Vara antal....

Tänk så fort det går, att ifrågasätta språket. Som utlandssvensk.Det är ju ett faktum trots svensk TV, svenska böcker och resor till Sverige att ens språk förändras. Oundvikligt. Imorse tittade jag på maken och sa att det är ju faktiskt konstigt att vara antal istället för att ha antal.

Morfars M frågade lille O för ett tag sen: "Men hur gammal är du nu då?"
Svaret kom i ett skratt: "Men jag är inte GAMMAL" : )

På italienska har man år, man frågar hur många år man har. I Sverige frågar man hur GAMMAL man ÄR. En liten tankeställare fick jag då, man frågar små barn hur gamla de är, det måste låta ganska lustigt för alla våra invandrare att man kopplar ihop ordet gammal med ålder på även unga : )

Så igår sa O stolt "NU HAR JAG 6 ÅR" högt och tydligt. Vi svarade " Du är 6 år ja och lilla H är 7" för att förtydliga att man är år. Man slutar aldrig försöka vara tydlig. Jag undrar hur det egentligen är för barn som talar 2 språk varje dag, halva dagen italienska som i vårt fall och andra halva svenska. Om man jämför med där man har 2 föräldrar som talar olika språk och ett stöd i bägge hemifrån. Lilla H har börjat visa stort intresse för svenska i skrift och hon läser bra, med lite italienskt uttal men verkar förstå ng etc nu, å, ä, ö har nästan klarnat. Bara det att å låter som italienskans o och ibland blir det förvirrande när hon läser. Jag känner instinktivt att det är min och makens uppgift att lära dem skriva och läsa på svenska lika bra som de kan på italienska. Det måste vi ta tag i ordentligt. De behöver "tyvärr" lära sig lika bra på två språk. Det blir tufft kanske, iaf tuffare än för de svenska barn vi känner, men en gåva ändå.

I jul ska det köpas svenskaböcker för ettagluttare och om någon har tips på bra böcker där man tar upp svenska traditioner och varför man firar dem så vill jag ha !: ) Som är skriva för barn då.

I dag reser jag till Sverige. Först Stockholm sen Göteborg och sen Stockholm igen. Jobb jobb jobb, kommer tillbaka på torsdag. Längtar redan efter barnen men tiden kommer gå snabbt. Jag har som alltid bokat så många möten en dag kan innehålla varje dag (minus flygresor) så att jag inte behöver åka så snart igen.

Ciao e a dopo!