Ankie får mig att vilja fota. Ja inte för att bli utställd då, utan för att lagra fina minnen. Dessutom fick jag en insikt. Jag kanske måste ha mer ödmjuket inför min kamera. Som jag ännu inte förstått mig på. Ikväll är en stor kväll för vår lilla H. Hon ska sjunga för 700 människor. Hon längtar. Det lilla trollet.
Konserten börjar 20.00, så italienskt, efter en hel och tuff skolvecka ska de sjunga mellan 20-22. Men för henne är det normalt. Svarta kjolen och vita skjortan struken. Nytvättat hår och förväntansfulla glittrande ögon.
Jag ska fota min lilla piratessa ikväll. Den som aldrig självmant ställer sig i centrum annars, älskar däremot att stå på scen. Kanske har hon farmors skådespelar gener i sig. Och morfars filmgener. Vem vet. (fast morfar bara råkade hamna i en oscarsnominerad film, vissa människor är bara sådana)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Hi friend... I am from India. Your blog looks pretty cool and nice. I am interested to share my link with you. Are you interested my friend? Please visit my “Selerines World” blog frequently and keep in touch there!!!! In that blog we will share our views about the international issues and problems. I hope you will accept my request. If you are interested, then please comment in my blog. Thank you!!!!
Oj! 700 människor. Ska hon sjunga solo eller är det kör? Jag hade hellre dött än sjungit för 700 människor, själv.
Duktig hon är:)
Selerines - Hi! Imagine, my blog looks cool even though you dont read Swedish!? :) I think my layout is totally boring. I will for sure visit you, see who you are and international issues and problems is always of interest to discuss. Ciao India, from Swede/Britt in Italy/Switzerland.
Petra - Vissa sjunger solo en vers, vissa sjunger "bara" med i kören. Vi vet inte, mkt hemligt... Hon har en fin liten röst och ser ut som en liten sol på scen, jag tycker det är ubermodigt av dem alla! Jag har aldrig kunnat sjunga öht, så jag har aldrig funderat över hur det skulle kännas...
Nämen vad roligt att du ämnar börja fota mer! Jag var på min dotters köruppvisning igår. Kl 17.30. Prick.
Med digitalkamera behöver du inte va ödmjuk, det är bara att skjuta vilt! (Kan i och för sig vara bra om du har en kamera som inte klickar så högt som våran. Jag brukar få irriterade blickar, inte minst från maken, när jag fyrar av för frenetiskt.)
Lycka till ikväll! Jag misstänker att den ömma modern är minst lika nervös som sin dotter.
Jaha, det var ödmjuk på DET viset. Nu har jag läst hos Anki. Men... det är nog ingen fara heller. Har du en digitalkamera tror jag chansen är liten att korten kommer bevaras i hundra år. Det digitala lagringsmediat spås inte en lysande framtid har jag hört.
Har du dock en vanlig hederlig kamera kanske lite större ödmjukhet krävs. Vem vet, kanske någon av dina alster hamnar på sidorna i en bok som skildrar svenskar med böjning för det mångkulturella, eller nåt liknande.
God eftermiddag!
ANkie - its those times :) Japp, kameran laddad nu!
Zäta - systemkamera är lite knepigt, med alla inställningar etc... Nej, jag är aldrig nervös men gråter väl på plats, så alltså pinsam istället :D Ha ha till din andra kommentar, jag är inte så bra......än iaf :)
Åh, vad modig hon är! Jag tror på skådespelargenerna!
Jättemodig liten H. Känner en annan liten tjej som aldrig tar plats men när hon är på scen och sjunger LYSER hon. Så härligt, man ser hur lycklig hon är.
Nu blev jag ju nyfis - vad kan det vara för morfar du har då?
Sara - jag börjar tro att de går i arv...:)
Camilla - Precis så är lilla H! Min far, lilla H:s morfar, ha ha, ja han vill nog inte figurera på min blogg *S*
Skicka en kommentar