måndag, december 22, 2008

Dilemma

Jag har svårt för att inte köpa allt de önskar sig. Jag vill inte ha bortskämda barn. Eller, jag vill inte göra dem en björntjänst och skämma bort dem med saker.

Jag är så bra på att lura mig själv där i affärerna och köper därför mer än vad jag tycker är bra. Synd att jag inte är starkare och istället satsar på att lyckas förmedla värde och lycka i längtan. Man måste få längta efter saker. Mycket. Annars blir man inte lycklig när man får dem. Detta mantrar jag och gömmer en fin gåva till dem var längst in i garderoben. Till en annan gång. Måtte jag lyckas hålla fingrarna borta och leva som jag vill lära. Men jag tror det. Att jag lyckas.

8 kommentarer:

Dubbelörn sa...

Men det är inte det här det handlar om!!

Om du köper prylar för att kompensera ditt dåliga samvete som en frånvarande förälder... Det är då dina barn blir bortskämda, t o m odrägligt bortskämda!!

Men om du ger dina barn tid o kärlek o köper dem saker som de änskar så förstår de att uppskatta dina gåvor. De förstår även att känna mer glädje över att giva än att få...

Vår son som enda barn har nog fått stora delar av det som funnits på önskelistan. Men han är den mest ödmjukaste, generösaste o tacksammaste kille som finns!

Önskelistan blir tvärtom mindre o mindre för vart år o han blir lika glad över ett par kallingar som något dataspel.

Det är tanken som räknas o det har han anammat till fullo...

Så var inte orolig vännen, med den kärlek du visar för barnen o som du beskriver det här på bloggen så är du den, som jag tror minst på får odrägligt bortskämda barn *skrattar*.

Du är bara allra bäst! :)

Stor varm julkram

Var dags glimtarn sa...

Dubbelörnen - tack fina du!!!!!!!! Ha en härlig jul med den finaste sonen och maken.

smultron sa...

Barn kan bli bortskämda med annat än grejer. Jag har tre små krävande troll och en stor tös som strör saker omkring sig. Den där balansgången mellan att vara en omtänksam förälder och en serviceinrättning tycker jag kan vara svår!

Sara sa...

Usch ja, alla de där balansgångarna. Det är inte lätt. Jag tror som Dubbelörnen: att risken ligger i om man köper massor med presenter för att kompensera sitt dåliga samvete.

Dina barn kommer inte att bli bortskämda. Det är jag fullkomligt övertygad om!

Var dags glimtarn sa...

Smultron - Ah, där är jag häxa, jag är ingen bra maid alls, där är de självständiga. Ok inte Matteo, än.

Sara - :)!

Solrosfrö sa...

Ja fy denna balansgång... Dubbelörnen sa det bra. Det känns lite bättre även i mitt samvete. God Jul!

Anonym sa...

Nej, det är inte lätt att veta hur man ska göra. Men det kan ju vara kul att få en oväntad present vid något annat sammanhang än julafton och födelsedag, också.
/Anna S.

Kajsa sa...

Jag känner igen mig lite i smultrons fundering. Är nog ingen serviceinrättning, men får stålsätta mig för att inte gripa in varje gång storebror får lite tråkigt. Det är nyttigt att ha tråkigt, tänker jag och försöker få honom att själv komma ur tråkigheten. Men det är svårt.

Du kan för övrigt se på min blogg att storebror redan dagen efter julafton efterfrågat påskharen. Det känns liiiiite bortskämt...

God jul!