Har nissarna flyttat in till oss för att spela oss ett spratt? Ett tidigt julspel kanske? En satir på julpynt och bilder på julklädda barn? (läs hur man både slipper julpynt samt att förverkliga julen.)
Varje kväll berättar jag sagor om de små tomtenissarna för lilla H och lille O, jag älskar att våra barn älskar att jag berättar sagor. Vi läser inte sagor lika ofta, men varje nattning innehåller i alla fall en saga. Igår berättade jag om saker som försvann, hur nissarna lånade och gömde favoritsaker, för att sen lägga tillbaka så att människorna skulle bli extra glada av vad de hade. Försökte väl förmedla uppskattning. De små exilbarnen somnade framför brasan huvudet fullt med sagor.
Idag har sagorna förverkligats. Inte bara julsakerna är borta, nu är även kameran borta. Och jag är ingen slarvmaja. Snälla små nissar jag lovar att uppskatta kameran när ni väljer att lägga tillbaka den på mitt vita lilla äggformade skrivbord! Ti prego!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar