Igår kom lille O hem helt olycklig. Sur. Omedgörlig.
Jag tog honom intill mig och sa -ok vad har hänt? De hade sparkat fotboll. Lille O är inte så ofta med. Han får då vara målis när han väl är med. För det mesta är jag bra sa han, men idag gjorde de typ 10 mål i rad och Davide skrek åt mig. Fula saker. Tillslut satte jag mig på bänken.
Lejonmorsan vill gå in på skolgården och känga en boll rätt på lårbenet på Davide. Men istället för att bejaka instinkter gav jag honom lite mer verbala och humana verktyg.
-Vad tror du om att glatt fråga honom om han tänkte sig byta eftersom han tydligen tror sig vara är bättre?
-Vad tror du om att le och säga "hej man kan inte ligga på topp jämt"?
-Vad tror du om att berätta för honom att fotboll är teamwork?
Lille O log. Ja det var tydligen bra grejer att säga. Han upprepade dem, fast på italienska.
Idag ska vi ner på stranden. Jag mäktar inte med att jobba i värmen, eller......helt ärligt, jag vill verkligen till stranden!
onsdag, maj 14, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Sådan moder sådan son. Fantastiskt verbal! Kan skriva barnen på näsan med teamwork!
Bra verktyg du gav din son! Tänkvärt både för honom själv och hans kompisar.
/Anna S.
zäta - :D
Anna S - hoppas det!
Åh, jag förstår dig så väl. Jag är nog också en lejonmamma ut i fingerspetsarna... ingen ska göra illa mina barn! Men man måste behärska sig helt enkelt och hjälpa till på ett annat sätt och det gjorde ju du galant tycker jag ;-)
Vad fint att din son kunde ta till sig det du sa. Jag minns att jag stöttade min son i en liknande situtaiton, fast då sa jag: Du vet att du alltid kan hämta mig, så kommer jag och "tar honom i örat". Guuu, så glad min son blev. Där och då så var det vad han ville höra. Sen använde vi det "ska jag komma och ta honom i örat". Det liksom räckte så visste min son att jag fanns där för honom. Man får prova sig fram, jag tror man ser vad som funkar. Du såg ju att din son blev glad och tog till sig dina ord. Låååång det blev idag...
Gioia - tack! Det är svårt det där....
Ankie - Det räcker kanske med stöd ibland, verktyg ibland. Fint att det räckte för honom !: )
Wow, verkligen toppen-losning. Skont for barnen att ha en sa trygg mamma. Complimenti!
Forbaskad unge den dar Davide, skulle nog behova ett rejalt.........
Skicka en kommentar