måndag, december 31, 2007

Flyga

Tiden flyger och så gör vi. Flyger fram och tillbaka till oss och ifrån ni.
Fast ni är oss och vi är ni är vi samtidigt i en egen tid som är bara vår och annorlunda,
här är semester och jobb och vardagen mitt i, svår att helt imunda,
utomlandslivet är lika enkel att leva som den är svår,
skillnaden är att den bara är vår.
På gott och på ont, då vi är hemma och njuter av allas sällskap,
för att sedan flyga tillbaka till bergens djupa gap,
där vi pratar ett annat språk och där vi har mycket mer att förstå,
leker detta livet så mycket mer ändå,
jag vill hem!: skriker en del av min själ,
samtidigt stoppar jag i stöveln min häl,
kliver på flyget med ett leende som samtidigt är ärligt min,
vaknar i Locarno av att solen värmer mitt skinn,
barnen är lika glada där som här,
hoppas de känner att de lika berikade är,
att ha två länder man känner och vänner däri,
att vi själva väljer i vilket land vi skålar in det nya året i.



AUGURI!!!!!!!!!!!!!

torsdag, december 20, 2007

Kul jul och

grått nytt hår,
skrev jag på julkorten när jag var yngre men nu känns det som om man inte längre får,
stråna grånar och åren går,
att ha kul är väl sånt man ändå själv sår?

Jag önskar alla nya stolta gråa hårstrån
(att åldras med värdighet ska man vara mån)
ett kul nytt 2008,
själv ska jag ut ur min grotta, (inte en gay grotta menas då utan en drömgrotta jag trängs med andra men snart blir de få)
Tänka på att skratta mycket
och gapa stort och svälja hela stycket!
Ho ho snart kommer tomtefar och nyårsfrun,
jag ska öppna små klappar och bada i drömmens rosa dun!

P.S årets nyårslöfte är detsamma som förra och förrförra året,
kicka jante hårt i skrevet långt ut i drevet,
Ibland är det dock på håret!
Om han ändå bestämmer sig för att sätta sig på min axel,
leker jag gås, kraxel kraxel ; )

Merry merry och happy happy till alla!!!

tisdag, december 18, 2007

Tidens under

Att ha tid är ju livsfarligt. Man kan ju bli uberkreativ! I LOVE tid kring juletid.
Idag: Gjort egna snygga julkort, efter att ha handlat härligt material.
Skrivit skrivit skrivit. Också gjort mig några macchiatto med :)

Thats it!

Juletid i Domodossola

"För där bor Pjirr och där bor Pjorr
Små trularna som lagar hål, men inte med borr,
de hälsar på hos lilla Alma
och försöker henne "calma" ,(lugn på italienska ho host)
De finns bara i fantasins värld
och storyn lider nu mot sin sista färd,
bokstäver redigeras och äventyr beskrivs
tänk om ett förlag någongång med storyn så pass trivs,
att den skulle förvandlas till en liten hård färgglad bok
det skulle Alma gilla och trulbröderna tycker inte det finns tid att spilla,
nu måste jag skynda att med kapitlen trixa och fixa,
Pjorrarna är inte nådiga allt för mycket vill de berätta om allt deras tok,
Om hålen de fyller, om ensamma små,
hur tokigt det är att tvivelura och vad man istället gör då!
En blåmärksbok det måste man ju ha, att modigheter fylla i var da.
Har ni inte en modigsak?
Nej nu ska storyn skrivas, så fram blir fram och bak blir bak!"

måndag, december 17, 2007

Coro Calicantus

När vi kom fram till piazzan igår kväl,l lille O maken och jag, var den full. Alla köade för att komma in i kyrkan. Vi var där 30 minuter före kyrkan öppnade. Mamma mia skrattade vi. Skämtade om att barnen inne i kyrkan lika gärna kunde vara Madonna sett till publikstorlek. Det knuffades, skrattades och stämningen var hög. Vi fick ok platser trots allt. 700 personer satt inne kyrkan, och stod, det fanns ju bara 600 platser att sitta på. Lille O satte sig lägst fram med ett leende mot dem som skuffade sig åt sidan, typiskt lille O...

Vilken show. Vilken musiklärare. Går bara att säga wow. Fattar inte hur han fått 150 barn i olika åldrar att kunna så mycket, sjunga med sådan glädje och med mycket lek, miner och gester. D e t v a r f a n t a s t i s k t!!! Lilla H sken som en sol på scenen. De sjöng så vackert stundom att vi torkade tårar. Wow säger jag bara. Och vi insåg att så mycket hänger på läraren. Ett litet glädje knippe som lyckades dirigera 150 små näsor samtidigt i kanon. NU hajjar vi varför lilla H älskar körsång. Kunde jag sjunga skulle jag också vilja vara med without any doubt!
Fyra korta dagar kvar
tills vi fyra till Sverige far,
paket ska packas med snören om
en till dig och två till mig viskar jag till maken som
försiktigt undrar vad årets klapp ska vara,
allt jag kommer på som svar då jag har redan tänkt och handlat till en hel barnaskara,
egna klappar känns inte längre viktigt
bara julen blir så där på riktigt
med alla små barn förväntasfulla om vart tomten nu är
medan de lussebullskransen skär,
hunden som ivrigt tomte gröten tömmer och vuxna tisslandes och tasslandes om vart den röda dräkten sig nu gömmer...

Varför två till dig och bara en till mig undrar maken med konstig min,
samtidigt sms:ar han med sin guddotter om tröjstorleken sin,
För att jag vill ha en av dem jag köpt till dig,
och funderar på hur du ska vilja ge den tillbaka till mig!




onsdag, december 12, 2007

Lurenisse

Ring Lasse Majas dektektivbyrå säger lilla H. Vi letar vidare säger lille O. De glömmer att morsan har grym ordning bland alla pinaler och lådor efter 29 flyttar och två utlandsflyttar på 2 år. Den bara finns inte. Igen.

Vi lämnade Como med världens härligaste jullåda. Där varje gotländsk tomte var noga vald efter längden på skägg. Där alla farmors virkade tomtar bäddats ner i små askar. Den lådan försvann i flytten. Märkligt nog. Vi såg på när flyttfirman tömde huset, vi såg på när de lastade av, vi körde efter dem hit.

Förra året köpte vi allt nytt, inte lika fint och det skulle inte bringa tillbaka lika många minnen att packa upp tomatrna i år insåg jag. Tydligen så ville nissarna inte packas upp kanske av den anledningen. Lådan var borta. Lådan är borta. Det finns ingenstans kvar att leta. Föra årets tomar och kulor har rymt!

IKEA har fina julprylar de med. Jag har lagt alla tomteval på hyllan, försöker minnas alla farmors då jag inte har dem kvar. IKEA som sagt, de med har fina julprylar. I år är det IKEA för hela slanten. Nästa år? Vem vet, jullådan lär inte återfinnas då heller om jag får gissa

Livslång problemlösning

När man har ett problem som man väl känner till. Som man valt att inte se i många år. Vad gör man då när man plötsligen ser det? Att ta bort symptomen är ju inte helt komplicerat, efter att ha vänt och vridit och sett klart. Först trodde jag symtomen var problemet, så naivt. Att ta bort roten till symtomen är ju skitsvårt. Hur gör man det? Vilken formel ska jag tillämpa, det verkar finnas en uppsjö men ingen som passar in. Känns som om jag sitter på universitetet och ska finna en statistsk formel som ännu inte uppfunnits.

Problemlösning och helhetssyn är jag ju stark inom säger alla tester jag utsatts för genom åren i min bransch. Men det går inte att tillämpa, mina skills ligger på zero inom detta. Jag flunkar detta problem. Jag tror jag sitter fast och har ingen tråd att dra i. Jag ser och bara undrar hur man gör för att inte bara se men även röra, vidröra,röja, trassla upp. Men viljan är väl en stor del, optimismn en annan. Jag sitter nog inte fast helt, jag har nog börjat sakteligen trassla ur mig. Eventuellt.

Jag är inte deppig, om inlägget tolkas så. Ganska realistisk för att vara känslomänniska, tror jag. Jag vill fråga hela världen hur man gör, hur man tar sig framåt och ur det. Men kan inte. För jag vet inte hur frågan ska lyda. Så därför får jag försöka vända på problemet ett par varv till antar jag. Tills jag vet vad jag ska fråga efter.

Trappsteg

Solen skiner som en propp. Maken och jag har rest om varandra i snart 2 månader. Sent ikväll kommer han hem. Vi har 4 små barnamagar att mätta och dito många famnar att krama de närmsta 5 dagarna. Vänner på semester och vi har planerat mys och lek. Barnen glada, storkok på spisen och strumprona trängs vid öppna spisen.

På fredag har vi tagit en ledig dag. Jobbet trappar både upp och ner, ner i tempo för snart är det jul, upp i storlek och antal kunder. Ser ut som 2008 blir ett spännande år. Det känns spännande och som att allt kan hända, mer elle rmindre. På fredag ska maken och jag ensamma åka skidor i våra fantastiska alper. Barnen hämtas av andra och vi kommer lite senare med pizzor. Ska bli otroligt härligt.

