I lille O:s klass är de bara 9 nio barn. Av 9 barn pratar 5 av dem ett annat språk hemma. I lilla H:s klass är de 16 barn och av dem är det 6 barn som pratar ett annat språk hemma. Jag tycker det är så fint, jag blir så glad när jag ser barnen stolt berätta att de pratar svenska, portugisiska, tyska, franska, serbokratiska you name it hemma. Det är så normalt. Enda nyfikenheten ligger i är vilket språk de pratar.
Så hade jag utvecklingsamtal med lille O:s fröken. Det hörs inte alls att han inte är italiensk säger hans fröken. Hans italienska är perfekt. Men så då och då påminns hon. Han envisas med att säga JAHA! när han klurat på något och som han lyckas lista ut : ) Samt att han ibland vänder på meningarna när han skriver om det har varit lov. Då märks det på barnen som har andra språk hemma och det är något lärarna talar om en del i klasserna. Vart har ni varit på lovet? Vilka språk har ni talat? Det ena eller båda? Så pratar de lite om språken, hur de skiljer sig och så. För att uppmärksamma barnen mjukt att ställa om. Att prata om det kanske gör omställningen snabbare, vad vet jag. De tycker att det bara är naturligt att man gör så. Ok O har du pratat svenska i 6 veckor på lovet, då så, sätt dig med en liten bok först, kom in i italienskan. Har du bara pratat italienska? Jaha, sätt dig med lille O och låt honom läsa lite för dig, rita en saga om det han läser, sen byter ni. Och du bägge? Skriv en liten saga till J som pratat franska i 6 veckor. Etc. Intressant att få veta bara. Jag vet inte vad det ger barnen men givetvis gör de dem uppmärksamma på att de talar flera språk och har använt det ena mer sas.
Lille O är på eller av, han är bara sån. Älskar eller hatar. I skolan är han helt på enligt hans fröken. Han är som en svamp sa hon, hade han stannat på 5 års hade han varit uttråkad. Precis som hans asilofröken sa. Han har VG i allt, den lille rackaren. Och vi som trodde skolan skulle bli mäkta tuff för honom......han var ju bara 5 år när han började ettan och det är tydliga mål. Alla barnen skulle kunna plus och minus till 10 före jul, alla barnen skulle kunna läsa och känna igen alla stora och små bokstäver samt skriva skrivstil. Klarar man det inte får man gå om. Oliver har två 7 åringar i hans klass som fyller 8 i år, som gått om, helt normalt här. Ingen höjer på ögonbrynen.
He did it utan problem enligt läraren och viktigast av allt han gillar det. Hoppas det fortsätter i den andan, för dem båda. Maken gillade INTE skolan som barn och gjorde allt för att slippa, trots att han hade lätt för sig. Jag gillade skolan men älskade inte som våra verkar göra. Kan bara betyda att deras skola är riktigt bra.
De har mycket lekar kring inlärning (antagligen för att de ska lära sig mycket i ettan och de är 5 eller 6 år), jag är helt fascinerad vilka roliga hjälpmedel de har. Frågade om jag fick vara med i klassen en dag. Nej senora sa lille O:s fröken. Många barn har inte den möjligheten att få ha sin mamma i skolan en hel dag. Ok, I got it, som resten av Schweiz, total demokrati.
torsdag, januari 31, 2008
onsdag, januari 30, 2008
Och jag då?
Lille O som inte får gå på skidläger undrar vad han ska göra för kul på lovet i nästa vecka. Jag har varit dålig påhitterska och vänt tillbaka frågan. Vad vill du göra? Jag orkar inte tänka just nu. Igår kom det. Och så uppfyllde jag hans önskan. Vi gick och hyrde en snowboard för en liten kille på 120 cm och som har 30 i skor. Det fanns. Han lyser. På sportlovet i nästa vecka ska jag liksom för 2 år sedan åka baklänges i backen och lära lille O köra snowboard. Han lyser. Han inser att han kommer ramla 128 gånger. Men det gör inget. För han vill så himla gärna.
Min bräda har stått orörd sen 1994 och får stå kvar. Jag ser mig åka ankarlift med lille O mellan benen på mig och på sidan. Om ni förstår. Så ser jag en snowboardlärare framför mig också. En ung rolig en som kan få till de där grunderna bättre än mig. Måste ringa ; )
Min bräda har stått orörd sen 1994 och får stå kvar. Jag ser mig åka ankarlift med lille O mellan benen på mig och på sidan. Om ni förstår. Så ser jag en snowboardlärare framför mig också. En ung rolig en som kan få till de där grunderna bättre än mig. Måste ringa ; )
Mamma ångest
Lilla H ska på sitt livs första skidläger. Hon är 7 1/2 år och ser mycket fram emot det. Jag har hönsfeber. Hon är ju så liten!? Men hon vill. Hon älskar att skida. Hon kommer att växa flera meter. Jag inser ju allt det. Men. Jag försöker, utan att oroa. Förberda lite tankar. Som om vad man kan göra OM man längtar hem. Att man måste fråga direkt när man inte förstått vad som ska göras. Att hon är världens mest älskade och undarbaraste och att mitt hjärta kommer att ha överdrivet mycket kärlek att dela ut när hon kommer hem. Mest försöker jag vara tyst. Men det är så himla svårt. Min lilla tjej ska stå på egna ben i 6 dagar och vara grymt underhållen och få världens roligaste tid, säkert. Själv längtar jag tills hennes sportlovs vecka är slut och hon är hemma igen! Undra vem som växer mest, hon eller jag *S*
måndag, januari 28, 2008
When the shit hits the.....
får man ändå ta och resa sig upp. Borsta av sig, gå vidare. Förhoppningsvis lite starkare än tidigare.
Tar en kort paus medan jag slickar mina sår, reser mig upp och blivit lite starkare.
Tar en kort paus medan jag slickar mina sår, reser mig upp och blivit lite starkare.
onsdag, januari 23, 2008
Godnatt Stockholm....
zzzzzzzznart ska jag nanna. Har inte bestämt mig om jag är hemma eller borta ännu. Kan man vara både och?
tisdag, januari 22, 2008
Se inlägg längre ner
skrev ett nytt ett som la sig som onsdagen den 16:e! Hur sjutton det gick till beats me. Och hur man ändrar om allt orkar jag inte försöka fatta :O
Paradise around the corner
Så är det. Hur sjutton kan man flytta härifrån? Som en skidälskande familj nästintill omöjligt. Kika in här. I need to say no more. Det tar oss exakt 4 minuter i bil att komma dit. Lördagkvällar är det öppet till 23! I helgen skidade vi i t-shirt, strålande sol och massa snö. Paradise around the corner! (checka in utsikten från pisten!)
P.s till barnen när de är stora nog att vilja läsa tillbaka om sig själva. Ni skidar parallelt! Så himla duktiga och rasar snabbt ner i alpernas röda backar!
P.s till barnen när de är stora nog att vilja läsa tillbaka om sig själva. Ni skidar parallelt! Så himla duktiga och rasar snabbt ner i alpernas röda backar!
måndag, januari 21, 2008
Sthlm igen tor och trivialiteter
Det finns flera fördelar med att resa till Sthlm. Trots närheten till Milano älskar jag att shoppa i Sthlm. Jag är inte (längre) en shopoholica men extremt ofta väldigt bestämd över vad jag vill ha på mig. Odd Molly har jag fallit för igen, vårens nyheter är lovely tycker jag!
