Igår satt jag på föräldramöte. Och jag förstod allt (italienskan alltså). Detta skriver jag inte för att skryta, utan för att notera det för mig själv. (Fast jag skryter för mig själv utan att skämmas ha ha!)
Här i Schweiz har man utvecklat ett eget mattesystem. Det är helt fascinerande. Låt oss säga att vi behövde 2 timmar för att förstå det, hon sa att barnen förstod mycket snabbare hur det är uppbyggt. Men jag är imponerad. Hoppas Sverige kopierar DIMAT. För det verkar onekligen kul tänk och som det uppmuntrar till lärande. En metod där barnen mycket självständigt tar sig för lärandet. De är ute på en piratresa (fast de är snälla pirater), de landar på små öar och det finns en skatt att hämta allra längst bort. Hur stor skatten blir beror ju på vilken nivå man är på. Alla skatter värderas lika högt. Flummigt låter det. Men ärligt, det de lär sig är långt ifrån flummigt.
Man börjar på F (lätt) i ett ämne, säg geometri, när man klarat av F så får man resa vidare till M (medelsvårt) i det ämnet, tillslut kommer man till D (svårt). Man kan hamna hos hajjarna, och då behöver man räddas av en kompis som landat vid nästa ö. Man ber själv om hjälp, kompisen som är där (eller läraren men barnen tycker det är roligare att hitta kompisar på öarna) och så lär man verbalt ut till den som behöver fiskas upp ur mattetrasslet. Förstå sig på hajjarna.
Vet inte om någon förstod. Men lilla H lyser, mattetimmarna är superspännande! Men man kan inte bara läsa siffrorna och t ex multiplicera säger hon, man måste se om där finns hinder med, i texten, det är oftast de som är hajjarna förklarar hon. Har man klarat sig till en ö i bastänket i ett ämne, så ber läraren barnet att färglägga en ruta för det. Som betyder klart. Jobbar man enkom i ett ämne målar läraren rött för det ämnet ett tag. Man behöver alla baser för att gå vidare, men man får resa på i geometri havet rätt länge t ex innan man får rödflagg (se upp, andra priater är längre fram i andra matte ämnen, man behöver kompisar för att kunna fiskas upp om man hamnar i vattnet!)
Fan, varför fick inte jag lära mig matte så. För mig fanns bara rätt eller fel. Röd penna eller en stjärna. Inget kul tankesätt eller resa att vara på. Jag gillade inte matte.
Hur lär man ut matte i Sverige idag? Jag låter som om jag dissar Sverige i inlägg på inlägg, så är det inte. Jag är nog mest kluven, lite rädd och osäker på hur våra små italienare till barn kommer att digga att bo i Sverige. Och denna mening har jag skrivit om flera gånger. För till viss del dissar jag jag både Sve och Italien och Schweiz, det får man kanske även....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Verkar jättespännande och roligt.
Jag tror att den viktigaste ingrediensen för barnens lärande i skolan är engagerade och duktiga lärare men med en sådan här metod kan det bara bli ännu bättre. Och skulle man ha oturen att ha ett spån till lärare så kanske man med riktigt bra metoder ändå lära sig något.
Zäta - ja det är nästan som att jag skulle vilja ha en italiensk liten pirat med i deras resa, där jag kan hamna på olika avacerande öar, ha ha, det skulle funka på mig med. Det visuella belöningssystemet och att förstå varför jag hamnar hos hajjarna. Oftare än ofta skiter jag i grammatiken, bara jag gör mig förstådd. Sorgligt nog.
Måste erkänna att ditt första stycke läste jag flera gånger. Funderade över hur mötena var där nere. För jag har nog alltid kommit hem fr ett föräldramöte o förstått precis allt.
Tills jag fotsatte i texten o förstod att det var språket hon menade... *asg*.
Usch jag ska inte uttala mig om matte egentligen. Det finns lärare som är helt fantastiska. Bl a en lärare i Rinkeby (invandrarområdet) som gjort underverk. Hans klass vinner mattetävlingar efter mattetävlingar. Sedan finns det andra som vår sons gymnasiemattelärare... *urrrk*
KRam
Dubbelörnen- ja du har rätt, det hänger mycket på läraren, men som zäta skrev tror jag en kul metodik föder lust och vilja i sig självt!
Det varierar mycket hur man lär ut matte pedagogiskt, från skola till skola och från lärare till lärare.
Det är mycket individuellt arbete på lektionerna idag, det är inte säkert att alla elever i klassen arbetar med matte på en lektion.
Tyvärr är det när det gäller matte inte enbart positivt med att eleverna sitter och arbetar var och en för sig. Man kallar det "tyst matematik". I vissa klasser har man nästan avskaffat genomgångarna av läraren, och det finns risk för att eleven bara jobbar på utan att förstå på djupet vad den håller på med, och ser de mönster i matematiken som finns eller olika strategier. Om det vill sig illa kan det dröja länge innan läraren upptäcker att eleven inte förstått. I sådan här klasser räknar man i matteboken, sida upp och sida ned. Den här sortens undervisning är till nackdel för eleverna, särskilt de som har svårigheter. Det klagas mycket på svenska elevers mattekunskaper idag, och det här pekas ut som en av orsakerna. En annan är att många lärare som undervisar i matte inte har någon pedagogisk utbildning i ämnet.
På andra ställen kanske man har avskaffat matteboken helt, eller använder den mer sparsamt. Där diskuterar och pratar man mycket matte tillsammans, och arbetar mycket praktiskt för att visualisera matematiken.
Man jobbar mycket med problemlösning, och diskuterar olika strategier. Man har matteteman och jobbar kreativt. Man har inte enbart boken som utgångspunkt för lärandet. Läraren frågar mer efter hur eleven tänker, och får lättare reda på om eleven har förstått eller inte. Det handlar mer om att förstå matematik än att jobba igenom matteboken.
Föräldrar blir dock ofta oroliga om eleverna inte har en mattebok, för det är det de själva är vana vid från sin skolgång. Vissa tror att eleverna inte lär sig något om man inte sitter och jobbar i en mattebok...
/Anna S.
I min sons skola (privat, med 15 elever i varje klass). Jobbar de med något de kallar "mattesagor". De har också någon bok som handlar om pirater (det låter lite som den du beskriver, fast jag har inte detaljstuderat den). Jag tror att man även i Sverige har kommit en bra bit sedan, vi gick i skolan :)
Petra - tänk om det är samma system!? De berättade att man valt att kopiera systemet i Singapore och delar av det i FInland. Det kommer härifrån (Ticino). Det låter ju onekligen likadant....
Anna - Såg inte din kommentar förrän nu! Ja, genomgång sa de med var jätteviktigt, allt gås igenom av läraren och sen måste alla elever verbalt lära vidare med (när ngn hamnat hos hajjarna).
Skicka en kommentar