Have a MAGICAL day...

Hörde vi 198 gånger i onsdags på Magic Kingdom. Ok, bra namn Magic Kingdom, perfekt ställe att besöka om man har en liten prinsessa i familjen eller små småbarn ,alternativt ungar som är lite mer försiktiga av sig. Vi tyckte det var hysteriskt (alla dessa högtalare på max på en barnpark???) och har en "bladande" (rollerblades) liten lilla H. Tur at tJack Sparrow fanns där *S* Men vi hade en bra dag, but no magical day, hysterical but ok fun day. Sea World och Bush Gardens får bra högre betyg. Önskar vi skulle ha hunnit med Discovery Cove med, för att simma med delfiner.

Lilla H som kört rollerblades från dag ett (inbyggda hjul i gympa dojjor) är riktigt haj på det, men hon är en vild tjej och olyckan var givetvis framme. I högsta fart på väg till bussen ut ur Magic Kingdom körde hon i nedförsbacke, vi ropade men hon pinnade på och flög framåt,raklång med magen nedåt, hon flög och jag såg benbrotten hända sas, det sa krasch som på film. Hon skrek. Jag sprang och fick upp henne fort. Inte ett benbrott, nejdå, i fallet försökte hon rädda sina "flickor" som hon höll i handen och var nya, på så sätt böjde hon upp ansiktet och armarna, hon gled som på vatten och skrapade upp knän, höft och armbågar. Ok det gjorde nog jäkligt ont, men helt klart räddade hennes instikt att rädda "tjejerna" hon höll i handen hennes tände roch armleder.

Soliga sista dagar. Vi hade riktigt roligt i Orlando, vi har haft en minst sagt aktiv semester och gått flera timmar varje dag. Sista dagen låg vi vid poolen iaf halva dagen : )

Hemma, jetlagade, exilbarnen undrar om vi kan flytta till amerika. Riktiga små flyttfåglar, redan blodade tänder månne? Mamma/Mormor grät i New York när vi kramades hejdå, buhu, ibland vill jag flytta hem. Varför är jag född med äventyrsådra, vore enklare om jag inte varit det. Mamma berättade att jag "åt livet" som barn, kanske gör jag det fortfarande.

Ballebanbana betyder bergochdalbana i vår familj, våra barn får inte till det, trots sin "höga ålder" *S* Jag kan säga att det var magiskt att flyga över ett solklart New York, se frihetsgudinnan samt alla skyskrapor men att åka ballebanbana över New Yorks skyskrapor var överkurs för mig. Ovädret var inte kul, vi kastades till höger och vänster och luftgroparna tog andan ur mig ibland. Men barnen tjöt av glädje, och en flygvärdinna kom gåendes innan hon spände fast sig och log mot oss som satt allra längst bak i planet: här är det alltid värst i oväder. Hon strålade liksom våra barn. BALLABANBANA tjoho, lilla H strålade som solen själv. Lille O tog bort min skyddande arm. Här var det ju fest sa de. Och det är jag glad för, hade det inte varit för deras glädjesjut hade jag börjat grina av skräck. Samtidigt var det så surrealistiskt att åka ballebanbana över New York, rätt över frihetsgudinnan.... A magical ending of a magical vacation. Och landingen var den mjukaste jag någonsin varit med om. Nu längtar jag efter min alldeles egna mjuka kudde, gäsp, jetlag är inte att leka med.

Körbärsträden blommar, påskliljorna står som i parad helt utslagna, här är det vår. Imorgon åker maken till Sverige och möten tom torsdag. Vardagen är i kapp.