Förstå vilken God dag Yxskaft vi körde med här i början. Eller då i Como, dit vi flyttade först. Inte ett ord italienska kunde vi. Vi kunde inte ens säga tack rätt utan envisades med spanska, att uttala e:et bara på ordet grazie var svårt. Förstå våra icke konversationer med dagispersonalen. Blablabliblo till oss om våra barn och deras dag. Vi svarade Buona sera senora. Och undrade och undrade. Engelska kommer man inte långt med utanför Milano och Rom. Det är italienskan som ruels!
Idag 1 år och 3 månader senare förstår jag så gott som allt som sägs till mig, fast jag har rätt dåligt ordförråd när jag pratar italienska. Numer roar jag inte dagispersonalen med mina icke kunskaper, numer roar jag barnen. Våra små tolkar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar