Våra barn går i privatskola. Japp. Det finns flera anledningar till varför vi valde det. Men är de intressanta att känna till undrar jag. Nej. Skit i det. De går i privatskola iaf. Vi betalar en del för det. Då kan man ställa högre krav skriker de andra mammorna. Skolorna här är alla superbra, vilka fler krav kan man ha tänker jag. Hade vi kunnat sätta dem i den kommunala hade vi gjort det, som sagt, skolorna är ypperliga.
De äter 3 rätters ekologisk lunch, men plockar undan och fram själva. (toppen tycker en svensk morsa, de italienska tycker det kunde väl kocken göra). De har inte större klasser än max 15 i ettan och tvåan. För att alla ska få en chans att lära sig grunderna tryggt och lungt. De har stödlärare i allt och att tillgå varje dag. Det finns ingen prestige i om man går om en årskurs eller om man går till stödlärare ofta. Det är antimobbing skola, man får som elev inte gå förbi ett gråtande barn utan att fråga hur man kan hjälpa etc.
Sen att skolan är mer stängd, att man har stor respekt för lärarna som barn och förälder är på gott och ont. Det är en kulturgrej jag köper. Men jag är ju svensk, så jag kan få sticka ut. Jag går till lärarna och säger hej jag tror vi har ett problem. De andra mammorna drar till rektorn. Och ni har läst rätt, det är bara 8 pappor på denna skola som hämtar och lämnar sina barn. Alla åtta kommer ifrån ett annat land. Italienska pappor hämtar inte på skolan.
Imorse sa en mamma till mig som jag känner väl och lättade mitt hjärta för - gå till rektorn och be henne kasta ut honom! Hjälp, jag blev helt paff. Kan man inte jobba med barnen? Den killen har fått flera chanser svarade hon. Nu måste han ut!
SÅ hemsk är han inte. Men han slåss och säger taskiga saker. Till min son. Säkert till andra med. Han är äldst i klassen och den mest osäkra. Han ber min sons favorit kompis att slå O. Men mest frustrerande för O är att han säger att han ljuger. Det retar gallfeber på O. Det är inte så att O får slag i skolan dagligen. Långt ifrån. Men killen puttar honom på gympan, han sparkar hårt på fotbollen och siktar på O. Enligt O.
Jag sa allt till fröken idag, hon är bra. Hon lyssnar. Hon ber mig återkomma om O känt att det blivit förändring i nästa vecka. Tar tag i det direkt. O tycker att det är jobbigt, därför är det ett problem anser vi. Det är ett problem säger han själv. Den här killen är på honom ofta. Och jag är bara snäll men ber honom skärpa sig. Jo, O är verbal. Jag försökte länge förstå när vi pratade igår, vad som triggar den andra killen. Men O verkar faktiskt inte ha några svar. Just nu känns han väldigt oskyldig. Fröken intygade. O är positiv och glad så gott som jämt, långt ifrån en bråkstake. Snackis, men inte kaxig. Pust.
Få se vad som händer. Men inte tänker jag gå till rektorn och be henne kasta ut killen. Hjälp, vilken reaktion! Kulturkrock?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Nej, och var ska han då bli av. Hur gamla är barnen? 7. Då får man nog ge dem lite mer chanser och stöd! Men naturligtvis ska han inte tillåtas slå och mobba! Men det borde vara lättare att ta tag i saken på en liten skola.
Min son går också i en privatskola, i Sverige, där de bara är 15 elever i varje klass och det ända upp till 9:an. Det skäms jag inte det minsta för :)
de är mellan 6-8. Dvs i den klassen.
Nej jag skäms inte det minsta heller, hoppas det inte uppfattades så? Små klasser för ytis barn är guld dessutom. Så hur tar ni tag i sådana problem?
Hoppas att dom tar tag i det på allvar. 15 elever i en klass låter fantastiskt för en förälder med barn i kommunala skolor.
Att gå direkt till rektorn i första hand tycker jag skulle vara att gå bakom ryggen på läraren.
Nej, det lät inte som om du skämdes men att du kanske trodde att du borde :)Eller som om du väntade dig kritik för det.
Jag vet inte, min son går än så länge i förskoleklassen (han fyller sju i september) och de har inte haft några direkta mobbingproblem än. Men slåss har de gjort och då är det först och främst lärarna som tar tag i det, sedan informeras föräldrarna. Inte rektorn.
Mobbing är allvarliga saker! Det gör illa både den mobbade och mobbaren, och båda behöver hjälp av vuxna att komma ur situationen. Nej, det är ingen bra lösning att kasta ut ett barn i 6 -8 årsålern ur klassen, utan det måste gå att lösa. Pojken som mobbar mår förstås också dåligt eftersom han försöker hävda sig genom att trycka ned. Hoppas att läraren tar tag i situationen. Annars låter det som en bra skola med resurser för barn med särskilda behov! Så önskar man att det var på alla skolor här i Sverige. Det lönar sig i längden att ge barnen tillräckligt med stöd redan från början.
/Anna S.
Smultron - Och jag instämmer tillfullo, dessutom tror jag responsen blir densamma. Men italienska mammor byter bara artighetesfraser med lärarna.
Petra - för att det nog kan sticka i vissas ögon och naivt tro att man är svinrik för att man gör ett sådant val. Nej det där med rektorn hos oss är en kulturgrej, man pratar inte direkt med lärarna om det inte är småsaker.
Anna S - Ja detär underbart med detta stöd. Vårt ena barn har italienska resurs varje vecka =toppen. Hon tar tag i det det är jag säker på, hoppas bara att det blir en bra långsiktig lösning. Hans behov är nog klassiskt, mer han inte har det bra hemma, som jag förstått det. Jag har nu senare på dagen fått höra av samma mamma som ringde mig och sa att två andra i klassen har problem med samma kille. Skönt och jobbigt att höra. Främst för att det verkar gå en djungeltrumma....
Jag bara nickar och håller med. Barn måste få chans att reparera och utvecklas, oavsett.
Kanske är vi svenskar aningen mer bearbetande och analyserande, medan det längre ner i Europa tas snabbare beslut. I detta fall till barnens nackdel.
Och så gläds jag över förhoppningen i din röst (ha ha, i dina ORD menar jag), för många är de fall där den MOBBADE tvingas flytta till slut till följd av skolans passivitet.
Anna - ja jag är förhoppnigsfull, för lille O är "en glad skit", så jag har svårt att tro att hans lärare inte skulle ta tag i detta, direkt. Låt oss se.... Men du sätter tummen rakt på, här tas snabbare beslut, och då är det alltid den som slåss som får dra. Han eller hon mobbar vidare, på annan skola......
Det känns som om det du beskriver är typiskt överklass beteende, jag känner igen mig från Östermalm. Väldigt få pappor hämntar, alldeles för många som tror att de kan göra som de vill.
Hoppas det bli bättre, det är inte kul med mobbare. Är det ett problembarn så kommer ni att behöva kontakta rektorn ändå, han kan se till att barnet får vård.
Mafalda -Hej! tyvärr är det ett generellt beteende oavsett klass, här jobbar inte mammorna i samma utsträckning, papporna kommer hem som vid 21.
Jag tror jag beskrev detta lite värre än vad det är. Det är ett problem, men jag vet inte om killen kan beskrivas som mobbare,stökig men mobbing...
Skicka en kommentar