Vill jag bara skriva att jag somnade 05.30 en morgon i Zermatt. Lille M var himla stökig den natten. 07.00 bestämde jag mig ändå för att jag ska åka skidor. Ammade, klädde de stora men bara lilla H bestämde sig för att åka med mig de där sista timmarna före hemfärd. 08.30 skidade vi, lilla H och jag, vi tog ett lånebarn med oss. Lille J. Lilla H och lille J retar varann till vansinne, fast på ett kul sätt. De är nog kära i varandra. Men det får man ju inte säga. Då hatar de varann istället. Kärlek är inte alls för våra 8 åringar.
Vi sträck körde till 13.00. Eftersom Matteo kan ta flaska. Hade han inte kunnat det hade jag inte åkt skidor alls tror jag. Det kändes som en säkerhetsgrej, att han måste kunna ta ersättning. En ammande mamma kan även hon bryta ben eller fastna i system. Speciellt i alpernas stora utbud och varierande trängsel.
Farligast är de där vuxna som plötsligt bestämt sig för att de ska lära sig åka skidor. Och de små barnen som är som vår lille O. Grymt duktiga men tror backarna bara är deras. Vi slipar vår lille diamant, lille O that is, lär honom vad respekt i backarna är. Det lönar sig, men påminnelserna vi skickar honom är flera..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar