måndag, mars 23, 2009

Packelipack

Vi vänder på varje pinal. I love downsizing. Lilla H har inte så många pinaler. Hon är ingen materialgirl. Därför föll det sig naturligt att börja med att gå igenom hennes rum. Lille O:s måste man samla mod till sig för att entra. Där ligger monster i alla vrår som går att finna.

-Vännen hjälp till här, fungerar denna ritgrej?
-Oh mamma så jobbigt ska vi gå igenom ALLT det där?!

Jag kikar ner, där finns ett stick,virk,sykit. En ritmaskin samt en studsboll och en trollerilåda. Lådan bredvid finns en hög italienska och en hög svenska böcker och den invid den mjukisdjur, ca exakt 7, resten har hon gett bort. Tutti.

Bokhyllan fanns inget att downsiza ej heller i skrivbordet, perfekt ordning. Nej hon är inte pedant det märker man när man kikar in i hennes garderob!

6 kommentarer:

Mustardseed sa...

Haha, sorry men ni får inte komma hem till oss när ni är tillbaka i Sverige. Alldeles för pinsamt att visa upp våra barns prylfyllda rum. Och mycket vill ha mer - de är riktiga prylgalningar. Jag har försökt ta fajten men det är hopplöst när fyra av fem har en lika prylgalen farsa...Bara att ge vika och se att han har andra goda sidor som gått i arv till barnen istället...

Var dags glimtarn sa...

Moderna - Men jag älskar prylar, tekninska iaf :) Och vår mellanson han står för prylhysterin alldeles själv och i mass! :D

Anonym sa...

Vad roligt att du skriver lite till! Varje inlägg är en "bonus" nu när du ska sluta.
Önskar er lycka till.
Marie från Göteborg

Var dags glimtarn sa...

Marie - Tack snälla!!

C. Meow sa...

Visst är det en kick med downsizing. Älskar att röja :D

Var dags glimtarn sa...

Camilla - Jag skulle kunna downsiza hela hemmet till 10 pinaler. Jag måste stoppas! Tur att svärmor är här och gör just det. Är vi fattiga mamma undrade sonen som kan tala. Måste vi sälja allt? Ha ha ha. Underbart. Ja vi är fattiga svarade jag. Eller rika. Vi får så mycket mer tid till det vi har. Men det fattade han inte alls.