O
-SMACK! Lilla H
- Såja stackars lilla kanelungen säger lille O, det är bara lite äckligt men inget farligt. Pussar. Äckliga mjuka pussar. Fast ibland är det mjukt, ja då är det gott.

li li li lllle ooooO, lil e li le O!

Lille O älskar musik. Han sjunger hela dagarna, jämt sjungandes tralandes eller visslandes. Han lyssnar mycket på musik, bläddrar bland CD skivorna, väljer, sätter på, sjunger, dansar, diggar.

Jättetrevligt, mysigt. Men sscchhhhh! En enda sekund bara, bara en ; ) Fast en glad liten sjungandes kille ber man inte hålla tyst. Man gör det bara inte.

Nyss:

-Mamma, vet du den här låten, den, det är den jag behöver om natten!
-Vaddå?
-Jo denna, la la la, ja du hör ju, den ska jag ha i natt, hela tiden ska den gå. DÅ kommer jag sova perfekt! Glad röst, glad kille. Som imorse kräktes är nu på igen och sjunger och som har kläckt en ny idé...

Tjohoo! La la la la la la la....

En senora på IKEA

Vi delade på oss idag. Jag och lilla H blev avsläppta vid IKEA för shopping till kontor till mig. Killarna drog vidare till Cernobbio, vår gamla fina by, för ärenden där. Lilla H och jag hade en superdag, på IKEA. Vi mös och höll om varandra som två tonåringar, hennes nya grej. Tänk allt är möjligt, att ha en lugn dag på IKEA är annars inte lätt :)

Incident: Scusa senora pero..... Gammal dam frågar oss om vi vet vart kontorsdelen ligger. Hon slår följe med oss då vi är på väg dit. Vi småpratar om IKEA, på italienska, vi båda bryter på vårt eget vis. Hon på engelska tror jag, men pratar fin italienska och brytningen inte uppenbar. Vi säger sen hej och önskar varandra en trevlig dag.

Knack, knack på axeln, hej hej igen, säger damen som nu står bakom oss i matkön, långt senare. Vi ler och småpratar om namen på möblerna som säljs. Lilla H smusslar små trekanter med mjölk på brickan, blickar upp på mig, dricker. Sju gånger sa jag att det är kaffegrädde, men det slank ner ändå.

Lilla H och jag går någon timme senare på toaletten, ut från den toaletten där vi köat kommer den trevliga damen. Hon ler stort och vi pratar lite mer, skrattar åt att de serverat köttbullar med pommesfrites och inte potatis eller mos. Hon måste varit i Sverige tänker jag då och frågar. Nej nej säger hon utan att utveckla.Hon går över till engelska, pust jag slipper koncentrera mig till max... Vi ler åt att vi bytt språk. Hej hej. Hon frågade aldrig vart vi kommer ifrån.

Lilla H och jag har ett berg på vår kundvagn, helt proppad med ditten och datten. Vi går in i i "svenskmat" affären vagnen till trots. Knack knack på axeln, SENORA, ropar den goa damen och hon skrattar gott. En go gammal dam. Dessa, säger hon igen på italienska, visar mig inlagd gurka, dessa måste du testa! Mm, säger jag, jag är svenska senora, de är utsökta tycker jag med. Vi samlar mest godis idag, jag ler och tittar ner på ett berg av pepparkakor, Ahlgrens bilar, små snapsar och glögg. Senoran skrattar rakt ut HA HA HA, tänk jag har varit på IKEA en hel dag, alla har varit otrevliga mot mig utan DU SENORA SVEDESE! Ha ha, ni svenskar kan då odla varumärken, tror jag det, som NI är borde ni regera! Jag blir nästan generad, hon kindpussar mig hejdå. Vi önskar varandra en god kväll nu.

Jag skrattar senare, ja lustigt. En svenska på IKEA, hela dagen inspringandes i samma dam. Och hon förgyllde faktiskt min och lilla Hs dag med en del skratt. Lilla H och jag sitter och väntar på killarna, vi fikar och äter hallonsnören och tänker på senoran och undrar vart hon nu kom ifrån. Senora Ingelse?

Icke universell handling

Att handla i Sverige: Fort fort i gångarna på ICA. Fort fort lägg varorna på bandet, en och en, inte trava, fort fort betala fort fort packa varorna. Alltid samma varor. Ibland hej och hejdå men räkna inte med det.

Att handla i Italien: Knuffar i gångarna trots sakta mak, fint inpackade varor över disk som små födelsedagspaket med vackra snören som dinglar. Hej hej i kassan, varorna travas på varandra. Packa själv på stora affärn, packhjälp i små affärerna. Hej hej till barnen, ha en trevlig dag. Tittar noga på varorna noga, vissa superkvalité, vissa helt sunkna.

Att handla i Schweiz: Kan jag hjälpa? Stora vagnar i breda gångar. Rent och fräscht, inte en vara att anmärka på. Lungt tempo. En miljon varor. Inte så fint inslagna varor men fräscht, praktiskt inslaget över disk. Hej hej i kassan. Inte trava varor. Hej hej ha en trevlig dag. Ingen packhjälp.

Att handla i Frankrike: Bonjour madam! Knuff och spott och spä från gamla fina damer. Massa varor av olika kvalité. Fint inslaget över disk, vackra snören och vackra papper. Lite språkliga flörtar, charmant eller påträngande. Stopp i kassan. Trava först varor. Vänta sedan på att kassörskan packar. Jag väntar. Kön väntar. Alla väntar. Sen när allt är klart letar man upp sitt kreditkort. Inte före dess. Hej hej trevlig dag!