Vem kunde för några år sen tro...

att jag skulle sitta på en yoga kurs för gravida på italienska. Inte jag i allafall.
Hon var ljuvlig lärarinnan. Kallade mig carissima hela tiden. Som ett sammanträffande skulle hon till Stockholm i nästa vecka.

Jag har varit och handlat, via H&M och köpt den årliga korgen med hårsnoddar, dessa små ting som lilla H jämt kommer hem utan. Jag gillar att hålla eget lager med förbrukningsprodukter.

Vid 16 hämtar jag min gostjej, vars lärare imorse sa "du R, jag måste bara säga, lilla H är bland den goaste och gladaste tjej jag träffat". Gissa om det gjorde min dag. Mina hormoner kände sig för att gråta, men jag lyckades le och få fram "så gott att höra".

Sen grät jag på väg till yogan när killarna skickade ett sms där det stod "vi saknar er, nu ska vi på SPA, puss killarna". Hormonerna lever sitt eget liv, fel, de tar över mitt.

Juno gillade yogan. Han var helt med. Magen mjuk och bebben lugn, men sa hej hej ibland.

Det jag skulle skriva innan mina hormoner tog över skrivandet var att lilla H och jag ska direkt till frissan efter skolan. Jag har köpt hennes favorit mellis och sen ska vi gå och se Mamma Mia. Vi går via McD, såklart. Lilla H älskar hamburgare liksom jag. Ibland får man bojkotta det italienska köket.