Det känns

som om att det är dags att flytta "hem" igen. Bara en känsla. Att ha barnen i några i år Sverige. Jag surfar runt på hus, föll för ett. Funderar på att skicka lillebror dit för att kika. Storebror är på numer boendes i Jakarta samt Singapore....

Såg oss i det där huset, stort kök med barätplats samt stor matplats, frukost där och middag där, typ. Brasan, sovrummen, badrummen, högt och ljust, ja allt stämde bra. Har inte bott i det området tidigare men har både lillebror och vänner boendes där. Fina Bromma. Brukade jag säga. Tror vi måste flytta till ett nytt område om vi ska flytta hem. Något vi inte kan helt ut. Men sa maken, kan vi inte flytta till USA då istället?

USA. Nej det var ju i Sverige jag ville ha barnen i några år. Inte så mycket läxor och så, cykla utanför huset.

Men Sverige, säg någon annanstans bad maken.

Nej Sverige.

Du kommer inte trivas där länge, säger han.

Eventuellt har han himla rätt.

Kan man eventuellt flytta ut sen igen?

Sådana här diskussioner har vi ofta. Sen slutar det med att vi någon vecka senare säger: - hur kan man lämna paradiset.

Det var tänkt

Att jag skulle bo åtminstonde en termin i Argentinas pulserande huvudstad Buenos Aires. Min bästis flyttade dit med sin pappa. Han jobbade på Shell. Jag vantrivdes i Sverige. Jag reste ner alldeles själv, via New York. Men sånt har aldrig bekymrat mig.

När jag kom fram efter att ha flygit över Rios Copacobana och min granne på planet plockat av mig min berlock som jag fått av min pappa, pga stöldrisken, stod de där i vimlet. Min väninna och hennes pappa.

Dagarna som följde var galna. L och jag liftade på bilflak, vi åkte till Pina Mar och levde loppan. Pina Mar har världens vackraste stränder. Vi gick ut i Buenos Aires men sprang snart hem igen. Det blev galet vilt på barerna när två blondiner klev in. Vi dansade tango på gatorna. Vi mutade portiern som vaktade bostaden för att få vara ute några timmar till. Min väninnas pappa var på jobbresa och hade mutat honom även han, för att se till att vi kom hem i tid. Vi köpte ciggaretter för en hel bunt sedlar ena dagen, nästa dagen var infaltionen annorlunda och en mindre bunt sedlar gick åt.

Vi var galna, vi visste om det. Som om att vi visste att vi nu skulle leva tonårslivet på några få veckor. Sen skulle det bli för oroligt i Buenos, och jag fick sonika åka hem igen.

När jag tänker på allt vi gjorde i Buenos blir jag själv mörkrädd och tänker att hur vågade vi, vi tyckte ju ändå vi var förståndiga. Där och då var vi 16 år.

Från kanarie sommar till italiensk försommar

Det lovas mellan 18-22 grader hela veckan. Idag skulle det har regnat, men icke, det strålar!

Jag har megaont i halsen, är yr av nattens vandringar, fullmåne månne? Alla gick runt och bytte sängar med varandra, värsta casinot....

Jag känner mig illamående, yr, trött och alldeles lugn. Koma tillstånd.

Måndag

Barnen går inte att väcka. De lämnas i skolan vid lunch istället. Min intensivkurs i italienska hoppar jag därför på imorgon istället. Har massa jobb, två sovande barn vars frukost jag antar blir skolans lunch och maken vinkade jag hejdå till som blir borta till på fredag. Vardagen är åter.....

Wii också

Kunde inte motstå. Någon av oss. Nintendo Wii hade värsta erbjudandet med två gratis spel. Tänk att man faller för sådana enkla marknadsföringsknep. Det var så givet, att vi tar ett då. Nu står vi här som 4 små nördar och turas om och slår och kastar med fjärrisen. Vi köpte den tillsammans, alla fick punga ut. Lilla H och jag älskar Harry Potter, vi står upp och slår med trollspöt. Lille O och maken diggar tennisen med supermario bäst. Lördagkvällen lär bli lång.

Hajkrabba

- Titta mamma vad jag hittade! Vi satt på restaurangen som var de enda som kunde tillfredsställa vårt espresso behov, lille O hade varit på upptäcksfärd och kom springandes ifrån stranden.

-Titta, vad tror du att det är mamma? Det ser ju ut som ett ägg. En dinosaurie kan det ju inte vara, eller hur? Nej det kan det ju inte, de levde ju på kritatiden, det var ju uberlänge sen!

-Kanske en hajkrabba, sa jag.

-Kanske en hajkrabba, ekade O.

Pistagenötterna fick flytta ifrån sin plastlåda, vi fick sonika snabbt äta upp dem. I plastlådan bor nu hajkrabban och vi väntar med spänning att ägget ska spricka.

Björnes lillasyrra, eller ok storasyster då...

Vi skrattar så vi gråter. Och vi kan inte låta bli att ha höga röster. Vi ligger vid poolen, mannen, barnen, väninnan med familj och så.......Björn Gustavsson! Fast det är väl jag? Det var maken som sa det först och det är så grymt sant. Vi är lika som bär. I alla fall när mitt hår lockar sig sådär som det gör, när inte plattången finns att tillgå, efter ett dyk i poolen. När mina pilots åker på så skrattar alla svenskar runt poolen. Åt mig, eller åt Björn! Jag är en komiker, genom lookalike. Ha ha. Kan man tjäna pengar på det?

And the sun is shining...

vacation is lovely. Vi bor i ett superdesignhotellrum, äter usel mat, hoppar bomben i poolen och gör små utflykter.

Har jobbat 1 timme på 7 dagar. Livet är på topp. Solen lyser som en gul propp. Jag är småhungrig hela tiden. Ha ha, fast nä det är inte kul egentligen, de bara kan inte laga god mat där vi är.

Min markering slutar from igår. Tjohoo, viskar jag lite tyst, för ännu får jag inte säga något, ju.

Fly baby fly

Nu ska vi ut och flyga, och som jag älskar det. När jag får resa med hela familjen myser jag så. Mina affärsresor avskyr jag. Spottar och fräser åt säkerheltskontrollanterna. Går löjligt fort. Suckar djupt på planet. Men med la famiglia njuter jag. Ler åt alla som orkar le åt oss. Väskorna står packade, kylen så där löjligt tom, djuren utfodrade och huset lagom putsat.

Markering

Måste sätta en markering här. För att jag ska följa upp det sen, för att se hur långt tid jag tar på mig innan jag tar reda på det själv. För att trotsa mitt tålamod. Jag är så dödligt nyfiken. När ska jag få svar och vad blir det för svar.....

Snuttefilt

Jag har ingen tid. Men imorgon har jag massor av tid. Måste komma ihåg det. Det väger upp. Lille O är sjuk hemma idag och imorgon ska vi flyga. Jag inser att jag kommer jobba minst 2 timmar per dag på semestern samt till midnatt minst i natt. Men, hellre flexibel med eget bolag än inget jobb alls. Här på alptoppen kan man ju annars öppna ett litet hotell. Om man tänker sig vara entreprenör, eller jobba öht. Jag har sån tur, som får jobba här i egen regi, med något jag verkligen gillar.

Jag har kärat ner mig totalt i ett par gröna mocka gympadojjor ifrån PRADA, på outleten, dessutom till kanonpris. Jag måste imorgon före planet bara stanna till och köpa dem. De med gula revärer. De vill inte ur mitt minne. Armani på outleten på väg till Italien och Malpensa har jag aldrig tidigare fäst mig vid. Men förra veckan när jag inte köpte något eller var på shoppinghumör hade dem de finaste randiga vårtröjor till makalösa priser, i finaste kvalité, såklart. Tyg. Jag skulle kunna känna på kashmir och annat i evighet. En kashmir tröja är som att bära en snuttefilt.

Just nu kan jag behöva en snuttefilt. Min ena bror ska ta med sig sin familj på obestämd tid till andra sidan jordklotet. Det glädjer mig, för deras skull. Och det smärtar mig samtidigt.

En konst sa M

Innan hon åkte. Och refererade till min påbörjade packning. Jag älskar att packa....

Jag har perfekt ordning i barnens garderober, snyggar till dem varje dag. Min är ibland dock mindre kaotisk. Medan M packade lilla kusinens väska inför deras hemfärd tidigare idag, packade jag lilla H:s semesterkläder, 10 dagars sommarkläder. Det gick på 15 minuter och det blev en halv kabinväska. Hon har allt med sig, strandklänningar, bikinisar, 2 olika par skor, tröjor med lång och kort ärm, linnen och shorts, byxor och kjolar. En jacka och två tröjor. Hon åker ju i detsamma med. Allt noga förpackat i olika små tygpåsar. En för underkläder, en för skor, en för x etc. Klänningarna och byxorna ligger utanför påsar, likaså strandhanduken. Den andra halvan ska lille O:s kläder packas i. Min egen väska blir en mindre kabinväska. Och tro mig, jag får i mycket i en sån, med plats för eventuell shopping med. Men jag tar bara kläder jag vet att jag använder och älskar att bära. Inget annat.

*vink vink*

Nu har vi vinkat hejdå till paps och co. Snart vinkar vi hejdå till Schweiz, ifrån Italien. Mycket förvirring för barnen som bott i Italien och nu bor precis vid gränsen men i Schweiz. Och mycket förvirrande för Italienarna och andra nationaliteter att vi är Swedish living in Switzerland. Ofta säger hotell, internetshoppingsajter, bookaticketonline tjänster: vi tror ni fyllt i fel, ni är väl living in Sweden and not Switzerland? No. We got it right. Rather confusing though. I USA var det flera som sa:- Oh, ha ha, I always thought you were Swiss if you lived in Switzerland.

Update: vi ska på semester, vi vinkar inte hejdå till Schweiz for ever ; )

Senore Italiano

Dagens charmtroll är ca 85 år. Jag klev ut ifrån min nack och rygg terapeut (viktigt att man säger helt korrekt där...) och invid min bil står den stiliga gamle mannen och hans stiliga son.

-Goddag senorina!
-Goddag, ler jag och vi båda utbyter roade blickar om att jag får vara en senorina ett tag.
-Är det din bil bionda? Han har glimten i ögat, han ler stort, han är välklädd som få, han är mjuk och artig trots sitt inbilska flörtande som sker på ett skämtsamt charmigt sätt.
-Jajamen senore, ler jag och blippar till på den lilla fjärisen.
-Du har en mycket finare bil än mig senorina. Mycket fin. Han ler och gestikulerar vacker.
-Ha ha, den är svensk förstår du senore, liksom jag. Men mycket svartare än mig såklart.
-Aha, är den svensk! Aha, bionda, jag förstår, du är vackrare än din bil såklart. Han ler, han skrattar. Hans son gestikulerar att han ger upp att försöka få in farsan i bilen, han ler och vinkar hejdå och tar på sig sina pilots.
-Fortsatt goddag senore, nu ska min vackra bil ut och åka. Jag ler och nickar.
-Åh, du överger din gamle vän nu. Men min son, hur kan du överge honom? Han är så fin min son. Nästan lika fin som dig. Han skrattar. Vi skrattar båda. Nickar och hoppar in i våra bilar. Givetvis låter han mig backa ut först. Givetvis.

Here and there

Idag har jag farit fram och tillbaka. I vårsolen +18 har vi varit nere i Ascona, både på stranden och i stora lekparken. Längs vattnet satt vi på La Nostrana och åt pasta. Barnen har hoppat trampolin. Jag har kört paps till outleten, rört vid fantastiska tröjor inne på Armani..., gröna gympadojjor på Prada och hon som inte gillar väskor hittade en på Gucci, mörkaste blå nylon och läder i en cool påsbag. Men den hänger kvar.

Blompromenad, barnen har plockat de finaste buketter som pryder bordet. Jag har varit deltagare i två telefonkonferenser. En gott och blandat dag. Har precis läst ikapp mina mail. Kinderna bränner, ögonlocken är tunga. Snart sover jag sött invid lille O.

Ren poesi

Våren här är som ett lapptäcke av färgnyanser.....

Bättre än så kan jag inte förklara det.

Finbesök

Japp. Idag kommer det fint besök, delar av min älskade la famiglia Svedese!

Smått stressad. Ni vet. Planera mat, plocka iordning (fast här är minimalistiskt jämt iofs). Bädda en och annan säng. Jobbsamtal. Laga lunch till barnen som har kort dag och som ska ha kompisar på lunch. Sopa balkongen. Hoppas intresseklubben noterar nu. Sen ska det köras till kören, och sen till stationen för att hämta upp paps mfl! Direkt till O's simning då de ska ta märken idag ( i crawl, vad är det för märke?). Sen blir det middag i Ascona, där simningen är. Det är strålande sol, ska bli 17 grader idag och ikväll äter vi italiensk Pizza invid vattnet och snackar tills öronen faller av, som vilken italiensk familj som helst.

