tisdag, september 18, 2007
Var dags glimten
Nej, det kändes inte så bra idag att lämna lille O. Han såg inte glad ut, utan att han klagade. Dessutom frågade maestran om han trivdes bra. Ja sa jag, av vad han berättar. Och vad är din uppfattning undrade jag vidare. Jo bra sa hon, han är lite snackig bara. Jaha sa jag, han är ju 5 år fortfarande så inte så konstigt i min värld. Det svarade hon inte på. Typiskt mig att alltid köra helt raka puckar. Ska verkligen förhöra mig ikväll, om lille O är på svara på frågor humör.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
De är tappra våra små barn! Hoppas att det bara var lille Os dagsform.
Min sexåring to be har börjat ettan och tycker att det är läskigt med nya lunchrutiner; de har rubbat hennes balans lite. Jag känner så med henne när hon ser ledsen ut. Så stor och så liten!
Våra franska vänner har flyttat tillbaka till Frankrike och deras sexåring är chockad över att han inte får prata i klassrummet. Lite annan disciplin än vi är vana vid (från både Sverige och England)!
Hej Jessica: Våra barn vet inget annat... Här får man prata i klassrummet men tyst om man ska säga något. LIlle O visslar så fort han håller i en penna, har alltid gjort. Det betyder glad för mig, något jag gillar men kanske inte i klassrummet att det är lika "mysigt i andras ögon".Det var nog dagsformen, tror jag. Det verkar så och jag håller fast vid det tills det visar sig annorlunda.
öron ska det ju stå *S*
Skicka en kommentar