Helgen gick i rasande fart. I vårt underbara Como, där vi tidigare bodde, dit vi flyttade pga kärleken till la dolce vita, bjöds vi på godaste maten i härligaste sällskapet. Cernobbio och Como kommer för alltid att ha en mycket speciell plats i mitt hjärta. Det är mitt italien.
När man reser ut ifrån praktiska fantastiskt organiserade Schweiz och in i Italien slås vi alltid av samma sak. Arkitekturen går ifrån trist och praktisk till fantastiskt smakfulla men starka färgsammansättningar och dito arkitektur. Vi har tur att man här i Locarno tagit hjälp av italienare när man planerade våra piazzor och stråken längs vattnet.
Idag jobbar jag i rasande fart. Barnen har lov. Vi fick lov att dela upp veckan, maken och jag. Idag åker de skridskor. Imorgon åker de och jag skridskor. Eller så cyklar de och jag promenixar. Igår var det + 20 och sol, idag mulet och +17, tänk, man vaknar glad till sol. Och lite purken till moln.
Idag ska jag börja packa den där lilla väskan. BB väskan. Vem vet. Inte så många dagar kvar och jag vill vara lite förberedd. Om det går.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oj vad tiden går fort... lycka till!
Fröet - Ja den rusar. Jag tänkte inte föda ännu! Men tack :)
Skicka en kommentar