I söndags för en vecka sedan klev jag på ett flyg till Stockholm, sen sa det mest svisch. Möten hit och dit och fyra dagar dragandes på en kabinväska, en datorväska och en liten större handväska. Såg ni ett dito dragandes/kånkandes yrväder i Stockolm i veckan så var det nog jag. Hann knappt andas ut förrän det var dags att andas in igen. Hann med alla must do´s men inga desiers. Jo, jag träffade nästan hela min familj på söndagen, vi åt på Beirut Café. Jag gick med min pappa och tittade på Mads Mikkelsen på vita duken, ätandes en minst sagt sen lunch/middag som han hade med sig till sitt yrväder till dotter.
Väl hemma tyckte Murphy att det var dags för ett storbesök. Streptokocker i makens hals, svinkoppor på barnen och som grädde på moset så ordnade han så pannan la av sekunden jag klev över tröskeln. Så vi fick frysa häcken av oss ett dygn, först nu börjar huset bli lite varmare, brasan brinner och solen är på väg att bryta igenom. Här är vitt, snön lyser vit på palmen utanför. Palmen sloknar. Men ha förtröstan palm lilla, på måndag vankas 18 grader och sol!
fredag, januari 26, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar