En lugnande doft av mynta

Tvättmaskinen går för fullt. Lakanen torkar på en knapp minut, känns det som. Medan vinden leker kurragömma med lakanen gassar solen, och slår rekord i torkningstid.

Lite senare läggs samma lakan på sängarna igen, för att imorgon bitti packas ihop och stuvas in i linneskåp. En nattsömn smutsar inga lakan, som det känns.

Ett stilla regn börjar falla, riktigt fint sommarstril. Bra, tycker vi som nyss legat på knä i trädgården för att inför semestern få fint, i de lätt skötta rabatterna. Skulle man kunna kalla en trädgård minimalistisk så vore det nog rätt ord på vår.

Lavendel mot stenvägg, palmer mot allmän stentrappa, päronträd mot husvägg, vinrankor ovanför stenbord och två solrosor, lika höga som lilla H. Körsbärstomatplantor. Klängerväxter invid stentrappa, och vildvuxen mynta som jag jämt fajtas med, de vill leva överallt och jag har släppt dem rätt fritt. Precis som tonåringar, gör de ändå som de vill.

40 kvm gräsplätt med soffor och bord och givetvis en stor parasoll ovanför. En pool med, tänk att den fick plats. Utan att det känns trångt. Eller så har vi vant oss, med små trädgårdar.

Regnet framkallar myntans lugnande doft. Den får mig att andas djupt. Att vilja vara nära. Att stänga hus och packa för dryga fyra veckor tar tid. Jag sätter mig ner på ett av stentrappstegen, tänker att jag måste snart rädda den torkade tvätten. Mitt öga följer två ödlor som leker på husväggen i regnet. Djupt andetag, drar in den blandade sommardoften som dagen bjuder på.

Ikväll är det fyrverkerier på sjön minns jag. Då sitter vi på första parkett i vår lilla trädgård. Bra sätt att känna sig avfirad på. Ifrån den varma sommaren och bella Ticino. Men snart sitter jag nog här igen. På min och ödlornas stentrappa, som jag lärt mig att andas oerhört lätt på. Både in och ut. Korta och långa stunder. Låta tankarna komma och gå, få vandra iväg med ögonen över glittrande vatten och färgsprackande blommor. Precis som sekundrarna, går tiden fort när jag sitter där, och jag njuter av varenda en.