Vi lämnade de norra förorterna bakom oss. Planets nos vände uppåt. Det kändes som att hoppa högt. Pirr i magen och skratt. Nervositeten hann inte infinna sig. Allt hade gått väldigt fort. Där fanns aldrig någon väntan. Bara massor att lyckas göra först.
-Jag har fått ett guldjobbs erbjudande, drömjobb, sa jag till maken en eftermiddag.
-Jag har fått en utlandsplacering, sa maken senare samma kväll.
Vi log båda två, vägde besluten, men inte så noga som de flesta kanske hade gjort. Vi har gemensamt att vi söker det mest exotiska, att leva i nuet, att inte fastna i trista, för oss, rutiner. Tryggheten har vi internt och tillsammans. Jag hade gjort det förr. Blodad tand.
Befrielse. Att hoppa av karriärsnurran. Jag sa upp mig. Inget nytt kontrakt signades. Jag förvånades över att jag inte kände någon rädsla. Något i mig insåg snart att frihet att välja är det största.
Huset, casa Rosa. Slottet, som barnen senare kallade det. Det omfamnade oss. Där bodde godhet. Första året förstod vi ingenting. Det var tufft, det var spännande. Svett och tårar, glädje och ibland kändes det som en enda lång semester. Vi förstod snart, ett år är för kort tid att ta barn utomlands. Vi beslutade att det i alla fall skulle bli två.
Tre palmer prasslar tre år senare förvissande om natten, om att vi är i paradiset. Vi somnar 220 mil ifrån de bekanta norra förorterna, med tunna lakan om kropparna och vidöppna fönster. Titt som tätt råder numer bekant klockspel.
Lagom mjukt, som om någon satt och viftade med en stor solfjäder över min kropp, bjuder Lago Maggiore på fläkt om natten. Sätter jag mig upp kikar jag ut över ett nattligt ljusspel som speglar sig i vattnet. Jag sträcker ut min kropp och känner mig lycklig. Vi är två resp trespråkiga idag, åtminstonde förstår vi vuxna nästan fullt ut italienskan. Jag önskar att jag kunde sträcka ut mina känslor helt, liksom jag kan med mina lemmar. Att fullt ut känna att här, just här, vill vi bo tills barnen är större. Utan några som helst tvivel.
Jag hör den blomstertid nu kommer, men bara i mitt huvud. Jag undrar. Kommer våra barn någonsin höra den i sina. Eller kommer där höras melodier som Carissima Pinocchio när de tänker tillbaka på deras barndom och skolavslutningar.
måndag, juni 30, 2008
lördag, juni 28, 2008
Balsam för själen
Vi vaknade alla sent. Vi gjorde ingenting. Badade lite i poolen i trädgården, rensade lite i rabatterna. Lavendel sa jag till maken och tittade mot den nyligen rensade tomma rabatten.
Plötsligt sjöngs och spelades det gitarr ifrån grannen. Huset som hänger på berget snett nedanför oss. Barnen våra, som älskar musik, kikade över kanten. Lille O frågade snart om de fick komma ner.
Jag varken hann höra eller reagera. Barnen sprang in i vårt hus och snart såg jag lilla H med sin gitarr på ryggen springandes ned för stentrappan till senora Maria, som vi faktiskt inte känner. I släptåg hade hon lille O som bar på uckelele och en trumma, trumpinnen i munnen.
Jag kikade på gänget nedan. Där satt 6 vuxna människor och alla spelade gitarr och sjöng, hela bordet var översvämmat med noter. Jag såg lilla H skaka hand och sedermer introducera sin lillebror. Det ordnades med stolar till de två nyanlända musikanterna.
En liten stund senare hörde jag små barnstämmor sjunga, vuxna hänga på och jamma in med gitarrerna. 2 timmar höll de gladeligen på. Lilla H vågade sig på att sjunga acapella. Lite korta pauser med applåder åt olika håll, skratt och vätskeintag var det enda som bröt sången.
Jag och maken log och det var som varm balsam för själen at höra våra små musikanter få jamma med. Jag drog lugnt upp ogräs på ogräs i den 32 gradiga luften. Ibland la jag mig ner under parasollet, drack iskalla klunkar vatten eller så tog jag en kall dusch och njöt av nuet, lugnet och av glädjen så många finner i musiken.
Mamma jag sjunger som en ängel sa senora Maria. Lilla H, som oftast inte tycker hon är duktig på något, hade fått en gnutta ny självkänsla. Det syntes. Mod har hon i alla fall konstaterar vi, gång på gång.
Plötsligt sjöngs och spelades det gitarr ifrån grannen. Huset som hänger på berget snett nedanför oss. Barnen våra, som älskar musik, kikade över kanten. Lille O frågade snart om de fick komma ner.
Jag varken hann höra eller reagera. Barnen sprang in i vårt hus och snart såg jag lilla H med sin gitarr på ryggen springandes ned för stentrappan till senora Maria, som vi faktiskt inte känner. I släptåg hade hon lille O som bar på uckelele och en trumma, trumpinnen i munnen.
Jag kikade på gänget nedan. Där satt 6 vuxna människor och alla spelade gitarr och sjöng, hela bordet var översvämmat med noter. Jag såg lilla H skaka hand och sedermer introducera sin lillebror. Det ordnades med stolar till de två nyanlända musikanterna.
En liten stund senare hörde jag små barnstämmor sjunga, vuxna hänga på och jamma in med gitarrerna. 2 timmar höll de gladeligen på. Lilla H vågade sig på att sjunga acapella. Lite korta pauser med applåder åt olika håll, skratt och vätskeintag var det enda som bröt sången.
Jag och maken log och det var som varm balsam för själen at höra våra små musikanter få jamma med. Jag drog lugnt upp ogräs på ogräs i den 32 gradiga luften. Ibland la jag mig ner under parasollet, drack iskalla klunkar vatten eller så tog jag en kall dusch och njöt av nuet, lugnet och av glädjen så många finner i musiken.
Mamma jag sjunger som en ängel sa senora Maria. Lilla H, som oftast inte tycker hon är duktig på något, hade fått en gnutta ny självkänsla. Det syntes. Mod har hon i alla fall konstaterar vi, gång på gång.
torsdag, juni 26, 2008
Eko kläder
Maken köpte eko bomulls kläder i Göteborg. Exakt hur de får eko stämpeln vet vi inte. Jag själv har fått upp ögonen för ekologiska kläder. Jag vet att en gammal klasskompis till mig öppnat en lyxsajt med ekologiska kläder b.la. Jag måste läsa på. Men ändå tänker jag, den mest miljövänliga handlingen är väl den handlingen man avstår.
Madonna
Tjejer kan. Kommer ni ihåg sådana gamla slogans. De retade gallfeber på mig som barn. Jag fattade inte varför man sa sånt dumt om självklarheter. Rent av fördummande.
Jag är gravid i början av 6:e månaden, vår tredje lilla skatt. Mitt bolag är inne på sitt andra verksamhetsår. Det har gått över förväntan. Det är bara att tacka sin stjärna eller nåt så länge det varar. Att det går att kombinera med barn och mer ledighet än jag någonsin tidigare haft i mitt arbetsliv som anställd.
Idag vann jag ett nytt kontrakt, med start i augusti/september, som löper till januari. Fast jag är gravid i 6:e månaden och ska föda ett litet barn däremellan. Det är nya tider. Eller så har vi alla insett att tjejer kan. Att även gravida tjejer kan. Men gud det där kändes tom fånigt att skriva.
Det känns som om jag kan kliva på semestertåget nu. Fast jag just kommit in i säljartagen. Jag som är en producent, gillar att jobba i kulisserna på stora bolag, research, finna rätt frågor och bedöma svar och sen dra mig ur efter leverans. Men lilla Juno kanske är en säljare. Eller så har jag funnit en ny sida av mig själv jag faktiskt känner att jag någonstans omvärderar och gillar.
Jag är gravid i början av 6:e månaden, vår tredje lilla skatt. Mitt bolag är inne på sitt andra verksamhetsår. Det har gått över förväntan. Det är bara att tacka sin stjärna eller nåt så länge det varar. Att det går att kombinera med barn och mer ledighet än jag någonsin tidigare haft i mitt arbetsliv som anställd.
Idag vann jag ett nytt kontrakt, med start i augusti/september, som löper till januari. Fast jag är gravid i 6:e månaden och ska föda ett litet barn däremellan. Det är nya tider. Eller så har vi alla insett att tjejer kan. Att även gravida tjejer kan. Men gud det där kändes tom fånigt att skriva.
Det känns som om jag kan kliva på semestertåget nu. Fast jag just kommit in i säljartagen. Jag som är en producent, gillar att jobba i kulisserna på stora bolag, research, finna rätt frågor och bedöma svar och sen dra mig ur efter leverans. Men lilla Juno kanske är en säljare. Eller så har jag funnit en ny sida av mig själv jag faktiskt känner att jag någonstans omvärderar och gillar.
Värme
Jag vill bara säga att 32 grader i skuggan är varmt.
Barnen är på stranden.
Jag sitter vid datorn.
Jag kriverar och ger snart upp.
Barnen är på stranden.
Jag sitter vid datorn.
Jag kriverar och ger snart upp.
onsdag, juni 25, 2008
Uppäten
Jag äter upp allt, och mycket. Men samtidigt blir jag uppäten. Jag står stilla. Men säg, det är väl normalt det med? 2 kilo tyngre på 20 veckor. Jag kan inte vara den enda. Måste läsa på....
Juno sparkar nu, kring 23 varje kväll. Hallå, jag vill faktiskt sova då. Kanske motionerar Juno för mycket där i magen. Eller så äter Juno upp mig. Jag ser knappast mager ut, mer normal looking, men har svalt en basketboll.
Igår i Gbg köpte jag en klänning i favoritmärke, i finaste blå och töjbart 100 % bomull, i min vanliga storlek. Skärpet i midjan behövs inte alls. Går inte heller att knäppa runt Juno, så in i garderoben till framtida smalare dagar.
Jag tycker tajt är snyggt om gravvomagar, jag tycker potbellys är snygga. Jag vågar vägra gravidkläder en stund till. Jag toppar med chanels svarta nagelack på tårna och känner mig fånigt lycklig i min nya look ; ) (på fingernaglarna kör jag alltid aningens hudfärgat men mest ser det ut som genomskinligt, som ett måste, trist kanske, men naturligt enkelt iaf).
