tisdag, mars 17, 2009
Ci vediamo
Jag stänger inte dörren till vårt var dags rum. Inte utan att berätta vad barnen tänker och funderar om denna för dem stora flytt. Så att sagan vår får ett slut, som handlar om huvudpersonerna. Mer än att det handlar om att jag inte finner tid. Kanske var inläggen nedan de sista. Eller så kommer det mer som vi vill minnas, före vi flyttar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Det kändes som ditt bloggande fick ett för hastigt slut. Jag ser gärna att följetongen får ett riktigt avslut med flyttbestyren, flytten o anpassningen... sedan får du sluta *skrattar*.
Kram
Ja - du bara fuskslutar hela tiden!!! Fortsätt med det :D
Hoppas att allt går bra med flytten :) och det skulle vara jätteroligt att få fortsätta läsa om hur ni tycker det känns att komma tillbaka till Sverige sen igen :)
Jag håller med Dubbelörnen, när man har följt er "resa" så här länge, blir man ju nyfiken på hur ni upplever saker, när ni sas är tillbaka i Sverige och har bott där ett litet tag. Om ni ser saker med andra ögon, lite jämförelser och hur ni trivs osv.
/Anna S.
Har inte hunnit med att kommentera på ett tag då jag själv haft mycket att göra, men jag vet ju att ni ska flytta. Men oj, vad fort det går. Vad jag kommer att sakna att titta in här och läsa. Men var sak har sin tid, så är det alltid. Hoppas också på att få veta hur det går för er... Tänk vilket fantastiskt äventyr ni har fått göra tillsammans. Nu är det bara att se fram emot nästa, Stockholm är faktiskt riktigt bra också. Stor kram/Eva
Och vad känner du? tänker jag efter att ha läst om dina små älsklingar. Hoppas du finns här ute i cyberrymden ändå. Kram och lycka till!
Nä vad trist!
/ Annika
Dubbel - ok mam! ;)
Camilla - ha ha ha, ok :)
Gioi- det kanske är därför jag ville sluta abrupt. Vågade inte tänka så långt själv....
Anna S- Maybe, ska fundera ordentligt!
Nässel - Stockholm är fantastiskt!
Smultron - Jag vet inte cara. HElt ärligt känns det inte nåt just nu.
Annkia - Hepp här är jag som gumman i lådan :)!
Skicka en kommentar