Coro Calicantus

När vi kom fram till piazzan igår kväl,l lille O maken och jag, var den full. Alla köade för att komma in i kyrkan. Vi var där 30 minuter före kyrkan öppnade. Mamma mia skrattade vi. Skämtade om att barnen inne i kyrkan lika gärna kunde vara Madonna sett till publikstorlek. Det knuffades, skrattades och stämningen var hög. Vi fick ok platser trots allt. 700 personer satt inne kyrkan, och stod, det fanns ju bara 600 platser att sitta på. Lille O satte sig lägst fram med ett leende mot dem som skuffade sig åt sidan, typiskt lille O...

Vilken show. Vilken musiklärare. Går bara att säga wow. Fattar inte hur han fått 150 barn i olika åldrar att kunna så mycket, sjunga med sådan glädje och med mycket lek, miner och gester. D e t v a r f a n t a s t i s k t!!! Lilla H sken som en sol på scenen. De sjöng så vackert stundom att vi torkade tårar. Wow säger jag bara. Och vi insåg att så mycket hänger på läraren. Ett litet glädje knippe som lyckades dirigera 150 små näsor samtidigt i kanon. NU hajjar vi varför lilla H älskar körsång. Kunde jag sjunga skulle jag också vilja vara med without any doubt!