torsdag, november 27, 2008

Att föda på italienska

Jag är en fåordig föderska.

Jag säger: Vatten.
Jag säger: Hur lång? (om värken)
Jag säger: Hur mycket är klockan.

Vi lämnas mycket ensamma. Så som vi vill ha det. Jag säger inte ett ord på italienska. Jag vill bara ha makens hand, och hans information när jag frågar.

Jo ett ord sa jag. E vero, e vero, e vero, flera gånger om. När Juno väl är född. Undrar jag om det verkligen är sant.

5 kommentarer:

Anonym sa...

GRATTIS!!
Kramar Annika m J&J

Solrosfrö sa...

Matteo... vilket vackert namn!

C. Meow sa...

Välkommen till världen Matteo, hoppas att du kommer tycka om den. Och stora grattiskramar till er alla och största till dig VDG

Minna sa...

Åh, stora stora grattiskramar!

Var dags glimtarn sa...

Annika - Tack!

Fröet - Tack, det tycker vi med!!

Camilla - Mille grazie!!

Minna - Tack!!