Det är mycket nu. Jag har skrivit flera bloggar i mitt huvud men inte hunnit få ner dem. Nu är allt som bortlåst. Men det handlade om strejken som gjorde att jag på 3 dagar besökte 6 flygplatser. Att jag hamnade i Stockholm en natt och fick fira min brorsons 1 årsdag!
Barnen har haft sina bästa vänner ifrån Sverige på besök. Dagarna var fyllda med barnskratt. Underbart.
Jag jobbar massor. Vi ska åka till pappa i Frankrike. Vi pratar om när vi ska flytta hem igen. Ja faktiskt. Just nu har jag hemlängtan. Jag saknar människorna. Allt annat är bättre här. Men man kan ju inte flytta svenskarna till oss. Det betyder vår familj och vänner. Det som triggade samtalet har givetvis med jobb att göra. Hemlängtan för första gången för mig, denna utlandstid. Kanske blir det hemflytt om ett år. Kanske inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oj oj, svårt det där va? För visst är det så att människorna omkring en har stor betydelse för en när det kommer till boendesituationen. Ni har ju båda era familjer i Sverige. Här hos oss är det ju delat, makens familj i Italien, och min familj utspridd i Sverige... och alla betyder ju lika mycket. Lycka till med hur ni än gör iaf :-)
Hu jag det är så svårt. Och vart vill jag att mina barn ska vara rotade? Just nu har vi lite hemlängtan, trots att vi är i vårt paradis :)
Skicka en kommentar