B.la planerar jag att köpa den här tunikan. De där jeansen ska jag nog finna med ; ) Filippa K:s mysdress svart ska handlas. Det blir en 1 1/2 timmes effektiv handling. Men jag vet ju vad jag ska köpa. Det är det positiva när man har ont om tid!
So Stockholm blås inte så hårt som utlovat på onsdag. Ej heller vid vår lilla lilla flygplats invid, Lugano (Europas farligaste flygplats sa ngn mig!). Jag är så innerligt trött på att skaka i flygplan!
Det här inlägget får jag väl spara som trivialiteter. Mamma Mia länge sen jag skrev ngt öht om mode/shopping : )
Tu per me....
sei la piu bella, sei piu bella di una stella. Sei solo tu che dai calore e tanto amore. Regalandomi il tuo sole, per far luce nel mio cuore.
- Taget ur en av Anna Tantangelo´s låtar.
E anche tu e tu. Tutti i miei amori! (chansing på att det stavas så)
- Taget ur en av Anna Tantangelo´s låtar.
E anche tu e tu. Tutti i miei amori! (chansing på att det stavas så)
söndag, januari 20, 2008
Djungeltelegrafan
Ibland kan en hemlighet vara en börda att bära. Ibland en lättnad. Eller som just nu, en som behöver mogna för att sedan basuneras ut. När det visar sig vara dags ska jag leka djungeltelegraf! Glad djungeltelegraf! Ärad djungeltelegraf! Först måste jag hitta en stor nog megafon bara :)
fredag, januari 18, 2008
torsdag, januari 17, 2008
Fan vad ni är bra
Lilla H och lille O. Jag vet, det är mina ungar. Vi tycker alla att just våra är superbarn (när de är inne i bra faser that is: O). Trots det basunerar jag högt. Det är ju min blogg. Och mina superbarn. Lilla H och lille O fan vad bra ni är, som utan att kunna säga bu på italienska började skolan/förskolan på ett helt nytt språk vid 3 och 5 års ålder. Som nu talar nästintill perfekt italienska.
Lille O är vår italienare, hans starkaste språk är idag bara 2 1/2 år senare italienskan. Magiskt konstigt. Kan jag tycka. Men sånt beror väl på åldern, när det nya språket introduceras. Ibland låter han så ytis pytis att jag inte kan låta bli att bli fnittrig. Jeesus, min son ytisen. Eller, min son italienaren, den integrerade. Eventuellt kamilionten. Efter en stund i Sverige är han nog svensk och istället ett barn som har svenskitaliensk brytning. Istället för den italiensksvenska.
Lilla H. Som inte talar om det inte kan levereras perfekt. Därför pratar hon inte så mycket som hon gör på svenska i Sverige. Svenskan nästintill perfekt och italienskan nästintill perfekt. Perfektionistan.
2 barn som kom till Italien samtidigt, och numer bor i italienska Schewiz, men har utvecklats olika. Som ena dagen talar italienska emellan sig, andra svenska. Åh vad jag önskar att jag förstod hur det kommer sig. Som om det skulle göra mig lyckligare. Nejdå. Men det är ju inte utan att man blir nyfiken på vad som triggar att välja än det ena än det andra språket.
Summasumarum. Jag är så innerligt stolt och evigt impad av er!
Lille O är vår italienare, hans starkaste språk är idag bara 2 1/2 år senare italienskan. Magiskt konstigt. Kan jag tycka. Men sånt beror väl på åldern, när det nya språket introduceras. Ibland låter han så ytis pytis att jag inte kan låta bli att bli fnittrig. Jeesus, min son ytisen. Eller, min son italienaren, den integrerade. Eventuellt kamilionten. Efter en stund i Sverige är han nog svensk och istället ett barn som har svenskitaliensk brytning. Istället för den italiensksvenska.
Lilla H. Som inte talar om det inte kan levereras perfekt. Därför pratar hon inte så mycket som hon gör på svenska i Sverige. Svenskan nästintill perfekt och italienskan nästintill perfekt. Perfektionistan.
2 barn som kom till Italien samtidigt, och numer bor i italienska Schewiz, men har utvecklats olika. Som ena dagen talar italienska emellan sig, andra svenska. Åh vad jag önskar att jag förstod hur det kommer sig. Som om det skulle göra mig lyckligare. Nejdå. Men det är ju inte utan att man blir nyfiken på vad som triggar att välja än det ena än det andra språket.
Summasumarum. Jag är så innerligt stolt och evigt impad av er!
Man kan bo.......
här, eller i Sverige. Rent av hyra mammas hus. Eller....så kan man bo i England. I San Fransisco kan man tydligen eventuellt också bo. Man kan bo på massor av ställen! Flyttfågeln ser inga gränser, bara möjligheter. Men, det är vinter. Jag sätter bo. Så länge. Få se om det blåser åt något speciellt håll längre fram. Just nu är det mest kastvindar.
onsdag, januari 16, 2008
Lite sent ute men ändå
Skickar vidare Minnas utmaning som kom ifrån..... Som lyder:......
Man ska nämna fem bloggare som man vill träffa IRL. Och då får man inte nämna sånna som man ev redan träffat.
Ok. got it. Men jag är inte uberbra på att läsa andras. Sorry. Men här kommer ngr och ngr motiveringar:
Minna - väljer jag "tillbaka", jag vill sitta och diskutera bilder...... Dessutom tror jag att jag kan skratta tillsammans med M.
Sara - som inte får ngn länk. För hon har ju slutat blogga -igen! ; ) Motivering: vi har ju Italien och äsch jag vet inte, tror vi har en hel del gemensamt, who knows! Tror man har kul med Sara.
Nässelblom - För hon kanske bjuder mig på riktigt god mat!?? : O
Man ska nämna fem bloggare som man vill träffa IRL. Och då får man inte nämna sånna som man ev redan träffat.
Ok. got it. Men jag är inte uberbra på att läsa andras. Sorry. Men här kommer ngr och ngr motiveringar:
Minna - väljer jag "tillbaka", jag vill sitta och diskutera bilder...... Dessutom tror jag att jag kan skratta tillsammans med M.
Sara - som inte får ngn länk. För hon har ju slutat blogga -igen! ; ) Motivering: vi har ju Italien och äsch jag vet inte, tror vi har en hel del gemensamt, who knows! Tror man har kul med Sara.
Nässelblom - För hon kanske bjuder mig på riktigt god mat!?? : O
Så fanns det bara 3 kvar...
Vad hände. Med manuset jag skrev när jag var 19 år. Det som bara kom, orden som blev till meningar som blev till rader som blev till ca 100 sidor. Det är helt redigerat, omskrivet och nästan ett litet kärleksbarn. Det är ett kärleksbarn. 3 kapitel kvar. Och det är ju som bekant rätt korta kapitel i en barnbok. Sen är det färdig redigerat. Hjälp. Detta var ju min terapi, min avslappning. Att skriva. Om det blir klart, vad ska jag då hitta på?
"Så trulade Alma lite där hon låg. Ja imorgon skulle hon till lekparken igen och försöka det som Pjirr sagt. Att se glad ut och säga hej och börja gunga och ha kul alldeles själv. Det var kul att trula kände Alma. Men att tvivelura det var verkligen inte roligt. Det fick man bestämt ont i magen av. Kanske även i huvudet, ja nästan hjärnskakning fick man av att tvivelura! Kanske kunde man förbjuda det tänkte Alma. Hon satte sig på golvet med ett nytt papper framför sig. Där skrev hon: ”Forbjuet at tvivelyra” med stora bokstäver. Den skulle hon absolut sätta upp på dörren till sitt rum. "
"Så trulade Alma lite där hon låg. Ja imorgon skulle hon till lekparken igen och försöka det som Pjirr sagt. Att se glad ut och säga hej och börja gunga och ha kul alldeles själv. Det var kul att trula kände Alma. Men att tvivelura det var verkligen inte roligt. Det fick man bestämt ont i magen av. Kanske även i huvudet, ja nästan hjärnskakning fick man av att tvivelura! Kanske kunde man förbjuda det tänkte Alma. Hon satte sig på golvet med ett nytt papper framför sig. Där skrev hon: ”Forbjuet at tvivelyra” med stora bokstäver. Den skulle hon absolut sätta upp på dörren till sitt rum. "
How many halleluljas?
Jag har inte joggat idag, som tänkt. Det regnar ju ute!
Hur och hur mycket ska en 35 åring träna månne? Jag är inget hälsofreak eftersom jag alltid varit smal och kunnat pilla mig i naveln och äta ett kilo godis utan problem, sett till midjemått då. Men man mår ju bra och sånt, och det vill "man" ju göra. Så vad är vettigt? Någon hälsofreak där ute?
Tillägg: Vad gör man med en pilatesboll? Måste man glo på dvd samtidgt a la Jane Fonda? (ok jag vet, jag är grymt efter i denna "trend"...
Hur och hur mycket ska en 35 åring träna månne? Jag är inget hälsofreak eftersom jag alltid varit smal och kunnat pilla mig i naveln och äta ett kilo godis utan problem, sett till midjemått då. Men man mår ju bra och sånt, och det vill "man" ju göra. Så vad är vettigt? Någon hälsofreak där ute?
Tillägg: Vad gör man med en pilatesboll? Måste man glo på dvd samtidgt a la Jane Fonda? (ok jag vet, jag är grymt efter i denna "trend"...
Just so I never forget it
Jag kör alltså 200 meter rakt upp för berget varje dag. Smala vägar, 17 kurvor. Vattnet på ena sidan, eller ett räcke då, berget på den andra. Möte med stora bussar och lastbilar. Man undrar vad de gör på dessa vägar. Backar för att vi ska kunna få plats bredvid varandra, i kurvorna kan man inte mötas, jo i den ena kan man det. Backar alltså nedför med ett tunt räcke på sidan av mig och sen stup. Jag gör det utan att tänka numer. Jag vet vilka kurvor man precis kan möta andra bilar i, vart man stannar för möten. Det är en konst att köra upp för detta berg. Nåväl. För en höjdrädd person är det det. Men jag är rätt botad. Faktiskt. Vana botar. Eller lindrar.
tisdag, januari 15, 2008
Lille O
Jag och O framför brasan igår kväll ätandes tortillini med överdrivet mycket parmesan på, slötittandes på TV (ja usch he he TV middag, när katten är borta....).
Jag: O vem leker du mest med i skolan.
O: Åh mamma du vet ju, Noah har flyttat så jag leker med post med tjejerna.
Jag: Post, vad kul!
O: Ja, du vet tjejerna är bäst, de pratar liksom inte bara om fotboll eller är barnsliga. Alla killar i min klass är barnsliga. 2 är bästisar med varandra, de andra 3 leker mycket tillsammans. Jag har inte så kul med dem.
Jag: Men är du ensam då tycker du?
O: Va JAG ensam. Nä nä. Men Kevin tycker jag om. Men han är på semester i Spanien. Där har han varit jättelänge.
Jag: Vill du bjuda hem Tomaso eller någon av killarna vars föräldrar jag känner?
O: Nej tack mamma. Men gärna Jessica.
Jag: Då bjuder vi hem Jessica.
Det är inte alltid lätt att var en liten klass på 9 personer. Lyxigt sett till uppmärksamhet ifrån läraren, men kompisurvalet är mindre. Lille O klickar verkligen inte helt med de andra killarna. Han leker mycket mer de de äldre barnen på skolgården eller med två killar han har gått på dagis med. Även fast han har fina tjejkompisar önskar jag att det börjar en kille till i den klassen, en som Noah var för honom, någon man längtar efter att leka med. Men tjejerna är urfina och de släpper gladeligen in honom i lekarna. Men som mamma undrar man ju hur länge de gör det. Men nu är jag kanske hönsig, eller rent av barnslig...
Men nu läser jag igenom vad jag skrivit. Jag är uberglad för att han har fina tjejkompisar. Jag skiter i vilket kön han leker med. Vad är det jag skriver! Det måste vara Noah flytten som spökar, att han måste ersättas med en annan kille är ju urdumt. Tänk om någon av mina italienska väninnor läste detta. De tycker att jag är en radikal feminist. Ha ha. DÅ skulle de "fått mig" ; ) Deras killar leker inte med tjejer. Basta. Däremot leker de andra "internationella barnen" med bägge könen obehindrat. Tänk. Att de är så trångsynta. Och att jag med lät som om jag är det. Kanske var jag tom det när jag skrev detta. Eftersom mina tankar handlade om att han måste finna en ny killkompis.
Jag: O vem leker du mest med i skolan.
O: Åh mamma du vet ju, Noah har flyttat så jag leker med post med tjejerna.
Jag: Post, vad kul!
O: Ja, du vet tjejerna är bäst, de pratar liksom inte bara om fotboll eller är barnsliga. Alla killar i min klass är barnsliga. 2 är bästisar med varandra, de andra 3 leker mycket tillsammans. Jag har inte så kul med dem.
Jag: Men är du ensam då tycker du?
O: Va JAG ensam. Nä nä. Men Kevin tycker jag om. Men han är på semester i Spanien. Där har han varit jättelänge.
Jag: Vill du bjuda hem Tomaso eller någon av killarna vars föräldrar jag känner?
O: Nej tack mamma. Men gärna Jessica.
Jag: Då bjuder vi hem Jessica.
Det är inte alltid lätt att var en liten klass på 9 personer. Lyxigt sett till uppmärksamhet ifrån läraren, men kompisurvalet är mindre. Lille O klickar verkligen inte helt med de andra killarna. Han leker mycket mer de de äldre barnen på skolgården eller med två killar han har gått på dagis med. Även fast han har fina tjejkompisar önskar jag att det börjar en kille till i den klassen, en som Noah var för honom, någon man längtar efter att leka med. Men tjejerna är urfina och de släpper gladeligen in honom i lekarna. Men som mamma undrar man ju hur länge de gör det. Men nu är jag kanske hönsig, eller rent av barnslig...
Men nu läser jag igenom vad jag skrivit. Jag är uberglad för att han har fina tjejkompisar. Jag skiter i vilket kön han leker med. Vad är det jag skriver! Det måste vara Noah flytten som spökar, att han måste ersättas med en annan kille är ju urdumt. Tänk om någon av mina italienska väninnor läste detta. De tycker att jag är en radikal feminist. Ha ha. DÅ skulle de "fått mig" ; ) Deras killar leker inte med tjejer. Basta. Däremot leker de andra "internationella barnen" med bägge könen obehindrat. Tänk. Att de är så trångsynta. Och att jag med lät som om jag är det. Kanske var jag tom det när jag skrev detta. Eftersom mina tankar handlade om att han måste finna en ny killkompis.
