som om att det är dags att flytta "hem" igen. Bara en känsla. Att ha barnen i några i år Sverige. Jag surfar runt på hus, föll för ett. Funderar på att skicka lillebror dit för att kika. Storebror är på numer boendes i Jakarta samt Singapore....
Såg oss i det där huset, stort kök med barätplats samt stor matplats, frukost där och middag där, typ. Brasan, sovrummen, badrummen, högt och ljust, ja allt stämde bra. Har inte bott i det området tidigare men har både lillebror och vänner boendes där. Fina Bromma. Brukade jag säga. Tror vi måste flytta till ett nytt område om vi ska flytta hem. Något vi inte kan helt ut. Men sa maken, kan vi inte flytta till USA då istället?
USA. Nej det var ju i Sverige jag ville ha barnen i några år. Inte så mycket läxor och så, cykla utanför huset.
Men Sverige, säg någon annanstans bad maken.
Nej Sverige.
Du kommer inte trivas där länge, säger han.
Eventuellt har han himla rätt.
Kan man eventuellt flytta ut sen igen?
Sådana här diskussioner har vi ofta. Sen slutar det med att vi någon vecka senare säger: - hur kan man lämna paradiset.
måndag, mars 31, 2008
Det var tänkt
Att jag skulle bo åtminstonde en termin i Argentinas pulserande huvudstad Buenos Aires. Min bästis flyttade dit med sin pappa. Han jobbade på Shell. Jag vantrivdes i Sverige. Jag reste ner alldeles själv, via New York. Men sånt har aldrig bekymrat mig.
När jag kom fram efter att ha flygit över Rios Copacobana och min granne på planet plockat av mig min berlock som jag fått av min pappa, pga stöldrisken, stod de där i vimlet. Min väninna och hennes pappa.
Dagarna som följde var galna. L och jag liftade på bilflak, vi åkte till Pina Mar och levde loppan. Pina Mar har världens vackraste stränder. Vi gick ut i Buenos Aires men sprang snart hem igen. Det blev galet vilt på barerna när två blondiner klev in. Vi dansade tango på gatorna. Vi mutade portiern som vaktade bostaden för att få vara ute några timmar till. Min väninnas pappa var på jobbresa och hade mutat honom även han, för att se till att vi kom hem i tid. Vi köpte ciggaretter för en hel bunt sedlar ena dagen, nästa dagen var infaltionen annorlunda och en mindre bunt sedlar gick åt.
Vi var galna, vi visste om det. Som om att vi visste att vi nu skulle leva tonårslivet på några få veckor. Sen skulle det bli för oroligt i Buenos, och jag fick sonika åka hem igen.
När jag tänker på allt vi gjorde i Buenos blir jag själv mörkrädd och tänker att hur vågade vi, vi tyckte ju ändå vi var förståndiga. Där och då var vi 16 år.
När jag kom fram efter att ha flygit över Rios Copacobana och min granne på planet plockat av mig min berlock som jag fått av min pappa, pga stöldrisken, stod de där i vimlet. Min väninna och hennes pappa.
Dagarna som följde var galna. L och jag liftade på bilflak, vi åkte till Pina Mar och levde loppan. Pina Mar har världens vackraste stränder. Vi gick ut i Buenos Aires men sprang snart hem igen. Det blev galet vilt på barerna när två blondiner klev in. Vi dansade tango på gatorna. Vi mutade portiern som vaktade bostaden för att få vara ute några timmar till. Min väninnas pappa var på jobbresa och hade mutat honom även han, för att se till att vi kom hem i tid. Vi köpte ciggaretter för en hel bunt sedlar ena dagen, nästa dagen var infaltionen annorlunda och en mindre bunt sedlar gick åt.
Vi var galna, vi visste om det. Som om att vi visste att vi nu skulle leva tonårslivet på några få veckor. Sen skulle det bli för oroligt i Buenos, och jag fick sonika åka hem igen.
När jag tänker på allt vi gjorde i Buenos blir jag själv mörkrädd och tänker att hur vågade vi, vi tyckte ju ändå vi var förståndiga. Där och då var vi 16 år.
Från kanarie sommar till italiensk försommar
Det lovas mellan 18-22 grader hela veckan. Idag skulle det har regnat, men icke, det strålar!
Jag har megaont i halsen, är yr av nattens vandringar, fullmåne månne? Alla gick runt och bytte sängar med varandra, värsta casinot....
Jag känner mig illamående, yr, trött och alldeles lugn. Koma tillstånd.
Jag har megaont i halsen, är yr av nattens vandringar, fullmåne månne? Alla gick runt och bytte sängar med varandra, värsta casinot....
Jag känner mig illamående, yr, trött och alldeles lugn. Koma tillstånd.
Måndag
Barnen går inte att väcka. De lämnas i skolan vid lunch istället. Min intensivkurs i italienska hoppar jag därför på imorgon istället. Har massa jobb, två sovande barn vars frukost jag antar blir skolans lunch och maken vinkade jag hejdå till som blir borta till på fredag. Vardagen är åter.....
lördag, mars 29, 2008
Wii också
Kunde inte motstå. Någon av oss. Nintendo Wii hade värsta erbjudandet med två gratis spel. Tänk att man faller för sådana enkla marknadsföringsknep. Det var så givet, att vi tar ett då. Nu står vi här som 4 små nördar och turas om och slår och kastar med fjärrisen. Vi köpte den tillsammans, alla fick punga ut. Lilla H och jag älskar Harry Potter, vi står upp och slår med trollspöt. Lille O och maken diggar tennisen med supermario bäst. Lördagkvällen lär bli lång.
Hajkrabba
- Titta mamma vad jag hittade! Vi satt på restaurangen som var de enda som kunde tillfredsställa vårt espresso behov, lille O hade varit på upptäcksfärd och kom springandes ifrån stranden.
-Titta, vad tror du att det är mamma? Det ser ju ut som ett ägg. En dinosaurie kan det ju inte vara, eller hur? Nej det kan det ju inte, de levde ju på kritatiden, det var ju uberlänge sen!
-Kanske en hajkrabba, sa jag.
-Kanske en hajkrabba, ekade O.
Pistagenötterna fick flytta ifrån sin plastlåda, vi fick sonika snabbt äta upp dem. I plastlådan bor nu hajkrabban och vi väntar med spänning att ägget ska spricka.
-Titta, vad tror du att det är mamma? Det ser ju ut som ett ägg. En dinosaurie kan det ju inte vara, eller hur? Nej det kan det ju inte, de levde ju på kritatiden, det var ju uberlänge sen!
-Kanske en hajkrabba, sa jag.
-Kanske en hajkrabba, ekade O.
Pistagenötterna fick flytta ifrån sin plastlåda, vi fick sonika snabbt äta upp dem. I plastlådan bor nu hajkrabban och vi väntar med spänning att ägget ska spricka.
tisdag, mars 25, 2008
Björnes lillasyrra, eller ok storasyster då...
Vi skrattar så vi gråter. Och vi kan inte låta bli att ha höga röster. Vi ligger vid poolen, mannen, barnen, väninnan med familj och så.......Björn Gustavsson! Fast det är väl jag? Det var maken som sa det först och det är så grymt sant. Vi är lika som bär. I alla fall när mitt hår lockar sig sådär som det gör, när inte plattången finns att tillgå, efter ett dyk i poolen. När mina pilots åker på så skrattar alla svenskar runt poolen. Åt mig, eller åt Björn! Jag är en komiker, genom lookalike. Ha ha. Kan man tjäna pengar på det?
And the sun is shining...
vacation is lovely. Vi bor i ett superdesignhotellrum, äter usel mat, hoppar bomben i poolen och gör små utflykter.
Har jobbat 1 timme på 7 dagar. Livet är på topp. Solen lyser som en gul propp. Jag är småhungrig hela tiden. Ha ha, fast nä det är inte kul egentligen, de bara kan inte laga god mat där vi är.
Min markering slutar from igår. Tjohoo, viskar jag lite tyst, för ännu får jag inte säga något, ju.
Har jobbat 1 timme på 7 dagar. Livet är på topp. Solen lyser som en gul propp. Jag är småhungrig hela tiden. Ha ha, fast nä det är inte kul egentligen, de bara kan inte laga god mat där vi är.
Min markering slutar from igår. Tjohoo, viskar jag lite tyst, för ännu får jag inte säga något, ju.
måndag, mars 17, 2008
Fly baby fly
Nu ska vi ut och flyga, och som jag älskar det. När jag får resa med hela familjen myser jag så. Mina affärsresor avskyr jag. Spottar och fräser åt säkerheltskontrollanterna. Går löjligt fort. Suckar djupt på planet. Men med la famiglia njuter jag. Ler åt alla som orkar le åt oss. Väskorna står packade, kylen så där löjligt tom, djuren utfodrade och huset lagom putsat.
Markering
Måste sätta en markering här. För att jag ska följa upp det sen, för att se hur långt tid jag tar på mig innan jag tar reda på det själv. För att trotsa mitt tålamod. Jag är så dödligt nyfiken. När ska jag få svar och vad blir det för svar.....
Snuttefilt
Jag har ingen tid. Men imorgon har jag massor av tid. Måste komma ihåg det. Det väger upp. Lille O är sjuk hemma idag och imorgon ska vi flyga. Jag inser att jag kommer jobba minst 2 timmar per dag på semestern samt till midnatt minst i natt. Men, hellre flexibel med eget bolag än inget jobb alls. Här på alptoppen kan man ju annars öppna ett litet hotell. Om man tänker sig vara entreprenör, eller jobba öht. Jag har sån tur, som får jobba här i egen regi, med något jag verkligen gillar.
Jag har kärat ner mig totalt i ett par gröna mocka gympadojjor ifrån PRADA, på outleten, dessutom till kanonpris. Jag måste imorgon före planet bara stanna till och köpa dem. De med gula revärer. De vill inte ur mitt minne. Armani på outleten på väg till Italien och Malpensa har jag aldrig tidigare fäst mig vid. Men förra veckan när jag inte köpte något eller var på shoppinghumör hade dem de finaste randiga vårtröjor till makalösa priser, i finaste kvalité, såklart. Tyg. Jag skulle kunna känna på kashmir och annat i evighet. En kashmir tröja är som att bära en snuttefilt.
Just nu kan jag behöva en snuttefilt. Min ena bror ska ta med sig sin familj på obestämd tid till andra sidan jordklotet. Det glädjer mig, för deras skull. Och det smärtar mig samtidigt.
Jag har kärat ner mig totalt i ett par gröna mocka gympadojjor ifrån PRADA, på outleten, dessutom till kanonpris. Jag måste imorgon före planet bara stanna till och köpa dem. De med gula revärer. De vill inte ur mitt minne. Armani på outleten på väg till Italien och Malpensa har jag aldrig tidigare fäst mig vid. Men förra veckan när jag inte köpte något eller var på shoppinghumör hade dem de finaste randiga vårtröjor till makalösa priser, i finaste kvalité, såklart. Tyg. Jag skulle kunna känna på kashmir och annat i evighet. En kashmir tröja är som att bära en snuttefilt.
Just nu kan jag behöva en snuttefilt. Min ena bror ska ta med sig sin familj på obestämd tid till andra sidan jordklotet. Det glädjer mig, för deras skull. Och det smärtar mig samtidigt.
söndag, mars 16, 2008
En konst sa M
Innan hon åkte. Och refererade till min påbörjade packning. Jag älskar att packa....
Jag har perfekt ordning i barnens garderober, snyggar till dem varje dag. Min är ibland dock mindre kaotisk. Medan M packade lilla kusinens väska inför deras hemfärd tidigare idag, packade jag lilla H:s semesterkläder, 10 dagars sommarkläder. Det gick på 15 minuter och det blev en halv kabinväska. Hon har allt med sig, strandklänningar, bikinisar, 2 olika par skor, tröjor med lång och kort ärm, linnen och shorts, byxor och kjolar. En jacka och två tröjor. Hon åker ju i detsamma med. Allt noga förpackat i olika små tygpåsar. En för underkläder, en för skor, en för x etc. Klänningarna och byxorna ligger utanför påsar, likaså strandhanduken. Den andra halvan ska lille O:s kläder packas i. Min egen väska blir en mindre kabinväska. Och tro mig, jag får i mycket i en sån, med plats för eventuell shopping med. Men jag tar bara kläder jag vet att jag använder och älskar att bära. Inget annat.
Jag har perfekt ordning i barnens garderober, snyggar till dem varje dag. Min är ibland dock mindre kaotisk. Medan M packade lilla kusinens väska inför deras hemfärd tidigare idag, packade jag lilla H:s semesterkläder, 10 dagars sommarkläder. Det gick på 15 minuter och det blev en halv kabinväska. Hon har allt med sig, strandklänningar, bikinisar, 2 olika par skor, tröjor med lång och kort ärm, linnen och shorts, byxor och kjolar. En jacka och två tröjor. Hon åker ju i detsamma med. Allt noga förpackat i olika små tygpåsar. En för underkläder, en för skor, en för x etc. Klänningarna och byxorna ligger utanför påsar, likaså strandhanduken. Den andra halvan ska lille O:s kläder packas i. Min egen väska blir en mindre kabinväska. Och tro mig, jag får i mycket i en sån, med plats för eventuell shopping med. Men jag tar bara kläder jag vet att jag använder och älskar att bära. Inget annat.
*vink vink*
Nu har vi vinkat hejdå till paps och co. Snart vinkar vi hejdå till Schweiz, ifrån Italien. Mycket förvirring för barnen som bott i Italien och nu bor precis vid gränsen men i Schweiz. Och mycket förvirrande för Italienarna och andra nationaliteter att vi är Swedish living in Switzerland. Ofta säger hotell, internetshoppingsajter, bookaticketonline tjänster: vi tror ni fyllt i fel, ni är väl living in Sweden and not Switzerland? No. We got it right. Rather confusing though. I USA var det flera som sa:- Oh, ha ha, I always thought you were Swiss if you lived in Switzerland.
Update: vi ska på semester, vi vinkar inte hejdå till Schweiz for ever ; )
Update: vi ska på semester, vi vinkar inte hejdå till Schweiz for ever ; )
fredag, mars 14, 2008
Senore Italiano
Dagens charmtroll är ca 85 år. Jag klev ut ifrån min nack och rygg terapeut (viktigt att man säger helt korrekt där...) och invid min bil står den stiliga gamle mannen och hans stiliga son.
-Goddag senorina!
-Goddag, ler jag och vi båda utbyter roade blickar om att jag får vara en senorina ett tag.
-Är det din bil bionda? Han har glimten i ögat, han ler stort, han är välklädd som få, han är mjuk och artig trots sitt inbilska flörtande som sker på ett skämtsamt charmigt sätt.
-Jajamen senore, ler jag och blippar till på den lilla fjärisen.
-Du har en mycket finare bil än mig senorina. Mycket fin. Han ler och gestikulerar vacker.
-Ha ha, den är svensk förstår du senore, liksom jag. Men mycket svartare än mig såklart.
