Jag såg hela talet. Och det var riktigt genomtänkt. Och bra. Jag lyssnade hela vägen. Tillsammans med hela världen. Eller i allafall tillsammans med Matteo. Vi åt pizza och drack läsk direkt ur flaskan, the american way. Fast de kanske inte dricker direkt ur flaskan. Och pizzan är faktiskt italienskt. Nåväl, det lät bra.
Det spirar hopp i stora landet i väst. Och det undgår ingen vilken fantastisk historia han skriver. Dubbelt hopp. Och just ordet förändring tas i många blivande presidenters mun. Men nu är historien förändrad. Svart på vitt.
(sen tittar jag på det rent psykologiska talet. det är bra det med. men sen lägger Bush armen bakom den nye presidenten. och för att markera lägger Obama därefter armen bakom gamla presidentens rygg. intressant. tänker jag)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Undrars om Obama egentligen ville avstå från armläggandet.
Zäta- jag vet inte, tror han är en hedersknyffe och gärna tackar av ordentligt. Men det var den sista armläggningen jag tänkte på, efter talet, på väg ut, mer en "fösning/markering" än armläggande sas..... lite lille vän lycka till ifrån B och lite ut nu gubbe ifrån O.
Lille B åker väl hem till Texas och snyggar till sitt golfhandicap :D
Camilla - :D!
Tänk att vi är med nu när historia skrivs! Jag gillar den tanken!
Jag är så nyfken på framtiden, hur kommer detta att förändra världen?
Måste bara säga att jag sannerligen gillar ditt sätt att använda etiketterna. Underbart.
Veronika P - Japp, jag med!
Kajsa - Grazie cara, vad glad jag blir, de kommer till utan vidare eftertanke :)
Skicka en kommentar