Lilla H
Sov borta i natt. Så längtar jag genast efter att klockan blir 16.15 och man får sno till sig en puss och har man tur även en kort kram.
Lille O och jag hade mysmiddag framför TV'n, tände brasan, han läste högt för mig i en barnbok. Han läser bra och han lyser över den nyfunna knäckta koden.
Sen gick vi och la oss i dubbelsängen vid 8, jag tog upp boken Fågelbovägen 32. Så läste jag den från början till the bitter end. A perfect evening för en bokmal. Maken är som det kanske redan framgått "utomlands". I Sverige. Om Sverige nu är utomlands.
Lille O och jag hade mysmiddag framför TV'n, tände brasan, han läste högt för mig i en barnbok. Han läser bra och han lyser över den nyfunna knäckta koden.
Sen gick vi och la oss i dubbelsängen vid 8, jag tog upp boken Fågelbovägen 32. Så läste jag den från början till the bitter end. A perfect evening för en bokmal. Maken är som det kanske redan framgått "utomlands". I Sverige. Om Sverige nu är utomlands.
måndag, januari 14, 2008
Livet på en pinne
Att vakna både lördag och söndag av att lilla H gjort frukost. Skurit bröd, frukt, värmt mjölk på spisen (!) och tryckt på doppio espresso på vår maskin. Lille O hade ist roat sig med att göra pilar ända från vårt sovrum till frukostbordet : )
Att efter sendragen frukost ta på sig underställ och kasta in våra skidjackor och byxor i bilen. Lyssna på bra musik (Anna Tantangelo helt ok) i bilen i en timme. Barnen gamear i baksätet, när de inte sjunger med Anna då.
Att komma fram till strålande sol, goda vänner och sen stå i backarna mellan 12 och 16. Att se barnen njuta av skidåkningen lika mycket som vi gör. Livet på en pinne.
Att efter sendragen frukost ta på sig underställ och kasta in våra skidjackor och byxor i bilen. Lyssna på bra musik (Anna Tantangelo helt ok) i bilen i en timme. Barnen gamear i baksätet, när de inte sjunger med Anna då.
Att komma fram till strålande sol, goda vänner och sen stå i backarna mellan 12 och 16. Att se barnen njuta av skidåkningen lika mycket som vi gör. Livet på en pinne.
fredag, januari 11, 2008
Hallelulja 2
I did it again. Jag kom ut för andra gången denna vecka. Jag har faktiskt träningsvärk i benen (uppförsbackarna?) och sprang idag längs Lago Maggiore, 5 kilometer. Men jag blev så trött efter 2.5 att jag gick en bit. Ja ja, bättre att fullfölja än att avbryta helt.
Det var så vackert. Och kallt. Underställ och joggingkläder över, toppluva och vantar. Ändå var det kallt till en början. Vattnet speglade de höga bergens vita toppar, det var grått men bedårande vackert. En kall vacker vy och jag känner mig stolt som en tupp. Av bara bragden att jag ger mig ut. Jag är lättimpad när det handlar om mig själv och jogging. Verkligen, liksom redan stolt före dess att jag faktiskt börjat jogga. Kanske säger det en del om min målvision, ha ha ha, just det, den finns liksom inte. Det är bra nog att snöra på sig joggingskorna. Nåväl, jag har ändå denna vecka sprungit 8 kilometer tillsammans, ok, en kilometer var säkert snabb gång, men ändå.
Ringde min storebror. Han tyckte jag var minst lika duktig. Han och jag delar usel kondidtion. Trots att vi båda tränat en hel del. Men det känns som i ett tidigare liv. Han slutade samtalet med att säga: ta inte ut dig bara!!!! HA HA HA. Nej då brorsan, no worries!
Det var så vackert. Och kallt. Underställ och joggingkläder över, toppluva och vantar. Ändå var det kallt till en början. Vattnet speglade de höga bergens vita toppar, det var grått men bedårande vackert. En kall vacker vy och jag känner mig stolt som en tupp. Av bara bragden att jag ger mig ut. Jag är lättimpad när det handlar om mig själv och jogging. Verkligen, liksom redan stolt före dess att jag faktiskt börjat jogga. Kanske säger det en del om min målvision, ha ha ha, just det, den finns liksom inte. Det är bra nog att snöra på sig joggingskorna. Nåväl, jag har ändå denna vecka sprungit 8 kilometer tillsammans, ok, en kilometer var säkert snabb gång, men ändå.
Ringde min storebror. Han tyckte jag var minst lika duktig. Han och jag delar usel kondidtion. Trots att vi båda tränat en hel del. Men det känns som i ett tidigare liv. Han slutade samtalet med att säga: ta inte ut dig bara!!!! HA HA HA. Nej då brorsan, no worries!
onsdag, januari 09, 2008
Hallelulja
Jag klarade det. Efter 3 dagars pepping och bortförklaringar kom jag ut till slut. Med galet hög musik i ipoden (hittar inte volym knappen, är man oteknisk då?!) joggade jag min gamla terräng runda. Shit, det var grymt jobbigt. Men ack så skönt att iaf inbilla mig att jag nu kommit igång igen. Min kondis mäktar knappt med (måste gå efter andra branta backen, den långa) 3 kilometers terräng löp. Men det är gott nog för mig. Om jag nu bara kommer ut inom kort igen....
tisdag, januari 08, 2008
Strega
Betyder häxa. Jag är bordsskickshäxan!!!
Jag trycker på lilla H:s rygg så att hon sitter rakt. Man pratar inte med mat i munnen, man hostar eller nyser i armvecket (inte i handen!!!). Man har servetten i knät. Man dukar och dukar undan, man använder rätt bestick. Man sjunger inte vid bordet. Man visslar inte vid bordet. Man sitter mitt på stolen med fötterna pekande mot golvet. Inga armågar på bordet. Man tackar ordentligt den som lagat mat. Man hjälper dessutom till med att laga mat om man inte har bättre saker för sig. Man dukar fint, dvs inte kastar upp porslinet, lägger kniv och gaffel rätt osv. Skär maten och nåde den som petar i maten med fingrarna woahaha. Jag är en HÄXA!
Jag har ingen aning varifrån häxeriet kommer ifrån. Jag AVSKYR dåligt bordsskick. Att se någon prata med mat i munnen, som hänger över bordet och slafsar i maten. Som inte kan hålla sin egen rygg rak. WOAHAHA.
Moderna skrev så roligt om vad D trodde bordsskick är. För mina barn betyder nog det ordet en hel del. Typ mamma är en häxa och jag måste sitta ordentligt. Men när jag ser våra barn äta vid ett bord tillsammans med andra barn ser jag att det inte lönar sig nämnvärt att vara häxa. Jag ser ingen skillnad. Åtminstonde inte i Italien/Ticino. Det jag såg som skillnad i Sverige var frågande ögon när man inte erbjuds nya tallrikar för en ny rätt. Att först ha ätit spagetti med sås och sen bli serverad sallad på SAMMA tallrik tycker lille O är så äckligt att han hellre avstår salladen. Ha ha min häx ättling ; ) Ok, jag tror de lägger en servett i knät per automatik med. Och ber att få saker skickade till sig. Samt dukar de alltid av sin egen tallrik.
Undra vems häxättling jag är, har nog förträngt det......
Jag trycker på lilla H:s rygg så att hon sitter rakt. Man pratar inte med mat i munnen, man hostar eller nyser i armvecket (inte i handen!!!). Man har servetten i knät. Man dukar och dukar undan, man använder rätt bestick. Man sjunger inte vid bordet. Man visslar inte vid bordet. Man sitter mitt på stolen med fötterna pekande mot golvet. Inga armågar på bordet. Man tackar ordentligt den som lagat mat. Man hjälper dessutom till med att laga mat om man inte har bättre saker för sig. Man dukar fint, dvs inte kastar upp porslinet, lägger kniv och gaffel rätt osv. Skär maten och nåde den som petar i maten med fingrarna woahaha. Jag är en HÄXA!
Jag har ingen aning varifrån häxeriet kommer ifrån. Jag AVSKYR dåligt bordsskick. Att se någon prata med mat i munnen, som hänger över bordet och slafsar i maten. Som inte kan hålla sin egen rygg rak. WOAHAHA.
Moderna skrev så roligt om vad D trodde bordsskick är. För mina barn betyder nog det ordet en hel del. Typ mamma är en häxa och jag måste sitta ordentligt. Men när jag ser våra barn äta vid ett bord tillsammans med andra barn ser jag att det inte lönar sig nämnvärt att vara häxa. Jag ser ingen skillnad. Åtminstonde inte i Italien/Ticino. Det jag såg som skillnad i Sverige var frågande ögon när man inte erbjuds nya tallrikar för en ny rätt. Att först ha ätit spagetti med sås och sen bli serverad sallad på SAMMA tallrik tycker lille O är så äckligt att han hellre avstår salladen. Ha ha min häx ättling ; ) Ok, jag tror de lägger en servett i knät per automatik med. Och ber att få saker skickade till sig. Samt dukar de alltid av sin egen tallrik.
Undra vems häxättling jag är, har nog förträngt det......
Kulturkrock nummer..kan det vara 32?
Jag kryssade i en ruta i betygsböckerna att jag ville ha möte med deras respektive fröknar. När jag hämtade igår vart jag mer eller mindre påhoppad av fröknarna.
Fröknarna unisont: -Men senora L dina barn är jätteduktiga i skolan, båda två de är verkligen jättebra på allt förutom möjligtvis viss rättstavning men det har ju mest med ordförrådet att göra. Varför vill du ha möte?
Jag:- Öh, är det inte normalt att man vill veta vad barnen ska göra denna termin, lite allmänt om klassen etc?
De unisont:- Senora då SÄGER man det till oss, så ordnar vi ett sådant möte. När man har synpunkter på lärarna eller skolan eller barnens inlärning eller betygen DÅ kryssar man i betygsboken.
Jag:-Jaha, ursäkta en stranieri som såg chansen att utan att behöva anstränga sig mer än att sätta ett kryss och få ett skolmöte som något positivt. Jag log. De log snett. Men skrattade sen.
Jag har gjort bort mig igen... And I dont give a shit. Tänk var nervös/orlolig jag skulle vara om jag hade den läggningen, att jag tycker sånt är jobbigt/pinsamt, har man det ska man i den mån man kan undvika utlandsflyttar (frivilliga då).
Jag har satt ett avtryck i betygsboken, för mig som svenska betyder det noll, för en Schweizare/Italienare betyder det trubbel. I had no clue. At all. (bredvid den rutan jag kryssade i fanns en ifrån läraren att kryssa om de vill möta föräldrarna, få se om det blir 1-1 nästa termin *S*)
Fröknarna unisont: -Men senora L dina barn är jätteduktiga i skolan, båda två de är verkligen jättebra på allt förutom möjligtvis viss rättstavning men det har ju mest med ordförrådet att göra. Varför vill du ha möte?
Jag:- Öh, är det inte normalt att man vill veta vad barnen ska göra denna termin, lite allmänt om klassen etc?
De unisont:- Senora då SÄGER man det till oss, så ordnar vi ett sådant möte. När man har synpunkter på lärarna eller skolan eller barnens inlärning eller betygen DÅ kryssar man i betygsboken.
Jag:-Jaha, ursäkta en stranieri som såg chansen att utan att behöva anstränga sig mer än att sätta ett kryss och få ett skolmöte som något positivt. Jag log. De log snett. Men skrattade sen.
Jag har gjort bort mig igen... And I dont give a shit. Tänk var nervös/orlolig jag skulle vara om jag hade den läggningen, att jag tycker sånt är jobbigt/pinsamt, har man det ska man i den mån man kan undvika utlandsflyttar (frivilliga då).
Jag har satt ett avtryck i betygsboken, för mig som svenska betyder det noll, för en Schweizare/Italienare betyder det trubbel. I had no clue. At all. (bredvid den rutan jag kryssade i fanns en ifrån läraren att kryssa om de vill möta föräldrarna, få se om det blir 1-1 nästa termin *S*)
Senora Paganetti
Jag hör maken ringa Senora Paganetti. Jag hör honom helt ok föra ett samtal på italienska med henne. Men vad BRA han är!!!!!!!
Go H go!
Senora Paganetti som dessutom är en knepig och trist dam, jag hör att hon skrattar. Bara naturbegåvningar får trista krångliga gamla damer att skratta. Måste komma ihåg att fråga vad de har gemensamt :)
Go H go!
Senora Paganetti som dessutom är en knepig och trist dam, jag hör att hon skrattar. Bara naturbegåvningar får trista krångliga gamla damer att skratta. Måste komma ihåg att fråga vad de har gemensamt :)
måndag, januari 07, 2008
Imorse
Mammapepp inför första skoldagen detta år. Till en extremt trött liten O.
Jag: O, jag är verkligen stolt över dig (jag ler åt hans tonårsaktiga uppsyn, trots sina 6 år), din maestra har verkligen sagt att du är en härlig kille och att det går bra i skolan, att du är en fin kompis. Jag blinkar till honom, han brukar normalt blinka tillbaka.
Lille O: Mamma, jag vet. Jag är superbra. Jag vet redan det. Jag är verkligen bra. Sen blinkar han.
Fan vilket självförtroende. Tänk om sånt kunde smitta, då skulle jag fråga om han hade lust att andas på mig en hel dag, mot betalning!
Var det jobba jag höll på med? Blogga är iaf tidsfördriv. Jättebra när man har massor att göra och kunder som pockar på uppmärksamhet. Fast jag har skämt bort dem i mellandagarna. Så idag skämmer jag bort mig själv. Typ. Ah, jag älskar bortförklaringar, när de är mina egna alltså.
Jag: O, jag är verkligen stolt över dig (jag ler åt hans tonårsaktiga uppsyn, trots sina 6 år), din maestra har verkligen sagt att du är en härlig kille och att det går bra i skolan, att du är en fin kompis. Jag blinkar till honom, han brukar normalt blinka tillbaka.
Lille O: Mamma, jag vet. Jag är superbra. Jag vet redan det. Jag är verkligen bra. Sen blinkar han.
Fan vilket självförtroende. Tänk om sånt kunde smitta, då skulle jag fråga om han hade lust att andas på mig en hel dag, mot betalning!
Var det jobba jag höll på med? Blogga är iaf tidsfördriv. Jättebra när man har massor att göra och kunder som pockar på uppmärksamhet. Fast jag har skämt bort dem i mellandagarna. Så idag skämmer jag bort mig själv. Typ. Ah, jag älskar bortförklaringar, när de är mina egna alltså.
Fördel och nackdel och total okoncentration
Jag till maken :- Det känns inte som idag är en bra dag att jobba på.
Maken ler:- säger du det så.
Jag: - Nej, jag kommer inte tillskott, det blir liksom bara små saker, lika bra att lägga ner.
Maken:- Lägg ner då.
Jag:- Ska du inte peppa mig.
Maken:- Nej.
Jag: -grymmfff
Jag:- Livet på en pinne, jag bestämmer själv så härligt att vara egen! Idag är inte en jobbdag!
Maken:- Försöker du övertyga någon så har du gjort det.
Jag:- Ok. Hejdå, jag går och handlar lite.
Maken tittar upp förvånat:- Du hatar att handla.
Jag:- Konstigt, för idag har jag lust att göra vadsomhelst men inte sitta framför datorn.
2 timmar senare säger maken:- Har du gått än?
Jag:- Nej, du hade rätt, jag hatar att handla. Jobba är mycket bättre tidsfördriv.
Maken ler:- säger du det så.
Jag: - Nej, jag kommer inte tillskott, det blir liksom bara små saker, lika bra att lägga ner.
Maken:- Lägg ner då.
Jag:- Ska du inte peppa mig.
Maken:- Nej.
Jag: -grymmfff
Jag:- Livet på en pinne, jag bestämmer själv så härligt att vara egen! Idag är inte en jobbdag!
Maken:- Försöker du övertyga någon så har du gjort det.
Jag:- Ok. Hejdå, jag går och handlar lite.
Maken tittar upp förvånat:- Du hatar att handla.
Jag:- Konstigt, för idag har jag lust att göra vadsomhelst men inte sitta framför datorn.
2 timmar senare säger maken:- Har du gått än?
Jag:- Nej, du hade rätt, jag hatar att handla. Jobba är mycket bättre tidsfördriv.
Dagens nyheter och gamla minnen
Läser om RS-viruset i Svd, som det förvisso skrivs om varje år. Minns mig själv som ett spöke slutet av 2001, lille O 5 veckor gammal och extremt dålig. Han orkade inte ens suga på bröstet till slut. Jag svimmade av trötthet, vi vakade dag och natt. Lilla H hade insomningssvårigheter denna period. Maken gick och drog barnvagn fram till 03.00 på nätterna kring söders höjder. När han kom in med sovande dotter, var han helt slut. Men jag tiggde om lite sömn. Så väckte han mig före dess att han inte orkade längre. Han hade precis startat eget företag. Vi hade även köpt hus men att packa och ringa dagis etc hade vi inte ens en tanke på. Vi hade en äggklocka, vi sov tillslut galet nog bara 45 minuter i sträck var, vi hade nått vår botten av vad man mäktar med.
En dag mitt i allt detta, när jag gick till sjukhuset för att lille O skulle andas syrgas och slemlösande, svimmade jag när jag väl kom fram. Tror vi vakat i en vecka då. Då las vi in. En ängel till sjuksköterska viskade mjukt till mig och smekte mig över huvudet väl inne på enisoleringssal. Jag vet än idag inte vem hon är. Men jag tänker på henne ibland. Som en ängel.
Hon sa:- Amma honom, om han orkar suga själv. Annars hämtar jag pump och matar honom med tesked. Jag har två barn som ska hämtas ifrån dagis om 2 timmar. Jag slutar jobba nu men jag stannar här hos dig. Jag får inte stanna inne i en isoleringssal i tjänsten, man kommer när man ringer. Men du behöver någon här. Så jag stannar här hos dig. Oroa dig inte, jag väcker dig om han behöver dig. Jag pumpade och somnade i full tillit. Jag hade heller inget val.
Hon väckte mig 2 timmar senare, sa att hon var tvungen att gå. Att få sova två hela timmar i sträck var underbart. Jag var så enormt sleepdeprived och nervös för andningstopp och vaknade hela tiden irädsla för att maken inte skulle orkat vaka. Lejonmorsa. Men lille O hade mång andingsstopp, han blev blå flera gånger. Han hostade som om han var 99 och skulle dö. Det var verkligen fruktansvärt läskigt. Ändå bad vi knappt om hjälp. Vi dorg istället ut jacket för vi orkade inte kommunicera med omvärlden. Omvärlden var nog rätt ovetande om allvaret. Förutom sjukhuset då. Som hade fullt på alla avdelningar och lille O 5 veckor gammal var ett av de äldre barnen. Helt overkligt. Vi gick fram och tillbaka till Sachska, två gånger om dagen för att få andingshjälp och andingsmassage. Otroligt att det fick gå till så. Men då, då ifrågasatte vi inte något. Vi gick som i trans och var drogade av oro.
Tack du fina ängel som hjälpte mig då. Om jag visste ditt namn, om jag där och då i slutet av 2001 hade orkat reflektera över att fråga efter ditt namn, hinna skicka blombud mellan vakning av bebis och passning av 1 årig storasyster så hade du fått ett stot fång med vackraste rosor. Djupt röda, för det är med kärlek jag minns denna händelse. 2 timmar tänker ni kanske, inte så mycket. Men det var det. Det var en evighet.
En dag mitt i allt detta, när jag gick till sjukhuset för att lille O skulle andas syrgas och slemlösande, svimmade jag när jag väl kom fram. Tror vi vakat i en vecka då. Då las vi in. En ängel till sjuksköterska viskade mjukt till mig och smekte mig över huvudet väl inne på enisoleringssal. Jag vet än idag inte vem hon är. Men jag tänker på henne ibland. Som en ängel.
Hon sa:- Amma honom, om han orkar suga själv. Annars hämtar jag pump och matar honom med tesked. Jag har två barn som ska hämtas ifrån dagis om 2 timmar. Jag slutar jobba nu men jag stannar här hos dig. Jag får inte stanna inne i en isoleringssal i tjänsten, man kommer när man ringer. Men du behöver någon här. Så jag stannar här hos dig. Oroa dig inte, jag väcker dig om han behöver dig. Jag pumpade och somnade i full tillit. Jag hade heller inget val.
Hon väckte mig 2 timmar senare, sa att hon var tvungen att gå. Att få sova två hela timmar i sträck var underbart. Jag var så enormt sleepdeprived och nervös för andningstopp och vaknade hela tiden irädsla för att maken inte skulle orkat vaka. Lejonmorsa. Men lille O hade mång andingsstopp, han blev blå flera gånger. Han hostade som om han var 99 och skulle dö. Det var verkligen fruktansvärt läskigt. Ändå bad vi knappt om hjälp. Vi dorg istället ut jacket för vi orkade inte kommunicera med omvärlden. Omvärlden var nog rätt ovetande om allvaret. Förutom sjukhuset då. Som hade fullt på alla avdelningar och lille O 5 veckor gammal var ett av de äldre barnen. Helt overkligt. Vi gick fram och tillbaka till Sachska, två gånger om dagen för att få andingshjälp och andingsmassage. Otroligt att det fick gå till så. Men då, då ifrågasatte vi inte något. Vi gick som i trans och var drogade av oro.
Tack du fina ängel som hjälpte mig då. Om jag visste ditt namn, om jag där och då i slutet av 2001 hade orkat reflektera över att fråga efter ditt namn, hinna skicka blombud mellan vakning av bebis och passning av 1 årig storasyster så hade du fått ett stot fång med vackraste rosor. Djupt röda, för det är med kärlek jag minns denna händelse. 2 timmar tänker ni kanske, inte så mycket. Men det var det. Det var en evighet.