-Aha, är den svensk! Aha, bionda, jag förstår, du är vackrare än din bil såklart. Han ler, han skrattar. Hans son gestikulerar att han ger upp att försöka få in farsan i bilen, han ler och vinkar hejdå och tar på sig sina pilots.
-Fortsatt goddag senore, nu ska min vackra bil ut och åka. Jag ler och nickar.
-Åh, du överger din gamle vän nu. Men min son, hur kan du överge honom? Han är så fin min son. Nästan lika fin som dig. Han skrattar. Vi skrattar båda. Nickar och hoppar in i våra bilar. Givetvis låter han mig backa ut först. Givetvis.
-Goddag senorina!
-Goddag, ler jag och vi båda utbyter roade blickar om att jag får vara en senorina ett tag.
-Är det din bil bionda? Han har glimten i ögat, han ler stort, han är välklädd som få, han är mjuk och artig trots sitt inbilska flörtande som sker på ett skämtsamt charmigt sätt.
-Jajamen senore, ler jag och blippar till på den lilla fjärisen.
-Du har en mycket finare bil än mig senorina. Mycket fin. Han ler och gestikulerar vacker.
-Ha ha, den är svensk förstår du senore, liksom jag. Men mycket svartare än mig såklart.
-Aha, är den svensk! Aha, bionda, jag förstår, du är vackrare än din bil såklart. Han ler, han skrattar. Hans son gestikulerar att han ger upp att försöka få in farsan i bilen, han ler och vinkar hejdå och tar på sig sina pilots.
-Fortsatt goddag senore, nu ska min vackra bil ut och åka. Jag ler och nickar.
-Åh, du överger din gamle vän nu. Men min son, hur kan du överge honom? Han är så fin min son. Nästan lika fin som dig. Han skrattar. Vi skrattar båda. Nickar och hoppar in i våra bilar. Givetvis låter han mig backa ut först. Givetvis.
torsdag, mars 13, 2008
Here and there
Idag har jag farit fram och tillbaka. I vårsolen +18 har vi varit nere i Ascona, både på stranden och i stora lekparken. Längs vattnet satt vi på La Nostrana och åt pasta. Barnen har hoppat trampolin. Jag har kört paps till outleten, rört vid fantastiska tröjor inne på Armani..., gröna gympadojjor på Prada och hon som inte gillar väskor hittade en på Gucci, mörkaste blå nylon och läder i en cool påsbag. Men den hänger kvar.
Blompromenad, barnen har plockat de finaste buketter som pryder bordet. Jag har varit deltagare i två telefonkonferenser. En gott och blandat dag. Har precis läst ikapp mina mail. Kinderna bränner, ögonlocken är tunga. Snart sover jag sött invid lille O.
Blompromenad, barnen har plockat de finaste buketter som pryder bordet. Jag har varit deltagare i två telefonkonferenser. En gott och blandat dag. Har precis läst ikapp mina mail. Kinderna bränner, ögonlocken är tunga. Snart sover jag sött invid lille O.
onsdag, mars 12, 2008
Finbesök
Japp. Idag kommer det fint besök, delar av min älskade la famiglia Svedese!
Smått stressad. Ni vet. Planera mat, plocka iordning (fast här är minimalistiskt jämt iofs). Bädda en och annan säng. Jobbsamtal. Laga lunch till barnen som har kort dag och som ska ha kompisar på lunch. Sopa balkongen. Hoppas intresseklubben noterar nu. Sen ska det köras till kören, och sen till stationen för att hämta upp paps mfl! Direkt till O's simning då de ska ta märken idag ( i crawl, vad är det för märke?). Sen blir det middag i Ascona, där simningen är. Det är strålande sol, ska bli 17 grader idag och ikväll äter vi italiensk Pizza invid vattnet och snackar tills öronen faller av, som vilken italiensk familj som helst.
I morse skrev jag lapp till lille O:s fröken, i sista sekunden som man säger. För imorgon tänker jag ha dem hemma. Lilla halvkusinen är med medtagen av paps. Klart de ska leka! Hon lär inte gilla det, att senora Svedese inte har bättre framförhållning. Men det är ju så svårt att skriva på italienska, det tar mig en vecka! (Lille H:s fröken är så mycket mildare, så henne sa jag det till :O
Smått stressad. Ni vet. Planera mat, plocka iordning (fast här är minimalistiskt jämt iofs). Bädda en och annan säng. Jobbsamtal. Laga lunch till barnen som har kort dag och som ska ha kompisar på lunch. Sopa balkongen. Hoppas intresseklubben noterar nu. Sen ska det köras till kören, och sen till stationen för att hämta upp paps mfl! Direkt till O's simning då de ska ta märken idag ( i crawl, vad är det för märke?). Sen blir det middag i Ascona, där simningen är. Det är strålande sol, ska bli 17 grader idag och ikväll äter vi italiensk Pizza invid vattnet och snackar tills öronen faller av, som vilken italiensk familj som helst.
I morse skrev jag lapp till lille O:s fröken, i sista sekunden som man säger. För imorgon tänker jag ha dem hemma. Lilla halvkusinen är med medtagen av paps. Klart de ska leka! Hon lär inte gilla det, att senora Svedese inte har bättre framförhållning. Men det är ju så svårt att skriva på italienska, det tar mig en vecka! (Lille H:s fröken är så mycket mildare, så henne sa jag det till :O
tisdag, mars 11, 2008
Syskonkärlek och foton
Ikväll har vi rykt ihop. Jäkla tjafs, retstickor båda två, så fort kompisarna gått och de blir själva. De som alltid varit bästisar. Men inser att det hör till syskonskap. Minns själv att pappa stannade bilen på motorvägen och hotade med att kasta ut oss alla tre :O
När tålamodet tryter ryter jag, men jag sansar mig snabbt. Är inte långsint, det rinner av mig i stundens hetta. Så fick jag en toppenidé, tycker jag själv. Vi tog fram alla kort på dem som minismå. Där kramas de på var och varannan bild. De första 2 veckorna slog lilla H lille O ständigt på huvudet, sen vände det. Han blev hennes. Och han avgudar henne.
Många av dessa syskonbilder som vi delade upp broderligt och systerligt ser man ett barn i varsinn hörna. På väg åt olika håll. Vi skrattade, mindes (vad de minns!) och delade upp. Här ska äntligen sättas in i album. När de var små var det en omöjlig uppgift för mig som jagade lille O som gick vid 9 månader och hans syster som då var 2 år. Jag somnade med dem vid deras säng varenda kväll. Om inte maken nattade. Då somnade jag i soffan istället.
Efter syskontjafset och återfunnen syskonglädje var det läggdags. Lille O är grymt mörkrädd. Det har jag respekt för. Jag ser också monster i mörkret. Åtminstonde hör jag dem. Där runt hörnan lurar de, eller utanför fönstret. Eller i badrummet. Pannrummet. Ja ni förstår. Lille O frågade sin syster om han fick sova bredvid henne. Hon svarade - Här kom O, du får sova innerst om du vill.
Sen gick jag upp och torkade en tår. Precis som ett monster kan jag väl tänka mig att äta upp dem.
När tålamodet tryter ryter jag, men jag sansar mig snabbt. Är inte långsint, det rinner av mig i stundens hetta. Så fick jag en toppenidé, tycker jag själv. Vi tog fram alla kort på dem som minismå. Där kramas de på var och varannan bild. De första 2 veckorna slog lilla H lille O ständigt på huvudet, sen vände det. Han blev hennes. Och han avgudar henne.
