När jag klev över tröskeln och dörrens pling ringde, kikade jag bort mot bordet där vi satt, igår. Där satt nu två män i blåställ, de viftade vilt med sina armar och förde en högljudd konversation. Besvikelsen tog grepp om min rörelseförmåga, jag blev stillastående tills dörren for upp på mig. - Scusa senora, sa en kvinna. -Niente, colpa mia, svarade jag.
Jag hävde upp mina tunga grammatik böcker och satte mig vid baren. Beställde min macchiatto. Jag fick aldrig veta vad hon heter, tänkte jag. Jag hade bara sparat ett nummer. Typiskt att jag inte har mer tid till morgonkaffet, gårdagens 30 minuter gick på 5 minuter, så kändes det i alla fall.
Efter kort eftertanke så tryckte jag på det sparade numret i min mobil, ringer jag inte nu så ringer jag aldrig.
En lätt hand på min axel. Där stod hon, alldeles bakom mig, medan signalerna gick fram. Hon log och pekade mot ett annat bord. Där stod en te och en macchiatto. Hon frågade försiktigt om hon störde i mitt samtal. Jag log och intygade att så var inte fallet.
Hon heter Chao Min. Hon är ifrån Taiwan. Jag blev kvar där med Chao Min. Tiden rusade och lektionen jag skulle till blev tillintetgjord. Jag kunde inte förmå mig att gå dit. Nuet var där och då. Jag förblev mittemot Chao Min i över en timme.
Hon berättar om sig själv. Och snuddar då och då vid sitt öde.
På måndag ses vi igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Fantastiskt ... Är det inte måndag snart :)
Det är inte ofta man längtar till en måndag...
Camilla - jag har en fortsättning, men det blev så långt då. Ev blir det söndag också ; )
Stumpan - ha ha
Oj, vad spännande, du får rapportera (fel ord i sammanhanget kanske) mer på måndag!
Jag säger som "gestapo-petra" rapportera! Det är ok om du sitter ner när du skriver.
VA? HAR du en fortsättning? Och vi ska vänta ända tills måndag?? *Fnys* ;)
Vdg, barnen har svinkoppor. Jag har migrän. Ute skiner solen. Och härinne ligger jag. Så snälla – raportera mera! Ti prego! :)
Klart det känns lite långt att vänta hela helgen...
Jag ljög. Det var inte svinkoppor. Jag är så lycklig. Allt annat stämmer dock. Ville bara säga att jag mejlat om det där. Nu väntar jag bara på svar.
Härligt möte :D Jag blir så engagerad i dina inlägg ... I Like!
Petra - Jag har rapporterat! Over and out.
Ankie - Tack, pust, sitta är skönt :)
Camilla - kolla jag är så där fredagsgo och rapporterat igen :)
Sara - Ditt ord mn lag.. (och stort tack!)
Anna -:)
Vera : Så kul!
Lika målande beskrivet som hos Sara :) Jag känner det som om jag satt med där vid bordet och sippade på en latte jag med!
Ah, vad intressant/spannande. Hoppas att hon har nagot positivt att beratta ocksa - det verkar sa sorgsligt. Ha en "buona domenica" - tittar in pa mandag!
Jessika - : ) Mår inte så bra men ska ändå masa mig iväg......
Silvia - Jag hoppas det med. Hon är en spännande själ, sorgen syns men hon bär ett stort mod.
Skicka en kommentar