Flerspråkigt

I lille O:s klass är de bara 9 nio barn. Av 9 barn pratar 5 av dem ett annat språk hemma. I lilla H:s klass är de 16 barn och av dem är det 6 barn som pratar ett annat språk hemma. Jag tycker det är så fint, jag blir så glad när jag ser barnen stolt berätta att de pratar svenska, portugisiska, tyska, franska, serbokratiska you name it hemma. Det är så normalt. Enda nyfikenheten ligger i är vilket språk de pratar.

Så hade jag utvecklingsamtal med lille O:s fröken. Det hörs inte alls att han inte är italiensk säger hans fröken. Hans italienska är perfekt. Men så då och då påminns hon. Han envisas med att säga JAHA! när han klurat på något och som han lyckas lista ut : ) Samt att han ibland vänder på meningarna när han skriver om det har varit lov. Då märks det på barnen som har andra språk hemma och det är något lärarna talar om en del i klasserna. Vart har ni varit på lovet? Vilka språk har ni talat? Det ena eller båda? Så pratar de lite om språken, hur de skiljer sig och så. För att uppmärksamma barnen mjukt att ställa om. Att prata om det kanske gör omställningen snabbare, vad vet jag. De tycker att det bara är naturligt att man gör så. Ok O har du pratat svenska i 6 veckor på lovet, då så, sätt dig med en liten bok först, kom in i italienskan. Har du bara pratat italienska? Jaha, sätt dig med lille O och låt honom läsa lite för dig, rita en saga om det han läser, sen byter ni. Och du bägge? Skriv en liten saga till J som pratat franska i 6 veckor. Etc. Intressant att få veta bara. Jag vet inte vad det ger barnen men givetvis gör de dem uppmärksamma på att de talar flera språk och har använt det ena mer sas.

Lille O är på eller av, han är bara sån. Älskar eller hatar. I skolan är han helt på enligt hans fröken. Han är som en svamp sa hon, hade han stannat på 5 års hade han varit uttråkad. Precis som hans asilofröken sa. Han har VG i allt, den lille rackaren. Och vi som trodde skolan skulle bli mäkta tuff för honom......han var ju bara 5 år när han började ettan och det är tydliga mål. Alla barnen skulle kunna plus och minus till 10 före jul, alla barnen skulle kunna läsa och känna igen alla stora och små bokstäver samt skriva skrivstil. Klarar man det inte får man gå om. Oliver har två 7 åringar i hans klass som fyller 8 i år, som gått om, helt normalt här. Ingen höjer på ögonbrynen.

He did it utan problem enligt läraren och viktigast av allt han gillar det. Hoppas det fortsätter i den andan, för dem båda. Maken gillade INTE skolan som barn och gjorde allt för att slippa, trots att han hade lätt för sig. Jag gillade skolan men älskade inte som våra verkar göra. Kan bara betyda att deras skola är riktigt bra.

De har mycket lekar kring inlärning (antagligen för att de ska lära sig mycket i ettan och de är 5 eller 6 år), jag är helt fascinerad vilka roliga hjälpmedel de har. Frågade om jag fick vara med i klassen en dag. Nej senora sa lille O:s fröken. Många barn har inte den möjligheten att få ha sin mamma i skolan en hel dag. Ok, I got it, som resten av Schweiz, total demokrati.