Många av dessa syskonbilder som vi delade upp broderligt och systerligt ser man ett barn i varsinn hörna. På väg åt olika håll. Vi skrattade, mindes (vad de minns!) och delade upp. Här ska äntligen sättas in i album. När de var små var det en omöjlig uppgift för mig som jagade lille O som gick vid 9 månader och hans syster som då var 2 år. Jag somnade med dem vid deras säng varenda kväll. Om inte maken nattade. Då somnade jag i soffan istället.
Efter syskontjafset och återfunnen syskonglädje var det läggdags. Lille O är grymt mörkrädd. Det har jag respekt för. Jag ser också monster i mörkret. Åtminstonde hör jag dem. Där runt hörnan lurar de, eller utanför fönstret. Eller i badrummet. Pannrummet. Ja ni förstår. Lille O frågade sin syster om han fick sova bredvid henne. Hon svarade - Här kom O, du får sova innerst om du vill.
Sen gick jag upp och torkade en tår. Precis som ett monster kan jag väl tänka mig att äta upp dem.
Lingonsylt och flädersaft
Vad skulle vi utlandssvenskar göra utan IKEA! En liten korg men lingonsylt, vanllijsås, flädersaft, hjortronsylt, blåbärssylt, bullar, mazariner, chokladbollar och dajm. Våra barn kommer vara världens lyckligaste när de ser dagens mellanmålsbord!
På bordet står med ananas, som jag är beroende utav, hallon och smörgåsar med bresaola. Slår vad om att det slutar med att det är jag som tar två mazariner och två chokladbollar. Våra barn är så jäkligt måttliga när det handlar om gott. De fick inte den engelska genen, thats for sure.
Nej nu måste jag åka. Sist jag drog ner för berget stod en helikopter i vägen. Det låter otroligt. Men de far upp och ner och måste ju landa någonstans. Framför vår bil var tydligen ett bra ställe.
På bordet står med ananas, som jag är beroende utav, hallon och smörgåsar med bresaola. Slår vad om att det slutar med att det är jag som tar två mazariner och två chokladbollar. Våra barn är så jäkligt måttliga när det handlar om gott. De fick inte den engelska genen, thats for sure.
Nej nu måste jag åka. Sist jag drog ner för berget stod en helikopter i vägen. Det låter otroligt. Men de far upp och ner och måste ju landa någonstans. Framför vår bil var tydligen ett bra ställe.
Sol och pannkakor
Solen lyser som en propp. Snart vankas semester. I kväll bjuder jag vänner på middag och a la vardagsglimtarn blir det pannkakor med massor, jag menar massor, med tillbehör. Är man vuxen kan man göra Blinis, är man barn kan man ta sylt och grädde. Har man en mer engelsk smak kan man ta socker och citron. Till förrrätt blir det hemmagjord tomatsoppa med örter.
Först ska jag på jobbmöte, sen via IKEA och köpa bullar och hjortronsylt och svänga förbi min goa väninna Cristina, som brukar bjuda på en del bubblande skratt.
Update för intresseklubben som börjar på A A S och P, tror jag :) :
Idag kom paqueto numero uno. Paqueto stavas säkert på ngt annat sätt, egentligen.
Innehöll: Denim Jeans darkblue samt vit leisure blus. Hinner inte testa dem. Får bli questa sera! Tjopa! En DHL kille kom med ett annat :)
Först ska jag på jobbmöte, sen via IKEA och köpa bullar och hjortronsylt och svänga förbi min goa väninna Cristina, som brukar bjuda på en del bubblande skratt.
Update för intresseklubben som börjar på A A S och P, tror jag :) :
Idag kom paqueto numero uno. Paqueto stavas säkert på ngt annat sätt, egentligen.
Innehöll: Denim Jeans darkblue samt vit leisure blus. Hinner inte testa dem. Får bli questa sera! Tjopa! En DHL kille kom med ett annat :)
måndag, mars 10, 2008
Mäkta poppis
Jag lagade nyss en fiksgratäng till ytisbarnen och till lilla C som följde med hem, med basmati ris och färsk broccoli. Ingen åt gratängen. Jag har aldrig sagt att jag är bra på att laga mat hävde jag ur mig.
Så satt jag här uppe och tände en brasa, det regnar ute, tände lite ljus, som alltid. Fick höra en så himla bra rockig låt nerifrån lilla H:s rum, så jag drog mig ner. Dansade in i rummet, hann bara en meter. De skrek unisont - Dai mamma, vi leker!!!!!!! Sen stängdes dörren framför näsan på mig.
Jaha, då blir det väl jag och Dr Phil då....
Så satt jag här uppe och tände en brasa, det regnar ute, tände lite ljus, som alltid. Fick höra en så himla bra rockig låt nerifrån lilla H:s rum, så jag drog mig ner. Dansade in i rummet, hann bara en meter. De skrek unisont - Dai mamma, vi leker!!!!!!! Sen stängdes dörren framför näsan på mig.
Jaha, då blir det väl jag och Dr Phil då....
Hjälp med spacklet
Jag har aldrig sminkat mig mycket. Det är kanske därför jag känner att jag inte har en aning varje gång det är dags att handla smink. Mascaran är torr som snus. Parfymen är snart tom. Japp det är allt. Eller jag använder eyeliner kaka samt ID:s mineral puder med.
Nu behöver jag hjälp. Goda ej tunga dofter och en riktigt bra Mascara för redan svarta fransar, men de får gärna bli tätare och längre. Så att jag kan flörta riktigt ordentligt. Ha ha. Med il postino. Så han levererar paket på paket på paket på paket :)
Nu behöver jag hjälp. Goda ej tunga dofter och en riktigt bra Mascara för redan svarta fransar, men de får gärna bli tätare och längre. Så att jag kan flörta riktigt ordentligt. Ha ha. Med il postino. Så han levererar paket på paket på paket på paket :)
Window shopping numero 4...
Nä jag skojade bara. Med mig själv alltså. I väntan på paketen blev jag så sugen att kika runt lite. Men de kommer väl imorgon..... En kan väl i af komma då?! *desperate housewife*
Stackars il postino såg lite moloken ut när jag såg hans brev, liksom bara brev, och hela min uppsyn var besvikelse. Hoppas jag inte förstörde hans dag. Il postino är en så himla "cool" man, ciggen i mungipan, bilen galet parkerad mitt i gatan och ett slöddrigt rökigt salve senora samtidigt som han ler lite snett...
Stackars il postino såg lite moloken ut när jag såg hans brev, liksom bara brev, och hela min uppsyn var besvikelse. Hoppas jag inte förstörde hans dag. Il postino är en så himla "cool" man, ciggen i mungipan, bilen galet parkerad mitt i gatan och ett slöddrigt rökigt salve senora samtidigt som han ler lite snett...
Ur utlandssvensk barnamun
Vi tittar på melodifestivalen, alla fyra är uppkrypna i soffan, med choklad och te och ljus runt om. Ytismorsan har givetvis installerat svenskTV, barnen ska växa upp med Bolibompa. Sånt blir väldigt viktigt när man är ytismorsa, utan någon vettig förklaring. Jag sitter på händerna och försöker skrynkla ihop öronen. Barnen skrattar åt mig, de vet, mamman hatar schlagers. Men det är ändå mysigt, att traditionen hålls även här. Mello kikar man på, like it or not!
En skånska kommenterar en annan artist i pausen, då man väntar på resultaten.
Lille O: Shit, vilken dålig svenska hon pratar!
...Det förklarade vi givetvis att hon inte gjorde. Och utan att trampa honom på tårna om att hans italienska lilla uttal på både engelska shit (som inte heller är bra svenska: ) och resten av meningen är sisådär. Utlandssvenska barn hör ofta bara en dialekt. I vårt fall är det uppenbart. Talar alla Stockholmska på Boli undrade maken. Lille O:s svar blev - nej någon bryter som mormor gör, riktigt mycket, eller är det på Let´s dance kanske...
Så kära svenskar. Vare sig man är engelsk eller skåning så bryter man tydligen, då man talar svenska, om man heter Lille O och är ytissvensk. Det är underbart att höra vad de små tänker. Hoppas även skåningar tycker detta är komiskt. Och likaså hans mormor : ) Det kunde givetvis lika gärna varit norrländska eller fransk brytning. Och det gav mig och maken en wakeupcall, att lära barnen mer om Sverige och olika dialekter. De har ju lärt sig om Schweiz olika kantoner i skolan. Samma input ska de ju givetvis ha om Sverige.
(En gång pratade en italienare svenska med Lille O och Lille O tittade konstigt på honom och sa på ren italienska - perque tu parla cosi male? Varför pratar du sådär dåligt. Man pratar italienska med italienare, och svenska med svenskar. Det sitter benhårt i hos honom, han pendlar blixtsnabbt)
En skånska kommenterar en annan artist i pausen, då man väntar på resultaten.
Lille O: Shit, vilken dålig svenska hon pratar!
...Det förklarade vi givetvis att hon inte gjorde. Och utan att trampa honom på tårna om att hans italienska lilla uttal på både engelska shit (som inte heller är bra svenska: ) och resten av meningen är sisådär. Utlandssvenska barn hör ofta bara en dialekt. I vårt fall är det uppenbart. Talar alla Stockholmska på Boli undrade maken. Lille O:s svar blev - nej någon bryter som mormor gör, riktigt mycket, eller är det på Let´s dance kanske...
Så kära svenskar. Vare sig man är engelsk eller skåning så bryter man tydligen, då man talar svenska, om man heter Lille O och är ytissvensk. Det är underbart att höra vad de små tänker. Hoppas även skåningar tycker detta är komiskt. Och likaså hans mormor : ) Det kunde givetvis lika gärna varit norrländska eller fransk brytning. Och det gav mig och maken en wakeupcall, att lära barnen mer om Sverige och olika dialekter. De har ju lärt sig om Schweiz olika kantoner i skolan. Samma input ska de ju givetvis ha om Sverige.
(En gång pratade en italienare svenska med Lille O och Lille O tittade konstigt på honom och sa på ren italienska - perque tu parla cosi male? Varför pratar du sådär dåligt. Man pratar italienska med italienare, och svenska med svenskar. Det sitter benhårt i hos honom, han pendlar blixtsnabbt)
söndag, mars 09, 2008
Bye bye
Maken drog till Svedala och Danmark, ja han pendlar fram och tillbaka och är åter på fredag. Nu låter jag kanske hemsk, men rätt skönt med ensamvecka med. Ha ha. Ja så får man också känna, tycker jag. Även om man älskar högt och innerligt. Egentid är icke att sopa under mattan. Eller nåt. Jag har aldrig varit bra på svenska ordspråk och skyller rakt av på min mor Brittania som rört ihop dem för mig hela min barndom. Även små kastruller har öron....Stor som ett monster. Och ja maken har skrattat gott åt vad jag fick lära mig som barn. Och nu kände jag att jag saknade honom direkt. Tji fick jag för min andra mening i detta inlägg. Men att sakna är gott. Och nu försökte jag inte göra ett ordspråk utav det. Utan bara så: att sakna är också gott.
Min vecka blir hektisk och 4 hela paket väntas. Jag vet, det är insane, totalt, insane. Shoppar jag så shoppar jag. Sen är det som tur är lungt ett tag. Jag kan inte ens stå emot min egen "window shop". Karaktär som en loppa!
Min vecka blir hektisk och 4 hela paket väntas. Jag vet, det är insane, totalt, insane. Shoppar jag så shoppar jag. Sen är det som tur är lungt ett tag. Jag kan inte ens stå emot min egen "window shop". Karaktär som en loppa!
Syskon och syskonbarn
Jag saknar dem emellanåt så det gör ont. Vi pratar varje vecka, mina bröder och jag. Ofta flera gånger i veckan. Vi har den där självklara syskonkärleken och vi månar alla om att noga hänga med i varandras liv. Vi delar glädje och sorg, vardagstrivialiter och drömmar. Jag saknar att inte kunna ta en söndagspromis och lång brunch med dem. Jag saknar möjligheten att de kastar in sina söta små barn hos oss, för att de vill smita iväg på en middag eller bio allena med sina partners. Att bo utomlands, innebär stora våndor om man gör rätt i att gå miste om familjetid och att få se sina syskonbarn växa upp och lära känna dem så där riktigt bra. Kusinlivet som jag själv itne haft men som vi tre syskon alltid sagt att våra ska ha, blir inte av på så sätt som vi önskat.
Imorse ringde lilla Tyra som inte ens är fyllda 3 år, pratade helt obehindrat som hon gör, en liten snackis och verbal som få i den åldern. För hon saknade mig och ville säga hej. Jag bor alltid hos Tyra, när jag är i Stockholm. Ibland när jag på morgonen har gosat med henne och säger att nu måste jag gå och jobba frågar hon mig med sin sötaste röst -får jag följa med dig? Det är väldigt nära att jag ställer in hela dagen...
Mina små söta brorsöner, som nästan är lika täta i ålder som våra små. Jag ser hur deras föräldrar kämpar som vi gjorde. Och minns väl och med värme. Alla gånger mina bröder kom till vår undsättning när barnen och vi kräktes om vartannat. Hur de knackade på vår dörr och tog den ena som lyckats bli frisk. Jag önskar att jag kunde ge samma sak tillbaka. För jag vet hur mycket det är värt. Jag önskar att vi bodde nästintill grannar. Jag är evigt tacksam för mina bröder, som jag älskar högt liksom deras barn, så där självklart som mina egna.
Imorse ringde lilla Tyra som inte ens är fyllda 3 år, pratade helt obehindrat som hon gör, en liten snackis och verbal som få i den åldern. För hon saknade mig och ville säga hej. Jag bor alltid hos Tyra, när jag är i Stockholm. Ibland när jag på morgonen har gosat med henne och säger att nu måste jag gå och jobba frågar hon mig med sin sötaste röst -får jag följa med dig? Det är väldigt nära att jag ställer in hela dagen...
Mina små söta brorsöner, som nästan är lika täta i ålder som våra små. Jag ser hur deras föräldrar kämpar som vi gjorde. Och minns väl och med värme. Alla gånger mina bröder kom till vår undsättning när barnen och vi kräktes om vartannat. Hur de knackade på vår dörr och tog den ena som lyckats bli frisk. Jag önskar att jag kunde ge samma sak tillbaka. För jag vet hur mycket det är värt. Jag önskar att vi bodde nästintill grannar. Jag är evigt tacksam för mina bröder, som jag älskar högt liksom deras barn, så där självklart som mina egna.
lördag, mars 08, 2008
Hur många språk kan man tala?
Vem kan tala flest språk i hela världen undrade de små barnen längs den minst sagt slingriga vägen på väg upp till alptoppen. Någon som vet?
Lilla Maria som var med oss är 6 år och pratar danska, italienska och spanska flytande. Och det är så vanligt i våra barns umgängeskrets, att man, åtminstonde, talar två språk. Det är ju inte alls ovanligt med tvåspråkighet i här världen, speciellt söderöver. Snart ska våra få franska i skolan, lila H redan till hösten. Det är flera timmar i veckan. Tja, de tycker inte det är konstigt. De ska lära sig tyska med, när de är 10 år. Här förväntas alla tala italienska, franska och tyska, helt normalt.
