måndag, oktober 22, 2007

Nu skriver jag det ändå

Jag har skrivit några gånger men raderat samma text före dess att jag publicerat det. Det blir så stort på något sätt. Men det kanske behöver få ta sin plats. Bokstäver behöver formas till svåra ord. Ja så är det nog.

Lille O är på utredning, vi har vad jag förstått en av världens bästa specialister inom området. De agerar fort. Ibland känns det overkligt uppblåst, därför ägnar jag det inte så mycket tankar. Ibland känner jag mig liten och för rädd för att våga tänka på det. Speciellt då jag läser rädsla i makens ögon.

På onsdag är det träff hos den tredje specialisten. En barnspecialist. Operations dag ska bokas enligt hans sekreterare. Jag är en ytis. Maken är en ytis. Det är svårt att ha eventuellt svårt sjukt barn och hänga med i språket. Det är svårt nog att bara tänka tanken på eventuellt svårt sjukt barn.

Under tiden vill jag tro att allt är ok. Därför kommer jag även att leva efter att allt är ok. Om det är att blunda eller carpe diem har jag inte bestämt mig för ännu. Det är nog jag ialla fall. Skriv fan på väggen först, gör massa research för att ha kött på benen, för att boosta försvaret. Ta sedan fram saneraren, sudda bort fan på väggen tills dess att den är bekräftad. Då är man förberedd men lever mer tacksamt.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Håller tummarna för det bästa och kramar om.
//Anna

Anonym sa...

Hoppas att allt går bra!Av hela mitt hjärta /Sarah

Anonym sa...

Men hjälp, det låter allvarligt och riktigt otäckt! Har inte den blekaste aning om vad det rör sig om för sjukdom, men jag håller mina tummar hårt för att allt ska bli bra!!

Dubbelörn sa...

Kan nog väl föreställa mig vad ni går igenom... Har själv haft sjuka barn, varav den ena föddes med ett mycket allvarligt fel.

Känslan av maktlöshet som griper tag i en, känslan av avgrundsdjup skräck.... blandat med hopp, tro och positivt tänkande...

Spektrat där emellan är stort men samtidgt också en känslomässig berg o dalbana.

Känner så med dig o din familj o skickar alla positiva tankar till er att allt ska gå vägen!

Bamsekramar

Var dags glimtarn sa...

Alla- tack!

...och snart Stockholm sa...

Tänker på lille O och på er. Många kramar genom luften.

Nässelblom och choklad sa...

Jag tänker också på dig och lille O. Hoppas, önskar och ber om allt det bästa för er. Kram...