La dolce vita...

Ja vad är det. De personer som har funderat för mycket på det i min bekantskapskrets har inte blivit lyckligare. För mig innehåller dolce vita mycket flexibilitet, bredvid en hel del annat såklart.

Vi sitter här, maken och jag, på vårt berg med den milsvida utsikten. Vi sitter ofta mitt emot varandra. Vi har varistt v.o.i.p nummer, det både hörs och ser ut som om vi sitter kvar i Stockholm. Det ringer stundom mycket, vi knackar på våra datorer. Helt olika arbeten och kompetens har vi. Men vi sitter här och jobbat tillsammans. Vi saknar inte kollegor invid, det är lungt och arbetsron är hög. Kollegor/kunder har vi ändå, men på distans. Perfekt i vårt tyckte.

Några gånger om dagen bjuder vi varandra på en nygjord cappucco eller doppio macciatto. Ibland tar vi tajmout och sitter på balkonen eller i trädgården och bollar ideér och problem och glädjeämnen. Vi hämtar barnen 04.15 varje dag utan onsdagen, då redan vid 11.45. Vi är oftast ute i parken invid och spelar basket eller kickar boll tills en av oss ropar att det är mat. Sen spelar vi spel inne, just nu är det något barnen gärna vill göra. Ibland när barnen sover jobbar vi en stund igen. Tiden mellan 16.15 och 19 är nästan helig hos oss. Vi slipper stressa till och från jobb. Vi bor och jobbar på samma ställe och för oss fungerar det utmärkt.

TV:n är skrotad och ingen saknar den, alls. Vi sitter här på vårt berg och kikar ut över Lago Maggiore, lika vackert varje gång man lyfter blicken. Vi umgås, vi jobbar. Familjetids termometern visar på topp, ensamtiden är väl underhållen den med, vi reser ju och så titt som tätt. Det är vuxentiden som kanske är lite sämre underhållen. Men vi är ju en ung familj, eller en familj med unga barn, hur man nu vill ha det. Det har vi ju valt att vara och i och med det valet har vi gjort vårt yttersta för att investera det mesta av vår tid tillsammans med barnen. Ju mer tid man har med sina barn, desto mer vill man vara med dem. Vi kan varandra vi 4, utan och innan. När livet titt som tätt slår en i huvudet är det en grund som jag är tacksam för att vi byggt upp.