Det påminner mig om ett bröllop i Rom maken och jag fick äran att närvara vid. Ett magiskt bröllop, mäkta italienskt. Simone och Simone gifte sig. Fast det låter som ett samesexweeding var det inte det, denna gång. Här heter alla Simone, tycker jag, man som kvinna. Aningens förvirrande.
På bröllopet i Rom var jag placerad mellan en engelskman som talade engelska, fullstop. Och en schweizare. Schweizaren pendlade hela kvällen mellan italienska, franska, engelska och tyska. Wow, tänkte jag. Vilken språk begåvning. Men så är det ju här, de flesta ungdomar jag träffat i min egen ålder ( ; är lika begåvade. Fast många minus engelskan...
Hur många språk en människa kan tala. Anyone?
Jag har hört talas om en påve som talar 40 språk, är det en myt månne?
Lilla Maria som var med oss är 6 år och pratar danska, italienska och spanska flytande. Och det är så vanligt i våra barns umgängeskrets, att man, åtminstonde, talar två språk. Det är ju inte alls ovanligt med tvåspråkighet i här världen, speciellt söderöver. Snart ska våra få franska i skolan, lila H redan till hösten. Det är flera timmar i veckan. Tja, de tycker inte det är konstigt. De ska lära sig tyska med, när de är 10 år. Här förväntas alla tala italienska, franska och tyska, helt normalt.
Det påminner mig om ett bröllop i Rom maken och jag fick äran att närvara vid. Ett magiskt bröllop, mäkta italienskt. Simone och Simone gifte sig. Fast det låter som ett samesexweeding var det inte det, denna gång. Här heter alla Simone, tycker jag, man som kvinna. Aningens förvirrande.
På bröllopet i Rom var jag placerad mellan en engelskman som talade engelska, fullstop. Och en schweizare. Schweizaren pendlade hela kvällen mellan italienska, franska, engelska och tyska. Wow, tänkte jag. Vilken språk begåvning. Men så är det ju här, de flesta ungdomar jag träffat i min egen ålder ( ; är lika begåvade. Fast många minus engelskan...
Hur många språk en människa kan tala. Anyone?
Jag har hört talas om en påve som talar 40 språk, är det en myt månne?
fredag, mars 07, 2008
Lago di Como och Lago Maggiore
Tänkte skriva litet inlägg riktat mot goa Petra, som har planer på att resa hitåt. Men det får bli en annan dag. Men det kommer. Idag blev en sån där mindful maraton halvdag. Efter att ha lämnat barnen som skulle på konsert med skolan där de skulle lämnas åkte jag vidare till min nack och rygg terapeut, som lät lugnet sprida sig och knutarna dö döden.
Sen tog jag en snabb espresso med väninna. Så fastnade jag i handlingen. Ena jag skulle åt ett håll och andra jag skulle minsann något helt annat. Andra jag vann. Ganska ovanligt. Jag borde åkt hem för att ringa lite samtal, jobba helt enkelt. Men bestämde mig för att köpa påskliljor att ha utanför dörren och blommor till balkongen. Balkongen som hänger över de långa smala trapporna som leder hela vägen ner till Locarno, och invid de blommande camelia träden. Balkongen skriker efter uppmärksamhet. Pryds bara av våra två små undulater. Lilla H:s Snövit och lille O:s Skuttiskutti. Jag gjorde en Anna, jag stannade i nuet och undersökte med glädje urvalet i lugn och ro. Valde blommor med stor omsorg. Balkongen kommer bli lovely.
Sen styrde jag kosan för att köpa den där scatescootern. Grymtade över priset, tog den billigaste efter det att jag frågat ut affärsbiträdet. Det var ingen skillnad på dem, egentligen. Jag tog mig tid. Jag rullade ut min stora blomvagn där jag även lyckats balansera en kartong med en scatescootrande cool kille på bild. Fastnade i ett skyltfönster, och kände bara ja. En affär full med pärlor och "göra halsband" verktyg. Jag plockade ihop en liten påse till lilla H, hon önskar sig inte det men jag vet att detta blir hon glad för. Nu kan hon själv knipsa av trådarna och har små hängen att knäppa trådarna med. Visst ska hon få en boklåda. Som jag tror är en bokhylla, lite osäker på om hon verkligen vill ha en låda : )
Sen tog jag en snabb espresso med väninna. Så fastnade jag i handlingen. Ena jag skulle åt ett håll och andra jag skulle minsann något helt annat. Andra jag vann. Ganska ovanligt. Jag borde åkt hem för att ringa lite samtal, jobba helt enkelt. Men bestämde mig för att köpa påskliljor att ha utanför dörren och blommor till balkongen. Balkongen som hänger över de långa smala trapporna som leder hela vägen ner till Locarno, och invid de blommande camelia träden. Balkongen skriker efter uppmärksamhet. Pryds bara av våra två små undulater. Lilla H:s Snövit och lille O:s Skuttiskutti. Jag gjorde en Anna, jag stannade i nuet och undersökte med glädje urvalet i lugn och ro. Valde blommor med stor omsorg. Balkongen kommer bli lovely.
Sen styrde jag kosan för att köpa den där scatescootern. Grymtade över priset, tog den billigaste efter det att jag frågat ut affärsbiträdet. Det var ingen skillnad på dem, egentligen. Jag tog mig tid. Jag rullade ut min stora blomvagn där jag även lyckats balansera en kartong med en scatescootrande cool kille på bild. Fastnade i ett skyltfönster, och kände bara ja. En affär full med pärlor och "göra halsband" verktyg. Jag plockade ihop en liten påse till lilla H, hon önskar sig inte det men jag vet att detta blir hon glad för. Nu kan hon själv knipsa av trådarna och har små hängen att knäppa trådarna med. Visst ska hon få en boklåda. Som jag tror är en bokhylla, lite osäker på om hon verkligen vill ha en låda : )
torsdag, mars 06, 2008
En boklåda tack
Jag förstår henne inte alltid. Hon är skön. Jag har att lära ifrån henne. Men det insåg jag redan den där stormiga sommardagen då hon föddes. Då jag för första såg hennes fantastiskt vackra lilla ansikte. De djupa stora mörkblå ögonen som fängslade min blick. Hon är vis. Jag rös, och tittade för en sekund bort. Det är en flicka ropade barnmorskan. De orden nådde mina öron långt senare. Blicken, jag var fast i hennes blick. Det kändes som om hon talade till min själ, genom att bara se in i mina ögon. Jag var stundom rädd för hennes blick. Det gjorde ont. En ögonblick senare insåg jag att det kallas att älska, ovillkorligt.
Vi tog nyss ett bad. Vi tände som alltid ljusen i fönstret, bestämde gemensamt efter en stunds funderande vilken badolja vi ville ha. Hon sjöng som alltid både utanför och i badet. Berättade små episoder ifrån dagen. På kanten av karet står massa små plastgubbar, inte en enda har hon valt eller ställt dit. Hon leker helt enkelt inte med plast. Som om hon inte ens visste att det fanns. Hennes rum är rent ifrån plast. Sånär som på någon liten pryl. Mest papper och pennor, gitarr,böcker och pyssel.
-Cara, vad önskar du dig?
-Fyller jag snart år mamma!?!
-Nja du vet ju när du fyller år, nej det var inte till din födelsedag jag tänkte på.
-Nej för det är ju bara mars tok mamma!
-Jo.... men vi har lovat din lillebror en scatescooter, då alla runt om huset drar runt på sådana och du har ju en, så tänkte vi köpa en till lille O. Tänkte att du skulle få nya rollerblades kanske att rusa runt i? Om du vill det.
-Nej, mina passar än mamma. Jag testade dem igår.
Tyst.
-Och det är inget annat du önskar dig?
-Nej tack. En boklåda bara. När får jag den, du lovade mig för länge sedan, kommer du ihåg?
-Jo, förlåt min skatt. Vi åker till IKEA du och jag, och du väljer en då.
Lilla vän. Ett barn som verkligen inte önskar sig något. Det är hon. En boklåda alltså. Det är ju också en önskan, precis som alla andra. Inser jag nu.
Vi har ett barn som önskar sig allt. Precis allt. Och en som får tvinga sig till att önska sig fler saker än en till sina födelsedagar och julafton.
Vi tog nyss ett bad. Vi tände som alltid ljusen i fönstret, bestämde gemensamt efter en stunds funderande vilken badolja vi ville ha. Hon sjöng som alltid både utanför och i badet. Berättade små episoder ifrån dagen. På kanten av karet står massa små plastgubbar, inte en enda har hon valt eller ställt dit. Hon leker helt enkelt inte med plast. Som om hon inte ens visste att det fanns. Hennes rum är rent ifrån plast. Sånär som på någon liten pryl. Mest papper och pennor, gitarr,böcker och pyssel.
-Cara, vad önskar du dig?
-Fyller jag snart år mamma!?!
-Nja du vet ju när du fyller år, nej det var inte till din födelsedag jag tänkte på.
-Nej för det är ju bara mars tok mamma!
-Jo.... men vi har lovat din lillebror en scatescooter, då alla runt om huset drar runt på sådana och du har ju en, så tänkte vi köpa en till lille O. Tänkte att du skulle få nya rollerblades kanske att rusa runt i? Om du vill det.
-Nej, mina passar än mamma. Jag testade dem igår.
Tyst.
-Och det är inget annat du önskar dig?
-Nej tack. En boklåda bara. När får jag den, du lovade mig för länge sedan, kommer du ihåg?
-Jo, förlåt min skatt. Vi åker till IKEA du och jag, och du väljer en då.
Lilla vän. Ett barn som verkligen inte önskar sig något. Det är hon. En boklåda alltså. Det är ju också en önskan, precis som alla andra. Inser jag nu.
Vi har ett barn som önskar sig allt. Precis allt. Och en som får tvinga sig till att önska sig fler saker än en till sina födelsedagar och julafton.
Saker som förändrats
Min man är en fantastisk frukostkille. Varje morgon är som att gå på hotell buffé. Rykande färsk cappuccho, smoothie ny mixtrad gjord på de godaste frukter och bär (utan yoghurt i yack!) äggröra och varmt bröd. Skivad frukt och yoghurt. Salami, proschiutto cotto, crudo och skivad ost. Det är lika lyxigt varje dag, att sätta sig till hans frukostbord.
Så har det inte alltid varit. När vi flyttade utomlands började vi värdera om tiden och leva mer i nuet. Tack vare att vi jobbar hemifrån har vi mer tid. Vi jobbar hemifrån tack vare att vi flyttade utomlands. Tack vare att vi flytttade utomlands värderade vi om. Ni hajjar. Vi lever mer och mer i nuet, trots stundom krävande jobb. Det går. För det mesta. Konstigt det där. Att man kan ha så mycket mer tid plötsligen. Utan att gå ner i lön eller byta yrke. Tänk, första året dumpade vi helt TV'n med. Så enkelt det var. Så värderade vi om. Barnen behövde svenskan mer, Bolibompa är toppen, en timme svenska minst om dan. Men italienska TV:n sörjer vi inte.
Så har det inte alltid varit. När vi flyttade utomlands började vi värdera om tiden och leva mer i nuet. Tack vare att vi jobbar hemifrån har vi mer tid. Vi jobbar hemifrån tack vare att vi flyttade utomlands. Tack vare att vi flytttade utomlands värderade vi om. Ni hajjar. Vi lever mer och mer i nuet, trots stundom krävande jobb. Det går. För det mesta. Konstigt det där. Att man kan ha så mycket mer tid plötsligen. Utan att gå ner i lön eller byta yrke. Tänk, första året dumpade vi helt TV'n med. Så enkelt det var. Så värderade vi om. Barnen behövde svenskan mer, Bolibompa är toppen, en timme svenska minst om dan. Men italienska TV:n sörjer vi inte.
onsdag, mars 05, 2008
Naturfenomen "outside the window"
Moln, högt och lågt.
A rainbow to heaven.
Ett skuggträd, att klättra i.
Tonårsdröm
I natt drömde jag att jag var tonåring. Att jag gjorde det där som jag ville men inte av någon anledning uppfyllde, när jag var tonåring. Att jag åkte till Milano och läste design. Jag pratade italienska i drömmen och min lampa var mitt x jobb.
Min lampa som jag senare gjorde verklighet utav. Utan att ha läst design i Milano. Och så typiskt mig. När den var klar och i produktion så kände jag mig klar. Försökte ett varv med att sälja den, fick ett entusiastiskt ja men så gick gubben som sa ja och som var en av grundarna till den "berömda kedjan" och pensionerade sig. Så föll det mellan stolarna. Men det gjorde inget. Det är det där med målet igen. Jag kände mig klar. Och detta stycke är taget ur verkligheten, inte drömmen.
Jag vaknade ur drömmen när jag stod och monterade lampan på ett demostrationsmöte i en affär. Den sattes upp i en ring, och sedan i en fallskärmshoppare formation. De små enheterna som utgör lampan tändes och någon utbrast - varde ljus!
Vi har en lightwatch som sakta ljusar upp rummet om morgonen. Den utlöser även lättsömn och drömstunder...
Min lampa som jag senare gjorde verklighet utav. Utan att ha läst design i Milano. Och så typiskt mig. När den var klar och i produktion så kände jag mig klar. Försökte ett varv med att sälja den, fick ett entusiastiskt ja men så gick gubben som sa ja och som var en av grundarna till den "berömda kedjan" och pensionerade sig. Så föll det mellan stolarna. Men det gjorde inget. Det är det där med målet igen. Jag kände mig klar. Och detta stycke är taget ur verkligheten, inte drömmen.
Jag vaknade ur drömmen när jag stod och monterade lampan på ett demostrationsmöte i en affär. Den sattes upp i en ring, och sedan i en fallskärmshoppare formation. De små enheterna som utgör lampan tändes och någon utbrast - varde ljus!
Vi har en lightwatch som sakta ljusar upp rummet om morgonen. Den utlöser även lättsömn och drömstunder...
Tummen ur
Jag måste åka till Stockholm snart. Måste. Jag skjuter upp det. Vanligtvis njuter jag av att träffa nära och kära och good old Stockholm. Jag har inte den känslan just nu. Jag vill inte åka ifrån barnen. Jag vill inte missa en sekund av Ticino våren. Av säsongens sista skidåkning. Men säger jag till mig själv, you have a job. Så bara accepterar de det, mina kära kunder. Att vi tar det på telefon istället. Men intervjuer måste ta plats in person. Därför måste jag nu boka in en Stockholms resa. Snart. Snart.
Kanske är det för att jag varit trött på sistonde. Haft sorg. Sorg leder ju till trötthet. Och till behövd närhet till de sina. Det var i slutet av januari jag var i Stockholm sist. Länge sedan för mig. Så fort jag tänker flygplatser och plan och expresståg känner jag mig för att gå och lägga mig. Att resa i jobbet är far from glamoröst.