Juno badar redan, men behöver efter en nästan heldagsarbete svalkas av. Liksom sin mor. Det är 33 grader just nu. Barnen är på stranden och snart även jag och min inneboende.
Juno sparkar nu, kring 23 varje kväll. Hallå, jag vill faktiskt sova då. Kanske motionerar Juno för mycket där i magen. Eller så äter Juno upp mig. Jag ser knappast mager ut, mer normal looking, men har svalt en basketboll.
Igår i Gbg köpte jag en klänning i favoritmärke, i finaste blå och töjbart 100 % bomull, i min vanliga storlek. Skärpet i midjan behövs inte alls. Går inte heller att knäppa runt Juno, så in i garderoben till framtida smalare dagar.
Jag tycker tajt är snyggt om gravvomagar, jag tycker potbellys är snygga. Jag vågar vägra gravidkläder en stund till. Jag toppar med chanels svarta nagelack på tårna och känner mig fånigt lycklig i min nya look ; ) (på fingernaglarna kör jag alltid aningens hudfärgat men mest ser det ut som genomskinligt, som ett måste, trist kanske, men naturligt enkelt iaf).
Juno badar redan, men behöver efter en nästan heldagsarbete svalkas av. Liksom sin mor. Det är 33 grader just nu. Barnen är på stranden och snart även jag och min inneboende.
Rik på vardagskultur
Med öppna ögon ser jag skillnader. Kan skillnaderna. Likaså våra barn, upplever jag.
Jag säger vänligt men bestämt till ett barn på Universeum som beter sig uber illa. Både barn och föräldrar ser helt chockade ut. Vänder och går tyst (are) därifrån.
Jag suckar högt åt italienaren på flygplatsen som serverar oss pizza då han högljutt och otrevligt mässar om att min eurosedel eventuellt är falsk. Hur kan han veta, acceptera den, mässar han.
Jag vet att italienaren är på dåligt humör efter en lång stressig dag, alldeles för varm i den 32 gradiga luften. Att han bara vill mässa, få ur sig irritation, men ändå kommer att ge sig. Jag behöver bara vänta ut honom en liten stund. Leka gås.
Jag vet att de svenska föräldrarna till detta barn egentligen uppskattar att jag sa till så att barnet slutade, men att de drar sig långt ifrån oss för att inte skämmas. För många av oss svenskar skäms så lätt. Även för saker som inte de själva gjort, utan barnen. Barn är barn. Oavsett vilken kultur vi tillhör.
Hade det varit omvända situationer tror jag att de italienska föräldrarna sagt, där hör du, du beter dig illa, sluta upp nu. Tittat mig i ögonen, vänligt men trött.
Att den svenske super trötta servitören sagt något helt annat, kanske något snorkigt om att barnens stolar skulle stå rakt så han kan komma förbi. Eller bara bitit ihop.
Jag har tagit upp så mycket positivt om bägge kulturer, i alla fall känner jag och uppskattar så mycket positivt här och "hemma". Men dessa två incidenter inträffade samma dag med få timmars mellanrum och jag kan inte låta bli att känna att jag är rik på vardagskultur. Jag kan och förstår. Utan att dissa eller hissa. Bara förstå. Det känns skönt.
Jag säger vänligt men bestämt till ett barn på Universeum som beter sig uber illa. Både barn och föräldrar ser helt chockade ut. Vänder och går tyst (are) därifrån.
Jag suckar högt åt italienaren på flygplatsen som serverar oss pizza då han högljutt och otrevligt mässar om att min eurosedel eventuellt är falsk. Hur kan han veta, acceptera den, mässar han.
Jag vet att italienaren är på dåligt humör efter en lång stressig dag, alldeles för varm i den 32 gradiga luften. Att han bara vill mässa, få ur sig irritation, men ändå kommer att ge sig. Jag behöver bara vänta ut honom en liten stund. Leka gås.
Jag vet att de svenska föräldrarna till detta barn egentligen uppskattar att jag sa till så att barnet slutade, men att de drar sig långt ifrån oss för att inte skämmas. För många av oss svenskar skäms så lätt. Även för saker som inte de själva gjort, utan barnen. Barn är barn. Oavsett vilken kultur vi tillhör.
Hade det varit omvända situationer tror jag att de italienska föräldrarna sagt, där hör du, du beter dig illa, sluta upp nu. Tittat mig i ögonen, vänligt men trött.
Att den svenske super trötta servitören sagt något helt annat, kanske något snorkigt om att barnens stolar skulle stå rakt så han kan komma förbi. Eller bara bitit ihop.
Jag har tagit upp så mycket positivt om bägge kulturer, i alla fall känner jag och uppskattar så mycket positivt här och "hemma". Men dessa två incidenter inträffade samma dag med få timmars mellanrum och jag kan inte låta bli att känna att jag är rik på vardagskultur. Jag kan och förstår. Utan att dissa eller hissa. Bara förstå. Det känns skönt.
onsdag, juni 18, 2008
Otröstlig
Inte borde jag sluta veckan med att skriva den rubriken. Men lilla H har med hull och hår gått in för fotbollen. Hon hejar och skriker och dömer gula kort. Likväl som hon hoppar av glädje vid alla Sveriges mål.
