Tur och retur samt tur och otur

07.07 bussen från Locarno Monti. 07.30 tåget till Bellinzona. 08.00 flygbussen till Malpensa. 11.25 flyget till CPH. 14.10 planet till Gbg. 1Efter att ha beskrivit min försvunna väska alldeles för länge kastade jag mig in i taxi 23 minuter före taget gick.14.55 tåget till Falkenberg. Det höll jag på att missa. Om det inte varit för Issa, taxichaffisen, som flög ut ur sin bil och la benen på ryggen med min dataväska i handen till tåget och höll i det tills jag med mina lite kortare ben jagade ikapp min väska och en leende Issa. Han skulle ha en ros i Expressen! :)
Taxi till företag X och sena möten. Inget bagage. Sova med linser.

Inget bagage. Fastnade i strejken på Kastrup. Inget smink, samma kläder. Nåväl duschad och med gott humör och utan prestige satte jag mig igen i taxi. Möten varje timme. Taxi till lilla centrumet. Fann inga kläder, men linser och lite smink. Taxi hotell. Hotellrum. Samlar ihop dagen i skrivna ord. Att jobba på hotellrum är super, det finns inget annat att göra än att plita på. Jag är nog lite hög av intensiv och utmanande men enormt givande dag. Ska fortsätta rida på min adrenalin våg. Rätt vad det är tar hungern över och restaurang måste uppsökas. Längtar efter husmanskost. Mina väska anlände nu. Hm.

Jordgubbar i vitt

Jag sitter här och äter de saftigaste och rödaste jordgubbarna. Med sked, så att jag slipper bli röd om fngertopparna : ) Jag har beställt tunika/klänning i vitt från shopaholic och ser fram emot att den dimper ner i lådan. Allt jag har köpt därifrån älskar jag. Jag köper sällan kläder numer, här finns inget för mig, som det känns. Så det är inte lyx att nätshoppa, det är halvlyx bara *S*

Det är fredag, nästa vecka är full med möten i södra Sverige. Spännande, det där kontraktet har blivit full med aktivitet och jag andas djupt och lungt och ler. Det kommer gå bra, för att det måste!

Vi ska grilla i vår miniträdgård ikväll, grillspett, mmm. Maken har full aktivitet att se till att gräsmattan inte bränns sönder av solen. Har inhandlat spridare med tajmer etc. Jag ler varje gång han tittar förbryllat på vår lilla matta. Den har blivit hans huvudbry, rätt komiskt om man är jag. Jag retas därför en del. Han verkar leka gås och gilla sin nyfunna hobby.

Italienska lektionen i morse var bra. Jag tvingades i 1 1/2 timme prata i dåtid. Nu kan jag prata i passatto prossimo och i imperfekt. Super. Bara futurum kvar *S*

Un disastro

Om man skulle vara pappersnissa och få syn på våra "små" högar, ja faktiskt i mer än 3 rum, skulle man säkert kallsvettas. Vi kallsvettas. Ofta. Kickar undan minnet av högarna titt som tätt. Vi leker struts och lägger papper på hög. Rätt dumt, verkligen puckat, då man kanske inte kan tro vid åsynen av högarna att vi vet att flera gånger om året, kanske varje månad, behöver vi något av alla de papper som ligger i en stor oordning antingen på kontoret, i hallen eller i den där högen på bordet. Mycket tid spills och ännu fler nerver retas. Så dumt. Hur kommer det sig att visa har fina excel ark och vackra (nåväl) pärmar i ordning och så har man oss. Strutsarna som ständigt talar om att få ordning på de där högarna. Will never happen, gissar jag. Men ambitionen finns där varje månad. Vi har samma akilleshäl och skämtar med varandra om att vi faktiskt skulle älska den andre mer om den blev ansvarig för alla papper. Ha ha. Ingen av oss går på det. Tyvärr.,... Det enda vi har åstadkommit med våra olika övertalningskampanjer är att maken oftare lagar mat i utbyte mot att jag hanterar ekonomin. Urk, jag gick med på det. Pest eller kolera för mig. Han gillar att laga mat så då slipper jag i alla fall koleran *S*

Kära goda godheten kan du inte komma hit och sätta upp ett idealiskt enkelt "hålla ordning på viktiga papper system" ?