Kanske är det för att jag varit trött på sistonde. Haft sorg. Sorg leder ju till trötthet. Och till behövd närhet till de sina. Det var i slutet av januari jag var i Stockholm sist. Länge sedan för mig. Så fort jag tänker flygplatser och plan och expresståg känner jag mig för att gå och lägga mig. Att resa i jobbet är far from glamoröst.
Hyperaktiv
Min nacke går i terapi. Den är hemskt stel. Ryggraden sitter fast emellan vissa muskler enligt hon som kallar sig nack och rygg terapeut. Det gör ont när hon drar i min nacke och trycker på mina muskler. Men så fick jag ett så där härligt förlösande skratt där jag låg medan jag jobbade upp randen pannan. Terapeuten är holländska och härligt lugn och avslappnad. Hon konstaterar lungt, jaa du...., du har inte vilat. Du är typiskt en sån där hyperaktiv personlighet. Du har antagligen åkt offpist eller något annat galet, bara för att jag sa till dig att vila i några veckor.
Jag kan inte ljuga, eller frissera verkligheten. Men i en tiondels sekund tänkte jag att nej vet du vad kära terapeut, hyperaktiv är jag inte! Men så kom skrattet. Hon hon stämde in med ett f*n jag gissade helt rätt!
Sen gick jag ut iklädd en stor röd rand i pannan, hoppade in och bilen klättrade snart upp på berget igen. Mot datorn och jobbet, en tidigt telefonkonferans stundade. Det var en j*kla massa vägarbete på väg upp, jag körde slalom. Så blev jag tvungen att stanna vid ett parti, då knackar det på rutan. En leendes vägarbetsman säger -Senora, det ringer och ringer på min walkie att jag ska stoppa senoran med det svenska klistermärket på bilen och säga att du kör som en racerförare! Han log och var halvt svart i ansiktet. Jag fick ur mig ett jaha, bara.
Hyperaktiv. Det är väl bara barn, och sådana där jobbiga människor. Inte jag. Det har jag aldrig varit förut. Möjligen mycket energi. Stundom.
Jag kan inte ljuga, eller frissera verkligheten. Men i en tiondels sekund tänkte jag att nej vet du vad kära terapeut, hyperaktiv är jag inte! Men så kom skrattet. Hon hon stämde in med ett f*n jag gissade helt rätt!
Sen gick jag ut iklädd en stor röd rand i pannan, hoppade in och bilen klättrade snart upp på berget igen. Mot datorn och jobbet, en tidigt telefonkonferans stundade. Det var en j*kla massa vägarbete på väg upp, jag körde slalom. Så blev jag tvungen att stanna vid ett parti, då knackar det på rutan. En leendes vägarbetsman säger -Senora, det ringer och ringer på min walkie att jag ska stoppa senoran med det svenska klistermärket på bilen och säga att du kör som en racerförare! Han log och var halvt svart i ansiktet. Jag fick ur mig ett jaha, bara.
Hyperaktiv. Det är väl bara barn, och sådana där jobbiga människor. Inte jag. Det har jag aldrig varit förut. Möjligen mycket energi. Stundom.
tisdag, mars 04, 2008
Julafton
Vi kom hem till nya möbler. De hade blivit insläppta. Monterat sig och passar alldeles perfekt, vi är lite småkära. I varandra, i möblerna och jag i hemlighet....i det där svarta paketet som söta J lagt i min garderob.
Så erbjuds free shipping med, om jag skulle vilja ha ett nytt svart paket! Ja tack, kan ni skicka bara ett paket, med luft i, free shipping då! Paketet var ju så fint!
Så erbjuds free shipping med, om jag skulle vilja ha ett nytt svart paket! Ja tack, kan ni skicka bara ett paket, med luft i, free shipping då! Paketet var ju så fint!
Sweet being home and the year was 1998
Det är lovely att smita iväg bara "vi två" en natt och två dagar. Men att komma hem igen till små barn som kastar sig i famnen är sweet, sweet.
Vi har skidat offpist, vi har skidat alldeles vanligt med. Vi har spa:at på hotellet och läst och tittat på film, men främst har vi ätit gott och pratat en massa. Vi kom till en insikt: 10 år i år. Wow! Ha ha, det borde vi ha insett för ett tag sen. Vi gifte oss en vacker dag i augusti 1998.
Vi har skidat offpist, vi har skidat alldeles vanligt med. Vi har spa:at på hotellet och läst och tittat på film, men främst har vi ätit gott och pratat en massa. Vi kom till en insikt: 10 år i år. Wow! Ha ha, det borde vi ha insett för ett tag sen. Vi gifte oss en vacker dag i augusti 1998.
söndag, mars 02, 2008
Tillhörande
En liten ytisfamilj. Vi har bott här i 18 månader och vi märker att vi sakterligen tillhör. Vi har bott utomlands i snart 3 år. Vi skiljer oss men tillhör ändå. Vare sig vi är i Sverige eller vår kanton i Schweiz, liksom i Italien.
Barnen tillhör mest. De hör till och tar till sig. Våra barn ber gärna bordsbön, ibland även nattbön. Jag själv är ateist, men tror på kära goda godheten. Vi delar och skiljer oss även med och från varandra. Vi lär oss respektera olikheter och val, även i vår lilla familj. Vi iklär oss en ny kultur, samtidigt som vi omedvetet klär av oss vissa delar av en annan.
Barnen tillhör mest. De hör till och tar till sig. Våra barn ber gärna bordsbön, ibland även nattbön. Jag själv är ateist, men tror på kära goda godheten. Vi delar och skiljer oss även med och från varandra. Vi lär oss respektera olikheter och val, även i vår lilla familj. Vi iklär oss en ny kultur, samtidigt som vi omedvetet klär av oss vissa delar av en annan.
lördag, mars 01, 2008
22 grader
är det ute. Klockan är 17.45! Vi har skidat mellan 13-17.00 på underbara Cardada, 5 minuter ifrån oss. Med goda vänner. Galna Cristina ifrån Columbia och Mike hennes make ifrån Skottland. Vi föll av ankarliften C och jag, i ren skratt attack. Hon är helt galen. Och en fantastisk/galen smyckesdesigner. Och underbar. Våra allra första vänner i Como. De flyttade med oss hit. Det är rätt fantastiskt faktiskt. Våra döttrar fann varandra på dagis i Como, ingen av dem kunde prata italienska. Idag lär de varandra svenska respektive engelska., via italienskan.
Det blåser, men varma vindar hos oss. Inte storm än som de varnat för. Förstå, 22 grader i dalen och vi har skidat 5 minuter härifrån. 1200 meter uppåt, men ändå. Hur ska vi kunna flytta härifrån...
Barnen leker i parken invid. Den är vår trädgård. Har man ett hus med ca 30 kvm trädgård gör man bra i att bo invid en park. Det lustiga är att när andra barn kliver in i parken tittar lilla H och lille O konstigt på dem först. Liksom, eh detta är vår trädgård och vem är du?
Det blåser, men varma vindar hos oss. Inte storm än som de varnat för. Förstå, 22 grader i dalen och vi har skidat 5 minuter härifrån. 1200 meter uppåt, men ändå. Hur ska vi kunna flytta härifrån...
Barnen leker i parken invid. Den är vår trädgård. Har man ett hus med ca 30 kvm trädgård gör man bra i att bo invid en park. Det lustiga är att när andra barn kliver in i parken tittar lilla H och lille O konstigt på dem först. Liksom, eh detta är vår trädgård och vem är du?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)