No mercy

Maken ringer ifrån Milano lyrisk, det smittar av sig. Sekunden efter det att vi lägger på och jag försäkrat mig om att han tagit med sig "den ubergoda restaurangens" kort, somnar jag. 04.00 vaknar jag. Kick kick kick, kramp i vaden. Får bita i kudden för att inte skrika rakt ut. Somnade aldrig om. Tänkte på halsbrännan som blivit min nattliga vän just nu. Onda tankar.

Körde barnen till skolan. Kom på att det är fredag. Ingen fredagskänsla än, bara jag är skittrött känslor. Mötte en flyttbil a la väldigt lång på väg upp för berget. La i backen. Insåg att jag fick backa nedför branta kurviga berget med hjälp av sidospeglarna. Jag kan faktiskt inte vända mig om längre. Magen är för stor.

Lastbilschaffisen skrek åt mig. SENORA JAG HJÄLPER DIG! Men hur DÅ!!? Skrek jag tillbaka. Tänkte han liksom lägga i handbromsen på den stora tunga bilen i den branta kurvan? Han drog upp axlarna och skickade hjärtan till mig. Jag sa ett uppgivet fuck, men det hörde han inte.
Det där ordet måste jag sluta säga.

Jag är verkligen hög gravid just nu. No doubt.