När?

Frågan kommer ofta nu. Från familj och vänner "hemma". När ska ni hem? Hem sa lilla H frågande, undrande, förvånat. Som om hon inte förstod. Vilket hon inte gjorde den gången hon hörde på vårt samtal med besökande vänner. Detta är ju hemma för henne.

Det är svårt att förklara att även fast man bor utomlands är det ett hem. Det är svårt att veta vart hemma är. Födelselandet eller där man bor. Vi vet inte när vi ska "hem". Vi vet inte och pratar sällan om det maken och jag. Det måste betyda att vi trivs : )

La dolce vita...

Ja vad är det. De personer som har funderat för mycket på det i min bekantskapskrets har inte blivit lyckligare. För mig innehåller dolce vita mycket flexibilitet, bredvid en hel del annat såklart.

Vi sitter här, maken och jag, på vårt berg med den milsvida utsikten. Vi sitter ofta mitt emot varandra. Vi har varistt v.o.i.p nummer, det både hörs och ser ut som om vi sitter kvar i Stockholm. Det ringer stundom mycket, vi knackar på våra datorer. Helt olika arbeten och kompetens har vi. Men vi sitter här och jobbat tillsammans. Vi saknar inte kollegor invid, det är lungt och arbetsron är hög. Kollegor/kunder har vi ändå, men på distans. Perfekt i vårt tyckte.

Några gånger om dagen bjuder vi varandra på en nygjord cappucco eller doppio macciatto. Ibland tar vi tajmout och sitter på balkonen eller i trädgården och bollar ideér och problem och glädjeämnen. Vi hämtar barnen 04.15 varje dag utan onsdagen, då redan vid 11.45. Vi är oftast ute i parken invid och spelar basket eller kickar boll tills en av oss ropar att det är mat. Sen spelar vi spel inne, just nu är det något barnen gärna vill göra. Ibland när barnen sover jobbar vi en stund igen. Tiden mellan 16.15 och 19 är nästan helig hos oss. Vi slipper stressa till och från jobb. Vi bor och jobbar på samma ställe och för oss fungerar det utmärkt.

TV:n är skrotad och ingen saknar den, alls. Vi sitter här på vårt berg och kikar ut över Lago Maggiore, lika vackert varje gång man lyfter blicken. Vi umgås, vi jobbar. Familjetids termometern visar på topp, ensamtiden är väl underhållen den med, vi reser ju och så titt som tätt. Det är vuxentiden som kanske är lite sämre underhållen. Men vi är ju en ung familj, eller en familj med unga barn, hur man nu vill ha det. Det har vi ju valt att vara och i och med det valet har vi gjort vårt yttersta för att investera det mesta av vår tid tillsammans med barnen. Ju mer tid man har med sina barn, desto mer vill man vara med dem. Vi kan varandra vi 4, utan och innan. När livet titt som tätt slår en i huvudet är det en grund som jag är tacksam för att vi byggt upp.

Italienska för nybörjare

Min italienska lärarinna tror att jag förstår allt. Hon pratar på som om vi är gamla väninnor och min kunskap i språket mig lika förtrolig som hon med mig. Hon har rätt, jag förstår nästan allt. Så varför pratar jag som en ytis upphöjt i 10 när jag förstår varje böjning, varje tempus och nästan alla ord? Är inte förståelse centret ihopkopplat med talcentret? Nej, uppenbarligen inte.

vardags glimtar

-Måste du alltid sova på mig lille O?
-Mmm
-Det kan väl knappast vara skönt för dig heller, sängen är bra mjukare än mig, säger jag i förhoppning om att han ska tänka på det...
-Mm, mjukare men inte lenare mamma. Du är bäst att sova på!

-Jag älskar dig, du är världens finaste, smart och rolig, härlig på miljoner sätt osv osv viskar jag i lilla H:s öra när hon ska somna. Varje ord har mening och varje känsla kläs i ord.
-Mamma, säg bara inte att jag är en prinsessa, för det vill jag inte vara, jag är din alldeles egna pirat tjej!