Hjälp
Läste igår igen igenom betygsboken noga och bad att få möte med fröknarna. För att förstå vad de gör nu denna termin, alltid bra att veta tycker en lejonmorsa wohahaha. (här är det inte samma information som svenska skolan har, här väljer man skola och sen litar man respektfullt på att skolan rapporterar och bokar möten OM det behövs).
Det var så mycket text i O:s betygsbok och jag har nog förstått men för säkerhets skull mi ajouto! (blandar ihop det där, mi ajouto, mi ajouta vem är vem du eller jag som ber haha)
"Le sua partecipazione alle tematiche di ambiente è generalmente attiva e positiva sopratutto per lo sviluppo di piccole discussione in classe." Står det: Hans delaktihet i ? e generellt positivt i synnerhet ? då det uppstår små diskussioner i klassen?
" Ha seguito con piacere e con facilitá il programma svolto finora." Detta var matten står det: har lärt sig gladeligen och med lätthet programmet ? .
Grazie mille!
Det var så mycket text i O:s betygsbok och jag har nog förstått men för säkerhets skull mi ajouto! (blandar ihop det där, mi ajouto, mi ajouta vem är vem du eller jag som ber haha)
"Le sua partecipazione alle tematiche di ambiente è generalmente attiva e positiva sopratutto per lo sviluppo di piccole discussione in classe." Står det: Hans delaktihet i ? e generellt positivt i synnerhet ? då det uppstår små diskussioner i klassen?
" Ha seguito con piacere e con facilitá il programma svolto finora." Detta var matten står det: har lärt sig gladeligen och med lätthet programmet ? .
Grazie mille!
söndag, januari 06, 2008
Ur ytisbarnamun i ingenmansland
Lille O: -Mammá!
Jag:- Ja.
Lille O:- Vart är vi i Sverige, Schweiz eller Italien?
Ja:- I luften, vet ej exakt.
Lille O:- Om jag vill ha mjölk, hur säger jag det då till värdinnan som serverar, ehm senoran, på svenska eller italienska. Eller vad heter mjölk på engelska, milk va?
Jag:- Ja.
Lille O:- Vart är vi i Sverige, Schweiz eller Italien?
Ja:- I luften, vet ej exakt.
Lille O:- Om jag vill ha mjölk, hur säger jag det då till värdinnan som serverar, ehm senoran, på svenska eller italienska. Eller vad heter mjölk på engelska, milk va?
Flygplans konversation
Jag sitter mellan barnen på planet från Sverige till Italiens Bergamo, en stund, vi fyra har en tendens att byta platser med varandra titt som tätt. Säkert rätt irreterande. Men ibland vill man ju prata med maken, ibland vill barnen spela spel tillsammans och ja ni fattar. Vi byter som vi behagar. Ehm.
Jag: -Hurni vilket språk tycker ni är enklast att prata och förstå, är det någon skillnad?
Lilla H: - Jag föredrar det språket man pratar i Sverige, det är enklast. Men skriva och läsa på italienska.
Lille O: - Jag med, eller menar du Svedese lilla H?
Lilla H: -Ja just det svedese.
Jag:-Svenska alltså enklare för er?
Lille O:-Nej då, ibland glömmer jag svenskan ha ha, jättetokigt. Och nu när vi varit i Svezia så har jag glömt italienskan ha ha.
Jag:-Känns det så att du glömt bort allt?
Lilla H:- Ja man liksom byter språk, tja, en dag ett en dag ett annat.
Jag.-Men ni pratar ju bägge spårk varje dag. I skolan italienska och hemma svenska.
Tyst ett litet tag.
Lille O: -Gör vi? Det har jag inte tänkt på.
Jag inser att jag inte bör ha denna konversation med mina små tvåspråkiga barn, som talar ett språk hälften dagen och ett annat andra hälften. De tänker ju inte ens på att de växlar. Då är man ju tvåspråkig. Jag blir bara ibland så nyfiken på om de ens tänker på det och isf vad de tänker. Men de tänker ju inte på det. Uppenbarligen.
Lilla H efter ett tag:- Mamma nu när du lär mig att skriva på svenska, om du nu ska det ha ha ehm jag vet inte men i alla fall om du vill så kan jag lära dig att prata italienska men jag orkar inte översätta hela tiden, det är jättesvårt, det är lättare att bara förstå men att förklara allt hela tiden och liksom hitta alla ord på alla språk (alla? ha ha) samtidigt det är liksom ehm hur ska jag säga jo ibland svårt och ibland sådärsådär. Tja ibland kommer inte orden bara. Om du kan förstå?
Jag:- Ler stort, jag förstår. Jag har fortfarande svårt att finna direkta översättningar ifrån svenska till engelska, men lättare tvärtom. Så min svenska är nog bättre trots allt.
Lilla H: - Ja men mig frågar ingen om vad det heter på svenska, det hade varit kul!
Och plättlätt!
Vi landar på italiensk mark. I högtalarna på flygplatsen hörs såklart italienska. Som i en handvänding byter barnen språk emellan sig. De har pratat svenska emellan sig i över en vecka, vi har varit på svensk mark. Men där och då böt de till italienska. Så himla intressant!
Jag: -Hurni vilket språk tycker ni är enklast att prata och förstå, är det någon skillnad?
Lilla H: - Jag föredrar det språket man pratar i Sverige, det är enklast. Men skriva och läsa på italienska.
Lille O: - Jag med, eller menar du Svedese lilla H?
Lilla H: -Ja just det svedese.
Jag:-Svenska alltså enklare för er?
Lille O:-Nej då, ibland glömmer jag svenskan ha ha, jättetokigt. Och nu när vi varit i Svezia så har jag glömt italienskan ha ha.
Jag:-Känns det så att du glömt bort allt?
Lilla H:- Ja man liksom byter språk, tja, en dag ett en dag ett annat.
Jag.-Men ni pratar ju bägge spårk varje dag. I skolan italienska och hemma svenska.
Tyst ett litet tag.
Lille O: -Gör vi? Det har jag inte tänkt på.
Jag inser att jag inte bör ha denna konversation med mina små tvåspråkiga barn, som talar ett språk hälften dagen och ett annat andra hälften. De tänker ju inte ens på att de växlar. Då är man ju tvåspråkig. Jag blir bara ibland så nyfiken på om de ens tänker på det och isf vad de tänker. Men de tänker ju inte på det. Uppenbarligen.
Lilla H efter ett tag:- Mamma nu när du lär mig att skriva på svenska, om du nu ska det ha ha ehm jag vet inte men i alla fall om du vill så kan jag lära dig att prata italienska men jag orkar inte översätta hela tiden, det är jättesvårt, det är lättare att bara förstå men att förklara allt hela tiden och liksom hitta alla ord på alla språk (alla? ha ha) samtidigt det är liksom ehm hur ska jag säga jo ibland svårt och ibland sådärsådär. Tja ibland kommer inte orden bara. Om du kan förstå?
Jag:- Ler stort, jag förstår. Jag har fortfarande svårt att finna direkta översättningar ifrån svenska till engelska, men lättare tvärtom. Så min svenska är nog bättre trots allt.
Lilla H: - Ja men mig frågar ingen om vad det heter på svenska, det hade varit kul!