Jag försöker administrera årets backlog, det slutar med att jag efter 10 minuter blir proaktiv istället. Admin är en akilleshäl jag har. Djup suck. Att ha strukturerat pärmar känns som en bragd. Att nu föra in i min databas etc känns som en brant trappa som jag kommer krypa upp för sakta sakta :)

Lyssnar på Josh Groban och Anna Tantangelo om vart annat. Läser Varulvsvalsen framför brasan om kvällen efter att ha avslutat Smuts, drickandes te och ätandes lite halvtorr lussebulle. Slötittandes på TV', på låg volym och pillar på granbarr som ramlat ner. Det är jultider och trots solsken och ljus är stämingen hög.

fredag, december 07, 2007

Venerdi!

6 flygresor och 8 möten senare är jag hemma igen, givetvis med halsont, murphys law att man får det när man flyger ju, inget oväntat för mig som nog har för stora bakterieälskande halsmandlar ; )

Ikväll är det julfest med jultomten och S:t Nicolau på besök, kul för barnen främst. Själv vill jag helst bädda ner mig i soffan och glo på idol :O

Imorgon är det tjejlunch i Como och lite julshopping (till mig!?, jag har ju köpt alla andras!) sen har lilla H skridskouppvisning tema lejonkungen, ska bli roligt att se, hon fullkomligen älskar att gå på sin konståkning. De slår sig ju rätt rejält ibland och jag har mest magknip där på läktaren, men hon skiner så mammahjärtat får allt vänja sig som det verkar. Lilla H har förresten hittat två saker hon älskar, skridskor och sång. Hon sjunger körens sånger hela dagarna, hon sjunger förvisso fint tycker jag men ibland har jag lust att söka efter off knappen av den anledningen att hon aldrig är tyst ha ha!

Lille O leker med sina födelsedagspresenter, han fick en hög med lego, ingen lik den andra och det byggs och han ljudeffekter är väl andra stämman till lilla H:s sång :O Han har likaså funnit simningen, det är tufft tempo, den små 6 åringarna simmar bröst, rygg, crawl och det är få pauser på den hela timmen de är i vattnet. Han simmar fort, mest i förhoppning om att det snart ska få dykas och plocka saker ifrån botten: ) Denna vecka har lille O inte haft en enda läxa. Han har lärt sig läsa, det är första terminens "mål" han räknar plus och minus upp till 10, då är det slut på läxor meddelar han stolt. Han ljudar så där underbart som nybörjare gör sssssssssnnnnnnnnnnnn sn aaaaaaaarrrrrrrrrr snar sssssssssnnnnnnnnaaaaaaaaarrrrrrrtttttt = det står snart mamma! :)

Buon week end!

måndag, december 03, 2007

Vara antal....

Tänk så fort det går, att ifrågasätta språket. Som utlandssvensk.Det är ju ett faktum trots svensk TV, svenska böcker och resor till Sverige att ens språk förändras. Oundvikligt. Imorse tittade jag på maken och sa att det är ju faktiskt konstigt att vara antal istället för att ha antal.

Morfars M frågade lille O för ett tag sen: "Men hur gammal är du nu då?"
Svaret kom i ett skratt: "Men jag är inte GAMMAL" : )

På italienska har man år, man frågar hur många år man har. I Sverige frågar man hur GAMMAL man ÄR. En liten tankeställare fick jag då, man frågar små barn hur gamla de är, det måste låta ganska lustigt för alla våra invandrare att man kopplar ihop ordet gammal med ålder på även unga : )

Så igår sa O stolt "NU HAR JAG 6 ÅR" högt och tydligt. Vi svarade " Du är 6 år ja och lilla H är 7" för att förtydliga att man är år. Man slutar aldrig försöka vara tydlig. Jag undrar hur det egentligen är för barn som talar 2 språk varje dag, halva dagen italienska som i vårt fall och andra halva svenska. Om man jämför med där man har 2 föräldrar som talar olika språk och ett stöd i bägge hemifrån. Lilla H har börjat visa stort intresse för svenska i skrift och hon läser bra, med lite italienskt uttal men verkar förstå ng etc nu, å, ä, ö har nästan klarnat. Bara det att å låter som italienskans o och ibland blir det förvirrande när hon läser. Jag känner instinktivt att det är min och makens uppgift att lära dem skriva och läsa på svenska lika bra som de kan på italienska. Det måste vi ta tag i ordentligt. De behöver "tyvärr" lära sig lika bra på två språk. Det blir tufft kanske, iaf tuffare än för de svenska barn vi känner, men en gåva ändå.

I jul ska det köpas svenskaböcker för ettagluttare och om någon har tips på bra böcker där man tar upp svenska traditioner och varför man firar dem så vill jag ha !: ) Som är skriva för barn då.

I dag reser jag till Sverige. Först Stockholm sen Göteborg och sen Stockholm igen. Jobb jobb jobb, kommer tillbaka på torsdag. Längtar redan efter barnen men tiden kommer gå snabbt. Jag har som alltid bokat så många möten en dag kan innehålla varje dag (minus flygresor) så att jag inte behöver åka så snart igen.

Ciao e a dopo!