Alternativt, fan vad envis hon är.
En svensk prinsessa var representerad samt ambassadören. Lite kända svenska näringslivsprofiler spottade jag med. Sveriges landslags kapten alias Fredirk Ljungberg och allas vår coach höll tal. Vi var en samling på ca 100 svenskar som firade nationaldagen tillsammans på villa sassa.
Lille O orkade inte vänta på att eventuellt få se en av hans idoler. Han kickade boll på den fina odlade gräsmattan. Där var ca 10 svenska, eller ska jag skriva utlandssvenska barn.
Ljungbergs korta lilla tal var slut. O var ju bredvid mig nyss, men sen helt borta. Jag jagade istället den snygga fotbollspelaren sådär svenskt diskret utan att puttas eller så, med lilla H. Hon fick en autograf. Men lille O, befann sig på " beträd ej gräset" fotbollsplan.
Jag jagade ifatt honom igen. Han kom. Hans kroppspråk sa, men är du säker att vi ser honom för när han pratade såg jag ingenting.
Jag tog O till utgången, vi gick ut. Jag såg fotbollspelarens ryggtavla vika runt ett hörn ca 30 meter framför oss. SPRING, SÄG URSÄKTA OCH JA SPRING IKAPP HONOM. Ropade jag helt osvenskt osubtilt. Vi hade publik i form av pressen.
Lille O sprang med stora kliv. Ja, så stora det nu går att ta med korta små ben. Han ropade URSÄKTA MEN HALLÅ SNÄLLA URSÄKTA MIG! Jag log, jag sprang efter med mitt poolbygge i magen på höga grå klackar.
Har du penna hör jag? Ja, vänta min mamma är rätt tjock, hon springer med pennan.
Jag kommer fram, lite flåsandes. Tjock jag? Det proffsigaste leendet och de mest glittrande ögon fastnar vi båda i. Jag rotar väldigt hystersikt i min väska, finner en stor spritpenna, ditlagd dagen till ära. Kameran glömde jag helt bort. Jag och Fredrik hade varit kul, eller jag menar, lille O och Fredrik. Såklart.
Och vart ska jag skriva? Han ler fortfarande. Vi är ofrivilligt hypnotiserade, han är fin säger O senare. Mmm, kan jag bara konstatera när jag kikar på O:s mest slitna fotboll med schweizerflaggor på, alldeles sprucken i kanterna. Den pryds nu av Fredrik Ljungbergs autograf.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Jag ser den mest hängivna morsan av alla, undrar lite varför. Kanske beror det på de där vackra glittrande ögonen han har? Lille O o lilla H kan skatta sig lyckliga...
Hurra för att ni fick fatt i honom till slut, Ljungberg!
Anna - ha ha, jag kände inte till ögonen, helt ärligt :)
Kajsa - :D!
Äsch!
Jag vågar knappt säga det. Men jag har också fått en autografer. En av Artur Ringart och en av Bert Karlsson.
Tycker du Ljungberg slår det?
Zäta - BERT!?! Han har klatschat mig i rumpan när jag var 17 år, urk säger jag om honom (jag var dessutom en arg tonåring mot gubbar :O. Han ångrade sig )Vem är AR? Ljungberg är iaf klart snyggare än Bert ;)
Okej, det finns kanske en anledning att jaga ifatt fotbollsspelare för att få deras autografer men kollar på fotboll- det gör jag bara inte ;)
Smultron - ha ha, jag är lite hooked av fotbollsfeber. Men ishockey det skiter jag i ; )
Man får vara kär i Ljungberg. Det är jag också.
Minna - his mine! ;)
Sitter här o skrattar högt när jag läser ditt roliga inlägg!! *asg*
Härligt med människor som är så där på o framåt... *gapskratt*
Lycka till med flaggviftningen o skönt att vara så där spontant italienska under en svenskkväll ;).
Kramar
Jag ser er framför mig :D Var Molly med? Upplys mig om Mellbergs ögon när du träffar honom, please...
Dubelörnen - jag är på när jag vill ngt!:D
Jessika - Molly var på, super med Juno i. Ok, ska ta med mig längsta kamera linsen och försöka iaf fota hans ögon :)
:D
Skicka en kommentar