Och plättlätt!
Vi landar på italiensk mark. I högtalarna på flygplatsen hörs såklart italienska. Som i en handvänding byter barnen språk emellan sig. De har pratat svenska emellan sig i över en vecka, vi har varit på svensk mark. Men där och då böt de till italienska. Så himla intressant!
Almanackan 2008
Som en tradition skriver vi i januari ner alla månader som året har,
barnen maken och jag skriver åtminstonde en var,
de kan dem alla på italienska och på svenska sisådär,
men vilken dag är det nu du är född lilla H var det den där eller den här?
Tänk hon kan aldrig minnas det!
Fast det är klart hon vet, nummer 11, i år en söndag, i juli,
att minnas det är så himla struligt!
Lille O som älskar fira födelsedag minns den 29:e november så bra så,
och i år på en lördag en stor fest undrar han då!?
Jajemen den ena vill ha mer och mer och den förstfödda hon bryr sig föga om ting,
tänk att två så lika och så olika,
den ena envis som synden den andra ger lätt vika,
det är inte viktigt för henne om det är hennes eller hans ring.
Den ena läser som en prinsessa den andra räknar som en prins,
den ena skriver som en gud och den andra subtraherar tyst och levererar höga tal utan minsta avslöjande tankeljud.
Betygen var båda bra, trist att de ska ha de så tidigt men ändå bra,
de vet vi vet och man kan ju tidigt uppmuntra,
lilla H att skriva mer på italienska (nu är det mest svenska!) och inte i viktigheter strunta,
Lille O att läsa mer och få ihop orden så där plätt lätt som lilla H kan,
som tur är vet det att ingen vann,
de fick fina betyg och det bästa hade lilla H där det stod att hon nu tar för sig så bra så,
debatterar (!) och tar sin plats som de jobbat på,
lille O som trots sitt visslande då han tänker visar så stort intresse för att lära,
ja det är tufft att som ytisparnets barnens inlärning bära,
vi kan ju hjälpa föga med italienska, vår är rutten som en sill,
vi jobbar istället på att bygga kamratskap och självförtroende, att de kan om de vill,
då det är viktigare för oss, deras betyg till trots.
De verkar gott förstå att betyg inte är en tävling,
så små så kloka och mamman behöver inte hugga systemet som en ilsken grävling.
Hu vilket uselt rim, vi ska åka skridskor i solen och jag har nog tappat rimtalangen, julen är slut och rimmen ska ut!
barnen maken och jag skriver åtminstonde en var,
de kan dem alla på italienska och på svenska sisådär,
men vilken dag är det nu du är född lilla H var det den där eller den här?
Tänk hon kan aldrig minnas det!
Fast det är klart hon vet, nummer 11, i år en söndag, i juli,
att minnas det är så himla struligt!
Lille O som älskar fira födelsedag minns den 29:e november så bra så,
och i år på en lördag en stor fest undrar han då!?
Jajemen den ena vill ha mer och mer och den förstfödda hon bryr sig föga om ting,
tänk att två så lika och så olika,
den ena envis som synden den andra ger lätt vika,
det är inte viktigt för henne om det är hennes eller hans ring.
Den ena läser som en prinsessa den andra räknar som en prins,
den ena skriver som en gud och den andra subtraherar tyst och levererar höga tal utan minsta avslöjande tankeljud.
Betygen var båda bra, trist att de ska ha de så tidigt men ändå bra,
de vet vi vet och man kan ju tidigt uppmuntra,
lilla H att skriva mer på italienska (nu är det mest svenska!) och inte i viktigheter strunta,
Lille O att läsa mer och få ihop orden så där plätt lätt som lilla H kan,
som tur är vet det att ingen vann,
de fick fina betyg och det bästa hade lilla H där det stod att hon nu tar för sig så bra så,
debatterar (!) och tar sin plats som de jobbat på,
lille O som trots sitt visslande då han tänker visar så stort intresse för att lära,
ja det är tufft att som ytisparnets barnens inlärning bära,
vi kan ju hjälpa föga med italienska, vår är rutten som en sill,
vi jobbar istället på att bygga kamratskap och självförtroende, att de kan om de vill,
då det är viktigare för oss, deras betyg till trots.
De verkar gott förstå att betyg inte är en tävling,
så små så kloka och mamman behöver inte hugga systemet som en ilsken grävling.
Hu vilket uselt rim, vi ska åka skridskor i solen och jag har nog tappat rimtalangen, julen är slut och rimmen ska ut!
onsdag, januari 02, 2008
2008
Om vi kastar ut vårt nät längre ut, vill du komma då?
Nyårsfrun sa att att detåt oss fanns gott om fisk i sjön,
å då skull vi allt må,
men man kan väl varken så i sand eller antal rönn.
Nyårsfrun sa att att detåt oss fanns gott om fisk i sjön,
å då skull vi allt må,
men man kan väl varken så i sand eller antal rönn.
Snöflinga i tät dimma
Ute är det som en vacker vit dimma,
ögonen följer ivrigt ödet för en dalande snöflinga,
nyårsafton firades med barn och vänner, champagne och rom!
den första aftonen på året bjöd Ascona på en fyverkerishow där det upplevdes som om finalen gick om och om och om...
Det slår allt vi sett i form av pyroteknik vi undrade efter 30 minuter är det möjligt med dessa kreationer och mönster, liksom how?
helt ofattbart läckert och det sätter guldkant på nya året, man står och tänker wow,
I två dagar har vi enkom slappat hemma, låtit tiden rusa,
imorgon ska vi ner för backarna susa,
i 3 dagar ska vi fyra lyxa oss och sova kvar,
lite semester där vi inte runt far,
bara skidar och gör som vi vill,
antar att lilla H kommer skrika: sisten ner är en rutten sill!
Jag borde nog sluta rimma, har liksom fastnat, som om jag körde bil och det vore en tät dimma. Måste stanna i detta ett tag, kanske bara en till dag. Rimmen kommer från ingenstans med hiskelig fart, svårt att stoppa, och annan textform blir mera bart. Rim är mer slöjtäckta ord, de liksom leker kurragömma, rätt bra när man inte orkar det verbala skafferiet tömma.
ögonen följer ivrigt ödet för en dalande snöflinga,
nyårsafton firades med barn och vänner, champagne och rom!
den första aftonen på året bjöd Ascona på en fyverkerishow där det upplevdes som om finalen gick om och om och om...
Det slår allt vi sett i form av pyroteknik vi undrade efter 30 minuter är det möjligt med dessa kreationer och mönster, liksom how?
helt ofattbart läckert och det sätter guldkant på nya året, man står och tänker wow,
I två dagar har vi enkom slappat hemma, låtit tiden rusa,
imorgon ska vi ner för backarna susa,
i 3 dagar ska vi fyra lyxa oss och sova kvar,
lite semester där vi inte runt far,
bara skidar och gör som vi vill,
antar att lilla H kommer skrika: sisten ner är en rutten sill!
Jag borde nog sluta rimma, har liksom fastnat, som om jag körde bil och det vore en tät dimma. Måste stanna i detta ett tag, kanske bara en till dag. Rimmen kommer från ingenstans med hiskelig fart, svårt att stoppa, och annan textform blir mera bart. Rim är mer slöjtäckta ord, de liksom leker kurragömma, rätt bra när man inte orkar det verbala skafferiet tömma.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)