I lördags före vi fick 3 familjer på besök tog barnen och jag en promenad. Bakom ett hotell några minuter ifrån oss finns en park med en stor trampolin i, skyddsnät runt och galet stor. En sådan trampolin som var och varannan granne hade hemma i Sverige, som vi vägrade inhandla och bröt mönstret av runda hoppmattor man såg när man flög över Stockholms förorterna.
En sekund hann hon hoppa lilla H. Två andra tjejer flög in, jag ropade faktiskt -calma när de flög in. Såg scenariot framför mig. Mina flugviktare till barn kommer liksom Nasse då det blåser flyga iväg.... Mycket riktigt, lilla H och lille O flög iväg och rätt in i varandra. Lilla H:s näsa bröts av på en sekund. Fast det visste vi ju inte då. Jag bar hem min långa snart sjuåring genom de smala gränderna. Vi packade in näsan i is. Det gjorde inte så ont efter ett tag. Hon sa att nu kunde väl gästerna komma? Jag hann hoppa i en klänning och rufsa om håret och lilla H var redan uppe och studsade med sin boxarnäsa. Den var stor som storpotäten i hennes lilla ansikte.
Hela kvällen strålade hon med sin storpotät. Vi hade ringt läkare som sa att vi skulle avvakta. Imorse var den blå, men tack vare is i flera timmar inte så svullen. Men ändå långt ifrån vanlig. Hon fick röngta den lilla blåa potatisnäsan. Den var av. Men hade inte flyttat sig. Behövdes inte brytas tillbaka. Pust. Och pust igen. Lilla tappra, alltid lika hög smärtgräns sa jag till maken. Jaa, som hennes mamma, sa han till svar. Jaa kanske är det så, sitter sånt i generna?
Hon mår bra och har inte ont. Läkaren sa att hon gott kunde få paracetamol i några dagar. Men hallå, hon har ju inte ont, då kan man väl inte hälla i henne smärtstillande? Van att de överdoserar barn här och i Italien, jag tror jag hoppar det tills hon knystar om att det gör ont.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ajaj!! Även vi vägrar sådan hoppmatta, ännu mera nu... Lilla potatisnäsan sitter på en tapper tös, därom råder inga tvivel. Vilken tur i oturen att hon slapp "bryta till" den!!
Har hon gjort den där fotograferingen, som var på G? Eller blir det potatisfoto?? :o)
Ina- Ja fortsätt vägra ; )
Nej vi har inte varit på SanSiro ännu, en stor turnering är slut och vi väntar på "kallelsen", jag ska nog ringa och höra efter nu när du säger det. April är ju slut (och det var ju då de sa att det skule vara)!
Oj, stackars lite! Men vad tapper hon är! Jag bröt näsan när jag var pytteliten, max 5 år gammal. Hrm...men det var ingen röntgen då inte. Borde kanske ha brutits tillbaka min näsa då, för gissa om jag fick en greknäsa när jag växte vidare! En operation var nödvändig i tidig tonår för at tjag skulle kunna andas, och så en till sån där skönhets (men jag är inte nöjd). Paracetamol skulle man ge för att det är väl också lite inflamationshämmande!? Tror jag... Men näsan gör inte ont, konstigt nog. Det känns bara obehagligt. Hälsa din tappra tjej att hon är mer tapper än jag är. :) Kram
Men lilla gumman, vilken otur! Läskigt!!
Och vi kommer nog ändå fixa en sån där hoppmatta så småningom *utmanar ödet*.
Sunflower - OJ!
Moderna - Moahaha, ja vi kommer säkert hoppa igen. (jag hoppade trampolin som tonåring, alltså som kurs, superkul)Men inte med större barn och inte fler ån 2!
Skicka en kommentar