I morse skrev jag lapp till lille O:s fröken, i sista sekunden som man säger. För imorgon tänker jag ha dem hemma. Lilla halvkusinen är med medtagen av paps. Klart de ska leka! Hon lär inte gilla det, att senora Svedese inte har bättre framförhållning. Men det är ju så svårt att skriva på italienska, det tar mig en vecka! (Lille H:s fröken är så mycket mildare, så henne sa jag det till :O

Syskonkärlek och foton

Ikväll har vi rykt ihop. Jäkla tjafs, retstickor båda två, så fort kompisarna gått och de blir själva. De som alltid varit bästisar. Men inser att det hör till syskonskap. Minns själv att pappa stannade bilen på motorvägen och hotade med att kasta ut oss alla tre :O

När tålamodet tryter ryter jag, men jag sansar mig snabbt. Är inte långsint, det rinner av mig i stundens hetta. Så fick jag en toppenidé, tycker jag själv. Vi tog fram alla kort på dem som minismå. Där kramas de på var och varannan bild. De första 2 veckorna slog lilla H lille O ständigt på huvudet, sen vände det. Han blev hennes. Och han avgudar henne.

Många av dessa syskonbilder som vi delade upp broderligt och systerligt ser man ett barn i varsinn hörna. På väg åt olika håll. Vi skrattade, mindes (vad de minns!) och delade upp. Här ska äntligen sättas in i album. När de var små var det en omöjlig uppgift för mig som jagade lille O som gick vid 9 månader och hans syster som då var 2 år. Jag somnade med dem vid deras säng varenda kväll. Om inte maken nattade. Då somnade jag i soffan istället.

Efter syskontjafset och återfunnen syskonglädje var det läggdags. Lille O är grymt mörkrädd. Det har jag respekt för. Jag ser också monster i mörkret. Åtminstonde hör jag dem. Där runt hörnan lurar de, eller utanför fönstret. Eller i badrummet. Pannrummet. Ja ni förstår. Lille O frågade sin syster om han fick sova bredvid henne. Hon svarade - Här kom O, du får sova innerst om du vill.

Sen gick jag upp och torkade en tår. Precis som ett monster kan jag väl tänka mig att äta upp dem.

Lingonsylt och flädersaft

Vad skulle vi utlandssvenskar göra utan IKEA! En liten korg men lingonsylt, vanllijsås, flädersaft, hjortronsylt, blåbärssylt, bullar, mazariner, chokladbollar och dajm. Våra barn kommer vara världens lyckligaste när de ser dagens mellanmålsbord!

På bordet står med ananas, som jag är beroende utav, hallon och smörgåsar med bresaola. Slår vad om att det slutar med att det är jag som tar två mazariner och två chokladbollar. Våra barn är så jäkligt måttliga när det handlar om gott. De fick inte den engelska genen, thats for sure.

Nej nu måste jag åka. Sist jag drog ner för berget stod en helikopter i vägen. Det låter otroligt. Men de far upp och ner och måste ju landa någonstans. Framför vår bil var tydligen ett bra ställe.

Sol och pannkakor

Solen lyser som en propp. Snart vankas semester. I kväll bjuder jag vänner på middag och a la vardagsglimtarn blir det pannkakor med massor, jag menar massor, med tillbehör. Är man vuxen kan man göra Blinis, är man barn kan man ta sylt och grädde. Har man en mer engelsk smak kan man ta socker och citron. Till förrrätt blir det hemmagjord tomatsoppa med örter.

Först ska jag på jobbmöte, sen via IKEA och köpa bullar och hjortronsylt och svänga förbi min goa väninna Cristina, som brukar bjuda på en del bubblande skratt.

Update för intresseklubben som börjar på A A S och P, tror jag :) :
Idag kom paqueto numero uno. Paqueto stavas säkert på ngt annat sätt, egentligen.
Innehöll: Denim Jeans darkblue samt vit leisure blus. Hinner inte testa dem. Får bli questa sera! Tjopa! En DHL kille kom med ett annat :)