Men jösses. Hans ansikte fullkomligen lös, magen var full med fjärilar och alla hans förväntingar verkade besannas. Han njöt av att hans amore Jessica satte sig bredvid honom på bänkraden. Han tittade storögt på sin nya fröken Maria Gracia. Han målade två teckningar samtidigt som han visslade Zlatan sången, skrev lydigt sitt namn på baksidan och gjorde därefter en namnskylt som han tog god tid på sig att färglägga. När vi nämner la prima (ettan) lyser han och ögonen är stora glada och fulla av förväntan. Vad hände? Vår lille börjar ettan blotta 5 år och 9 månader. Han är stor! Fast han är liten. Mamma Mia. Dubbelmamma till skolbarn.
Lille O ska börja på judo med sin syster i september. Det har önskats i över ett år nu. Han ska även spela fiol med la Jessica. Jag önskar han valt trummor istället efter att i somras se honom gå fullkomligen lös på ett trumset inne i musikaffären på Götgatan. Där var en kille som satt och spelade piano, som pratade italienska med honom efter ha hört honom prata med sin storasyster som stod vid gitarrerna. Denna oförutsägbara händelse har lagt sig i minnensbanken av härliga sammanträffanden. Vi fullkomligen omfamnades i denna musikaffär och togs in i en värld full av musik. Prova barn prova, ropade den äldra mannen i affären. Och de testade en hel del. De jammade såsmåningom tillsammans, pianokillen och lille O. Jag såg en kille som fullkomligen var full av lycka. Han har sån rytm känsla. Han lyssnar på musik i timmar i sitt rum. Blotta 5 år och ett musikfan utav like. Allt från klassiskt till hårdrock. Violino som det heter står dock högst på listan. Lille O är ofta killen som är full av motsägelser och fullkomligt oförutsägbar : )
fredag, augusti 31, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar