Mi scusi. Scusate. Veramente. Jag ber verkligen om ursäkt. Jag går in på min hotmail och där ligger 42 mail ifrån personer som läser min blogg! Jag är helt chockad. Jag är ju usel på att gå in och läsa mail där. Men ska kika in oftare. Tack för fina kommentarer! Jag är överväldigad.
Mitt i allt läsande hörde jag tydligt hur glas krossas. Jag har nu letat runt i huset. Börjar tro att det spökar. Jag hittar inget krossat glas.
Någon skrev att min blogg är som att läsa en må bra bok, att vi verkar ha ett rikt måbraliv. Och så är det nog ofta när man bor utomlands av egen fri vilja. Man lever tätt på varandra känslomässigt, med mer tid för varandra och för att upptäcka. Tillsammans. Men den första tiden kantas av en hel del taggar. Den då man inte kan språket, koderna, kulturen. Den första tiden är tuff. Och enormt lärorik. Nu surfar vi på vågen, nu när vi kommit upp på brädan. Vi fångade nog vågen för ca 2 år sedan.
Igen jag bugar och bockar. Och känner mig tacksam. Så fint att folk mailar små konfettibrev!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh vad härligt att hitta massa fina mejl - var de också från Viagra ;D kram!
Annie - you bet, fast nej inte ifrån viagra, men massa "låneinstitut", millions ; )
Ja det var superkul, jag har inte kikat in på läääänge. Tack för mail idag!
Jag förstod att det var en mailadress som du inte kollar så ofta så det är ingen fara ... Kul att "hitta" en massa kul mail helt plötsligt ... Kram
Camilla - :)
Skicka en kommentar