Almanackan 2008

Som en tradition skriver vi i januari ner alla månader som året har,
barnen maken och jag skriver åtminstonde en var,
de kan dem alla på italienska och på svenska sisådär,
men vilken dag är det nu du är född lilla H var det den där eller den här?
Tänk hon kan aldrig minnas det!
Fast det är klart hon vet, nummer 11, i år en söndag, i juli,
att minnas det är så himla struligt!
Lille O som älskar fira födelsedag minns den 29:e november så bra så,
och i år på en lördag en stor fest undrar han då!?
Jajemen den ena vill ha mer och mer och den förstfödda hon bryr sig föga om ting,
tänk att två så lika och så olika,
den ena envis som synden den andra ger lätt vika,
det är inte viktigt för henne om det är hennes eller hans ring.
Den ena läser som en prinsessa den andra räknar som en prins,
den ena skriver som en gud och den andra subtraherar tyst och levererar höga tal utan minsta avslöjande tankeljud.
Betygen var båda bra, trist att de ska ha de så tidigt men ändå bra,
de vet vi vet och man kan ju tidigt uppmuntra,
lilla H att skriva mer på italienska (nu är det mest svenska!) och inte i viktigheter strunta,
Lille O att läsa mer och få ihop orden så där plätt lätt som lilla H kan,
som tur är vet det att ingen vann,
de fick fina betyg och det bästa hade lilla H där det stod att hon nu tar för sig så bra så,
debatterar (!) och tar sin plats som de jobbat på,
lille O som trots sitt visslande då han tänker visar så stort intresse för att lära,
ja det är tufft att som ytisparnets barnens inlärning bära,
vi kan ju hjälpa föga med italienska, vår är rutten som en sill,
vi jobbar istället på att bygga kamratskap och självförtroende, att de kan om de vill,
då det är viktigare för oss, deras betyg till trots.
De verkar gott förstå att betyg inte är en tävling,
så små så kloka och mamman behöver inte hugga systemet som en ilsken grävling.

Hu vilket uselt rim, vi ska åka skridskor i solen och jag har nog tappat rimtalangen, julen är slut och rimmen ska ut!