Som en propp står solen, sommaren är här just nu, men nog bara på besök. Vi är bruna som pepparkakor efter strandbesök. Vinterskor och jackor syns inte längre till i hallen. Där står små söta sandaler och joggingskor.

-Hej är det x?
-Ja, hej x, sen en massa formella artigheter.
-Du får uppdraget, när kan du komma?
-Svarar något artigt och glatt. Bokar datum. Inom mig SKRIKER JAG VA FAN DET ÄR INTE KLOKT; JAG FICK KONTRAKTET!!!! Så jobbet äter upp tiden ett tag, det är spännande, nerkittlande och en massa känslor samtidigt. Fru disciplin och herr stress bråkar om utrymme. Bye bye!

Ord som bränns...

Ordförståelse. Vokabulär. Jag trodde mig ha det, ett stort vokabulär där ordförståelsen är god. Ändå har två ord fått ny innebörd. Som om jag inte helt kunde greppa dem tidigare. Insikt och omställning. Att se när man sett. Att göra nytt när nytt kliver in genom dörren. Att ställa om när annat tar plats. Att se in, inse, sikta blicken.

Svensk emigrant?

Är du svensk emigrant? Fick den frågan nyss, kunde inte svara. Är jag det? Tja är man utskriven ur Sverige på eget begär torde man väl vara det.... Det lät bara så....definitivt och dramatiskt på något sätt. Jag har lättare att förlika mig med att jag är invandrare, för det känner jag och är ju på ett så uppenbart sätt när jag är här i Ticino och kämpar med att få italienskan på plats och bygga umgänge och nätverk. När jag är i Sverige mitt födelseland, är jag emigrant då om jag är invandrare här?

Är jag svensk då jag har en utländsk mor och svensk far men uppväxt till största del i Sverige? Eller andra generationsensinvandrare? Eller både och? Eller inget av det? Bara halv halv. När jag är i England är jag emigrant då fast jag aldrig bott där? Eller bara halv engelsk med dito pass men utan att finnas med i någon statistik? Vad är jag? Kan jag inte bara få vara jag utan en massa stämplar.

Snöslott och sandboll

Det är helt fantastiskt vackert hela tiden. Jag har sagt det förr, det bör sägas igen, det är så förbannat vackert! Bergens dramatiska linjer och toppar, vattnets gröna glitter med flertal båtar guppande i sig, höjden, skärmflygarna och stränderna.

Vi har i påsk gått skattjakt bland palmerna, vi har njutit av lilla Saga som är en bebis som man gott vill behålla : ) Vi har farmor här, vi har skrattat och förfasat oss över dokumentären Erik Fichtelisus gjort. Erik som vi var på babysång med, maken, barnen och jag *S*

Vi har åkt skidor ena dagen i finfin snö och strålande sol och klätt av oss till t-shirt. Vi har suttit på stranden och barnen har badat i Lago Maggiore! Vilken årstid, från snö till sand, bara att välja. Vi har klättrathöghöjdsbana och njutit och njuter fortfarande av grader klart över 20 strecket. Igår visade termometern 27. Solkrämen är redan väl bekant.

Idag ska maken och jag ha en dag för bara oss. Det händer nästan aldrig, man får helt enkelt passa på när farmor är här och smita iväg. Den berömda viktiga tillsammanstiden.....

Påskpresent

Jag har blivit ordentligt smickrad idag. Tänk, visst smicker verkligen sätter sig som ett glädjerus i kroppen. Jag har blivit rekommenderad till en stor stor kund av en stor stor kund. Ja ni fattar känslan. Lilla jag leverera till stora dem? : ) Fast egentligen är det ju inte nytt att jobba med stora kunder, jag har bara inte gjort det i egen regi utan med det stora stora namnet bakom mig.

Idag kommer svärmor, på torsdag kommer Anki och Pontus med bebbe. Huset fullt över påsken. Det ska bli 20 grader och vi ska blanda strandbesök med alptoppar och skidåkning, vi ska måla ägg och vi ska äta massor med smågodis!

Buona Pasqua!