Solen lyser gnistrande på de vitaklädda karga alptopparna. Runt om blänker Lago Maggiore, och på sitt ödmjuka sätt speglar vattnet allt det vackra, så att man får dubbel insikt i vad naturen kan åstadkomma. Palmerna och lövträden konkurrerar om utrymme med Cameliornas vackra uppsyn.
Jag kör ner för berget, drar ner solskyddet, sätter solglasögonen på näsryggen och öppnar fönstret trots perfekt aircondition. Drar djupa andetag, luften är mild, ren och syret sprider sig i kroppen. Själen vill ha musik. Shakira, barnens nya favorit ekar ur högtalarna. Jag stänger rutan, sjunger högt med trots att det är långt ifrån min musiksmak.
Jag fickparkerar utanför skolan. Går in och får en bamsekram av lille O. Pratar med fröknar och föräldrar som väntar in klockans ringning som betyder att alla skolbarn är libra. Ding dong, jag lämnar innergården och går ut. Lilla H står redan utanför armkrok med sin kompis C. De vill leka, de vill sova över. De får det. Hos oss släcks lampan ändå vid 20.00. Det kan vara lika mysigt att sova kvar en måndag som en lördag. Jag har aldrig förstått why not om man ändå somnar samma tid som hemmavid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
heej! Vår erfarenhet så här långt, efter fem månader i UK, är att barnen inte får möjlighet att leka spontant - som vi var vana vid från Sverige. Vi är väldigt glada och tacksamma över att barnen bjuds hem till kompisar - men dessa besök planeras minst en vecka i förväg!
När jag var liten sov jag och min bästa vän över hos varandra titt som tätt i veckorna, våra föräldrar hade samma tanke som du. På det sättet växte jag upp med en "andra familj".
Det vill jag erbjuda våra barn och deras kompisar också. Men jag får nog ge det lite tid - i den här takten tar det nog ett tag innan vi får en kompis to stay the night.
Fortsätter att följa din blogg. Jag går själv i starta eget-tankar och läser med spänning om din framgång med din business.
Kram/j
Norrköping-Manchester- Hej! Åh, den där första bitterljuva tiden... Instämmer helt med dig, jag älskar att se att barnen knyter an till andra vuxna. Detta är en dansk familj, ha ha, inte så olikt tänk från svenskar....Måste kika in hos dig när mer tid finnes!
Välkommen :-)
Skicka en kommentar