När hon slog upp ögonen i morse sa hon: vi kan inte grilla hos Haugaards ikväll, det är fotboll! Vi såg givetvis på fotbollen där. Lilla H grät redan vid första målet. Vid det andra var hon otröstlig. Dio, mamma mia. Helt lost i fotbollen. Hon lugnade sig ett tag, men grät igen när hon sekunden efter matchens slut sa godnatt.
Vi är stolta föräldrar. Barnen kommer inte bara hem glada ifrån skolan. De har även lyckats lära sig en hel del. Kanonfina betyg. Mest stolt är jag inte över deras högsta betyg, utan att de faktiskt båda har 5:a (av 6) i italienska. Forza! :)
(Jag tror bara föräldrar som flyttat utomlands med sina barn, till ett land där ingen av den familjen talar språket, förstår den känslan fullt ut. Jag kommer aldrig glömma hur tufft det var i början och inte heller att våra barn bara får input av italienskan på skolan).
När hon slog upp ögonen i morse sa hon: vi kan inte grilla hos Haugaards ikväll, det är fotboll! Vi såg givetvis på fotbollen där. Lilla H grät redan vid första målet. Vid det andra var hon otröstlig. Dio, mamma mia. Helt lost i fotbollen. Hon lugnade sig ett tag, men grät igen när hon sekunden efter matchens slut sa godnatt.
Vi är stolta föräldrar. Barnen kommer inte bara hem glada ifrån skolan. De har även lyckats lära sig en hel del. Kanonfina betyg. Mest stolt är jag inte över deras högsta betyg, utan att de faktiskt båda har 5:a (av 6) i italienska. Forza! :)
(Jag tror bara föräldrar som flyttat utomlands med sina barn, till ett land där ingen av den familjen talar språket, förstår den känslan fullt ut. Jag kommer aldrig glömma hur tufft det var i början och inte heller att våra barn bara får input av italienskan på skolan).
So long tutti!
Nu ska maken och jag möta upp våra barn och vänner där de njuter vid deras pool. Senare tänds grillen. Inne hos oss är det svalt svalt, utan strumpor blir fötterna till istappar på stengolvet. Ute mäter det 32 grader. I skuggan.
Vi ska grilla, bada, prata och krama sommarkramar. Vi reser om varandra hela sommaren, våra danska vänner och vi. Vi ska se fotboll såklart!
Imorgon hoppar vi på flyg till Götet. Inte vår hemstad men halva släkten bor där, på makens sida. Han är förlåten ;)
Ha en skön midsommar alla!
Vi ska grilla, bada, prata och krama sommarkramar. Vi reser om varandra hela sommaren, våra danska vänner och vi. Vi ska se fotboll såklart!
Imorgon hoppar vi på flyg till Götet. Inte vår hemstad men halva släkten bor där, på makens sida. Han är förlåten ;)
Ha en skön midsommar alla!
Jag ser det och jag ryser
Jag blandar in italienska och engelska i svenskan. Verb valen blir fel. Prepositioner likaså. Dyslexi, mina kära besökare, eller bara språksoppa?
Jag ska skärpa till mig. Försöka.
Jag ska skärpa till mig. Försöka.
Glädje och ilska i bröstkorgen
Igår firade vi min fina väninna. 39 år. Mamma Mia. Tiden rinner iväg. Men tanter är vi inte ; )
Den godaste thaimaten lagade Panita ifrån Bangkok. Typiskt min väninna, att be henne komma och laga mat. Och ja, hon är bortskämd, min väninna. Men är en person som har vett att uppskatta både det och de hon har runt om sig. Mycket. Först var jag fördomsfull, men jag har lärt mig att inte vara det åt flera håll. Och man vinner på det. På så många sätt. Fast jag kan inte låta bli att berätta för henne att de hon projektleder tar lika lång tid att organisera som att själv göra det hon projektleder dem för.
Jag föll för Panita. Hon försökte shasa bort mig ifrån köket. Men Panita och jag hade något, vi skrattade och jag räknade på thailändska när hon doppade torkade svampar i vatten. Jag älskar språk och vissa saker bara sitter. Min väninna stod helt chockad, jag gillar ju inte kök, alls. Även om jag lagar mat. Min väninna älskar att laga mat och har tjatat på mig att gå olika kurser med henne. Hon är en fantastisk kocka. Mamma mia svarar jag. Non mi interessa samt I dont have the time. Some people work. Då skrattar hon och säger att hon är avis. Sån är hon.
Min Columbianska härligt galna väninna skulle jag kunna skriva ett helt kapitel om. Hon sprider glädje och skratt. Man förstår inte alltid vad hon menar men vi skrattar mycket. Våra liv är väldigt skilda. Våra döttrar är bästa väninnor.
Panita och jag bestämde att jag ska gå min första matlagningskurs. I thailändsk matlagning. Och jag ser fram emot det. Jag älskar asisatisk mat och Panita umgås jag gärna en eftermiddag med. Plus, en människa (jag) kanske måste växa, även i köket....
Vi kör slut på barnen sa maken och jag när vi drog hemåt vid 22.30. Barnen somnade vid varsinn sida om mig i bilen. Men de är lyckliga svarade jag. Och idag går de sin sista skoldag. Lilla H skrev ett kort imorse till sin lärarinna, tack för allt du lärt mig. Jag började nästan tjura.
Igår kväll svor jag extremt vackert. Så vackert att jag nästan log. Och totalt förvånad över att jag kan svära så. Cykeltjuvar, beware, gravida kvinns kan bli galna av ilska. Jag tog honom på bar gärning. Och. Jag fick honom att be om ursäkt. Lille O:s cykel höll på att försvinna på vår lilla parkering, jag hörde något där jag stod i hallen. Tur att jag är rädd för mörker. Det resulterar nämligen extremt bra hörsel. Hade jag varit den tjuven, hade jag själv satt hjärtat i halsgropen när senoran flög ut genom ytterdörren svärandes som en borstbinda och ryckandes i cykeln och hans kläder. Maken, han skakar mest på huvudet. Galet gjort. Men alla tänker inte bra i stundens hetta.
Imorse vaknade vi med stort leende. Sol, sol sol och värme. Äntligen ska det vara slut på regnet!!! Det var 200 år sedan de hade så dålig försommar här. 200 år!
Den godaste thaimaten lagade Panita ifrån Bangkok. Typiskt min väninna, att be henne komma och laga mat. Och ja, hon är bortskämd, min väninna. Men är en person som har vett att uppskatta både det och de hon har runt om sig. Mycket. Först var jag fördomsfull, men jag har lärt mig att inte vara det åt flera håll. Och man vinner på det. På så många sätt. Fast jag kan inte låta bli att berätta för henne att de hon projektleder tar lika lång tid att organisera som att själv göra det hon projektleder dem för.
Jag föll för Panita. Hon försökte shasa bort mig ifrån köket. Men Panita och jag hade något, vi skrattade och jag räknade på thailändska när hon doppade torkade svampar i vatten. Jag älskar språk och vissa saker bara sitter. Min väninna stod helt chockad, jag gillar ju inte kök, alls. Även om jag lagar mat. Min väninna älskar att laga mat och har tjatat på mig att gå olika kurser med henne. Hon är en fantastisk kocka. Mamma mia svarar jag. Non mi interessa samt I dont have the time. Some people work. Då skrattar hon och säger att hon är avis. Sån är hon.
Min Columbianska härligt galna väninna skulle jag kunna skriva ett helt kapitel om. Hon sprider glädje och skratt. Man förstår inte alltid vad hon menar men vi skrattar mycket. Våra liv är väldigt skilda. Våra döttrar är bästa väninnor.
Panita och jag bestämde att jag ska gå min första matlagningskurs. I thailändsk matlagning. Och jag ser fram emot det. Jag älskar asisatisk mat och Panita umgås jag gärna en eftermiddag med. Plus, en människa (jag) kanske måste växa, även i köket....
Vi kör slut på barnen sa maken och jag när vi drog hemåt vid 22.30. Barnen somnade vid varsinn sida om mig i bilen. Men de är lyckliga svarade jag. Och idag går de sin sista skoldag. Lilla H skrev ett kort imorse till sin lärarinna, tack för allt du lärt mig. Jag började nästan tjura.
Igår kväll svor jag extremt vackert. Så vackert att jag nästan log. Och totalt förvånad över att jag kan svära så. Cykeltjuvar, beware, gravida kvinns kan bli galna av ilska. Jag tog honom på bar gärning. Och. Jag fick honom att be om ursäkt. Lille O:s cykel höll på att försvinna på vår lilla parkering, jag hörde något där jag stod i hallen. Tur att jag är rädd för mörker. Det resulterar nämligen extremt bra hörsel. Hade jag varit den tjuven, hade jag själv satt hjärtat i halsgropen när senoran flög ut genom ytterdörren svärandes som en borstbinda och ryckandes i cykeln och hans kläder. Maken, han skakar mest på huvudet. Galet gjort. Men alla tänker inte bra i stundens hetta.
Imorse vaknade vi med stort leende. Sol, sol sol och värme. Äntligen ska det vara slut på regnet!!! Det var 200 år sedan de hade så dålig försommar här. 200 år!
tisdag, juni 17, 2008
Rädslor
Vad är du rädd för mamma?
Mörker tycker jag fortfarande inte om vännen. Men jag har vant mig. Jag är ju ändå 35 nu.
Vad är du rädd för då?
...ordet tant. Fy fan tänker jag, tant, kalla mig vad som helst men måtte inte någon se på mig och tänka tant.
Vilken rädsla. Måste nog ringa i-landsproblemupplysningsjouren. För att få prespektiv på rädslor.
Lille O fick svaret höjder. Men ärligen, jag vägrar vara sur och präkt tant så länge jag bara orkar. Tanter suger. Kärringar och damer rockar.
Mörker tycker jag fortfarande inte om vännen. Men jag har vant mig. Jag är ju ändå 35 nu.
Vad är du rädd för då?
...ordet tant. Fy fan tänker jag, tant, kalla mig vad som helst men måtte inte någon se på mig och tänka tant.
Vilken rädsla. Måste nog ringa i-landsproblemupplysningsjouren. För att få prespektiv på rädslor.
Lille O fick svaret höjder. Men ärligen, jag vägrar vara sur och präkt tant så länge jag bara orkar. Tanter suger. Kärringar och damer rockar.
måndag, juni 16, 2008
Fniss och lycka
Tangokursen var extremt kul. Ett skådespel av romantik. Jag spelade bra tyckte jag själv, när tangoläraren svischade iväg med mig som demomaterial. Maken och jag ömsom fnissade hysteriskt. Ömsom klarade hålla blick och steg i schack. Vi börjar på kurs i september sa maken. Sen kom vi på att jag har en bula på magen.
Vi hade barnvakt med tangodansande vänners barn. Inte av, utan alla tillsammans. De andra barnen bråkar med varandra. Syskon emellan. Våra tar hand om varandra. Hur kommmer det sig diskuterade vi över thaimaten med vännerna. Ena mamman förtvivlad. En riktigt bra mamma vill jag tillägga. Barnvakterna bekräftade hennes oro. Deras barn slogs. De andra såg till varandra. Lilla H speciellt. Hon tar nästan för väl hand om. Men lille O ger tillbaka. Kärlek alltså.
Imorse sa jag till O. Du knuffas så vännen på natten. Till svar fick jag: mamma jag älskar att vara nära, det är kärlek förstår du. Tangoläraren sa samma sak. Tango är passion för dans, kärlek till musik. Men man måste vara nära, för att känna.
Vi hade barnvakt med tangodansande vänners barn. Inte av, utan alla tillsammans. De andra barnen bråkar med varandra. Syskon emellan. Våra tar hand om varandra. Hur kommmer det sig diskuterade vi över thaimaten med vännerna. Ena mamman förtvivlad. En riktigt bra mamma vill jag tillägga. Barnvakterna bekräftade hennes oro. Deras barn slogs. De andra såg till varandra. Lilla H speciellt. Hon tar nästan för väl hand om. Men lille O ger tillbaka. Kärlek alltså.
Imorse sa jag till O. Du knuffas så vännen på natten. Till svar fick jag: mamma jag älskar att vara nära, det är kärlek förstår du. Tangoläraren sa samma sak. Tango är passion för dans, kärlek till musik. Men man måste vara nära, för att känna.
söndag, juni 15, 2008
Det är härligt
Att sätta punkt för ett lyckat barnkalas. 15 barn och även vi vuxna skrattade, precis som man ska på kalas.
Slutet av dagen var tråkig, sa lilla H, dagens kalasbarn. Och vi hade faktiskt kul, men tävlingsinstinkten är stark hos henne. Sverige förlorade i sista sekunden. Vi tog ner våra svenska vajjande flaggor, där vi stod i mitten av piazza grande, framför storbilds TVn i solen. Jag stod bredvid Nuria ifrån Barcelona. Vi var goda vänner vid 1-1, men jag bjöd på en bra match kram vid 2-1. Lilla H, bjöd på tummen ner och en liten smilj flirt.
Nu är det söndagmorgon. Barnen åker rullskridskor i vårt garage. Regnet öser ner. Sommaren kommer starkt på onsdag, sägs det. Men 30+ igen. Men då, drar vi till kalla Göteborg.
I eftermiddag ska jag ta med mig maken och Juno på en tangokurs. Ja ni läste rätt. Tangokurs. Som avslutas med thaimat. Gemensamt måste vara att t:et.
Slutet av dagen var tråkig, sa lilla H, dagens kalasbarn. Och vi hade faktiskt kul, men tävlingsinstinkten är stark hos henne. Sverige förlorade i sista sekunden. Vi tog ner våra svenska vajjande flaggor, där vi stod i mitten av piazza grande, framför storbilds TVn i solen. Jag stod bredvid Nuria ifrån Barcelona. Vi var goda vänner vid 1-1, men jag bjöd på en bra match kram vid 2-1. Lilla H, bjöd på tummen ner och en liten smilj flirt.
Nu är det söndagmorgon. Barnen åker rullskridskor i vårt garage. Regnet öser ner. Sommaren kommer starkt på onsdag, sägs det. Men 30+ igen. Men då, drar vi till kalla Göteborg.
I eftermiddag ska jag ta med mig maken och Juno på en tangokurs. Ja ni läste rätt. Tangokurs. Som avslutas med thaimat. Gemensamt måste vara att t:et.
fredag, juni 13, 2008
Min dotter är så italiensk
Vi tittar på fotbollen, och hejjar idag på Italien, jag menar Schweiz har ju åkt ut!
De gör mål, italienarna. Men målet gäller inte. En italienare får en varning, för krokben. Lilla H skriker. Precis som spelarna själva gestikulerar hon vilt och ropar om och om igen, domaren har fel!!!!
Klockan är snart 19, det är 29 grader ute och grillen står och värmer. Mys och underbara kväll!
Update: ok vi skrek alla Forza Italia tillslut. Men lille O visade på sin starkaste italienska sida nyss. Maten. Tallriksmodellen a la svensk way är "skit". Där ska vara pasta enkom representerad först. Korv sen. Äckligt att blanda, säger han... Sen när smågodiset kommer fram, som maken transporterat ifrån Sverige, utbrister han besviket: jag ser inte en prick av choklad! (japp han talar italiensk svenska...)
De gör mål, italienarna. Men målet gäller inte. En italienare får en varning, för krokben. Lilla H skriker. Precis som spelarna själva gestikulerar hon vilt och ropar om och om igen, domaren har fel!!!!
Klockan är snart 19, det är 29 grader ute och grillen står och värmer. Mys och underbara kväll!
Update: ok vi skrek alla Forza Italia tillslut. Men lille O visade på sin starkaste italienska sida nyss. Maten. Tallriksmodellen a la svensk way är "skit". Där ska vara pasta enkom representerad först. Korv sen. Äckligt att blanda, säger han... Sen när smågodiset kommer fram, som maken transporterat ifrån Sverige, utbrister han besviket: jag ser inte en prick av choklad! (japp han talar italiensk svenska...)
Mentalitet
Jag njuter av mentaliteten kring barnen. Alla känner ju till italienarnas barnkärlek. Så. Utifall att föräldrar får för sig att dra på semester före terminen är helt slut garderar man att barnen inte ska missa något. Man kör skolavslutning på torsdagen veckan före. Så att så gott som alla barn kan få vara med och visa upp sina klassers konstutställningar, sjunga för sina föräldrar, ta en aperitivo med oss alla. Japp, aperitivo. Skolgården förvandlas till delikatess heaven. Även italiensk glass serveras till barn och gravida (ehm). En salig högljudd kakafoni av barn och vuxen röster. Middagen blev serverad 20.00 igår. Vi var på skol aperitivo!
A check day
Städning av hela jäkla huset - check! (och jag ansvarar "bara" för plockning, det tog till 12 iaf)
Ofrivillig måste känsla av att sortera strumpor och bygga framtida strumpsorteringssystem -check!
Röja klart i trädgården - ehm, tonight.
Sortera in allas kläder och konstatera att vi har för många - check !
Strykhög eliminerad - check !
Kärleksmums - check !
Pinjatan - på tork så halvcheck
Planera 5 kampen - check !
Ringa måste jobbsamtal - check !
Handla tårtor, överraskning till pinjatan - med H efter skolan...
Distrubrera gårdagens bilder av skolavslutning till intresserade föräldrar - check !
Ringa skolmyndigheten om svenska som homeschooling inför hösterminen till barnen - check !
UBS Bank hämta gratis biljetter till matchen på piazzan (tjoho hur kom det sig?) -check !
Ladda karmerans batterier - check !
Imorgon är det barnkalas, 16 8 åringar invaderar. Och de pratar alla italienska. Mamma Mia, diò, help ytismorsan!
Ofrivillig måste känsla av att sortera strumpor och bygga framtida strumpsorteringssystem -check!
Röja klart i trädgården - ehm, tonight.
Sortera in allas kläder och konstatera att vi har för många - check !
Strykhög eliminerad - check !
Kärleksmums - check !
Pinjatan - på tork så halvcheck
Planera 5 kampen - check !
Ringa måste jobbsamtal - check !
Handla tårtor, överraskning till pinjatan - med H efter skolan...
Distrubrera gårdagens bilder av skolavslutning till intresserade föräldrar - check !
Ringa skolmyndigheten om svenska som homeschooling inför hösterminen till barnen - check !
UBS Bank hämta gratis biljetter till matchen på piazzan (tjoho hur kom det sig?) -check !
Ladda karmerans batterier - check !
Imorgon är det barnkalas, 16 8 åringar invaderar. Och de pratar alla italienska. Mamma Mia, diò, help ytismorsan!
torsdag, juni 12, 2008
Ingen vill väl stämma mig sen?
Jag tänkte lägga upp veckans bilder. Mycket har ju handlat om fotboll. Här snor lille O bollen av en annan svensk. På villa Sassa. Där de stora killarna inom fotboll bor. Men....får man lägga upp bilder som man vill, på kändisar? Ni ser vad de hejjar där bakom på smågrabbarna väl? Det trodde iaf killarna själva. Tänk om detta hade varit Zlatan som snodde bollen ifrån x, då hade jag kunnat sälja bilden :O Slutligen, så slående eller hur, vilka av dessa barn som är hel respektive halvsvenska.
Tillägg: lille O älskar att klä upp sig på fest, som syns bland grabbsen. Synd bara att hans silverfotbollspjuck inte syns :)
Qualcuno?
Sai quando che un courso dítaliano sull internet?
Io vorrei imparare di scrivere in italiano, anche di parlare bene, pero, adesso per i miei bambini, é importante que i biglietti per la scuola e scritto corretamente. Mamma mia. I stand no chance...
Non ridere, il min italiano veramente non è bene.
Far from, men de flesta förstår io spero?
Me dica per favore, che una regola per doppio consonante?
Io vorrei imparare di scrivere in italiano, anche di parlare bene, pero, adesso per i miei bambini, é importante que i biglietti per la scuola e scritto corretamente. Mamma mia. I stand no chance...
Non ridere, il min italiano veramente non è bene.
Far from, men de flesta förstår io spero?
Me dica per favore, che una regola per doppio consonante?
It is a sound, not a light
Men det visste jag ju. Ändå frågade jag om det blev ljust där inne när ultraLJUDET gjordes. Just nu undrar jag om jag lämnat min hjärna någonstans. Vore rätt befriande att återfå den.
Som sina syskon är denna baby en snittunge. Alla värden perfekta, växt som mediankurvan visar att en snittbaby växer. Liksom sin storasyster lekte Juno med navelsträngen. Inte så vanligt att se sa vår läkare. Drog, snurrade runt den, om och om igen. Tecken på att ögonen är öppna? Glömde fråga. Aktiv liten. Svår att mäta. Igen, långt ultraljud. Kul för pappa och mamma beskådare. Tänk om man visste vad Juno känner när det är ul.
Inte ens BM sa att hon kunde se om det var en pojke eller en flicka. Surprise även för henne då.
MammaMu har gått upp 2 kilo totalt. Ja ja, det kommer. Jag äter i allafall flera mellanmål just nu. Rätt hungrig alltså. Men fortfarande främst på frukt. Och rågbröd. Suschi. Kycklingwraps. Ok, listan kan göras lång...
Som sina syskon är denna baby en snittunge. Alla värden perfekta, växt som mediankurvan visar att en snittbaby växer. Liksom sin storasyster lekte Juno med navelsträngen. Inte så vanligt att se sa vår läkare. Drog, snurrade runt den, om och om igen. Tecken på att ögonen är öppna? Glömde fråga. Aktiv liten. Svår att mäta. Igen, långt ultraljud. Kul för pappa och mamma beskådare. Tänk om man visste vad Juno känner när det är ul.
Inte ens BM sa att hon kunde se om det var en pojke eller en flicka. Surprise även för henne då.
MammaMu har gått upp 2 kilo totalt. Ja ja, det kommer. Jag äter i allafall flera mellanmål just nu. Rätt hungrig alltså. Men fortfarande främst på frukt. Och rågbröd. Suschi. Kycklingwraps. Ok, listan kan göras lång...
onsdag, juni 11, 2008
Något kul händer alltid trots allt...
Bara man "tittar" noga.
Ingen, notera ingen som spelade igår var med på träningsmatchen som utlovats, där var bara fullsatt fullkomligt förväntansfull publik. Svenskar italienare och schweizare.
Där sågs blågula tröjor överallt, press överallt, check av väskor, poliskoll (lokalpolisen ringde på min mobil och dissade min "på buss" parkering, bad mig flytta tills jag sa att jag är svensk och gravid och massa barn i släptåg, bara vänliga barnkära italienare förstår denna problematik ).Det fotades, intervjudes och spelades in. Först blev vi fotade på arenan, av svensk tidning. Dont know who. Men ingen spelare. De låg vid poolen på hotellet sas det.
När vi fått höra att de spelare vi var där för att se inte skulle komma, bestämde vi oss för att dra. Det är 30 grader och ingen vind. Inte optimalt att sitta på en läktare och titta på killar man inte ens vet vilka de är som gör hoppsa steg med sin tränare...
När vi gick ut blev vi stoppade av Aftonbladet. Intervjuade. Barnen fotades. Något kul hände ändå. Jag skickade Aftonbladet vidare till våra läktargrannar. En störtskön familj som reser efter landslaget ifrån Halmstad. Ena dagen Salzburg, nästa Lugano, tredje Innsbruck. Fantastiskt att sådana eldsjälar finns. Såg att de skrev om familjen sen med, här.
Jo Zlatan var där, men enkom på presskonferensen, inte synlig för oss vanliga.....
Ingen, notera ingen som spelade igår var med på träningsmatchen som utlovats, där var bara fullsatt fullkomligt förväntansfull publik. Svenskar italienare och schweizare.
Där sågs blågula tröjor överallt, press överallt, check av väskor, poliskoll (lokalpolisen ringde på min mobil och dissade min "på buss" parkering, bad mig flytta tills jag sa att jag är svensk och gravid och massa barn i släptåg, bara vänliga barnkära italienare förstår denna problematik ).Det fotades, intervjudes och spelades in. Först blev vi fotade på arenan, av svensk tidning. Dont know who. Men ingen spelare. De låg vid poolen på hotellet sas det.
När vi fått höra att de spelare vi var där för att se inte skulle komma, bestämde vi oss för att dra. Det är 30 grader och ingen vind. Inte optimalt att sitta på en läktare och titta på killar man inte ens vet vilka de är som gör hoppsa steg med sin tränare...
När vi gick ut blev vi stoppade av Aftonbladet. Intervjuade. Barnen fotades. Något kul hände ändå. Jag skickade Aftonbladet vidare till våra läktargrannar. En störtskön familj som reser efter landslaget ifrån Halmstad. Ena dagen Salzburg, nästa Lugano, tredje Innsbruck. Fantastiskt att sådana eldsjälar finns. Såg att de skrev om familjen sen med, här.
Jo Zlatan var där, men enkom på presskonferensen, inte synlig för oss vanliga.....
Love and school
Lilla H fann ett kärleksbrev ifrån Fabian i hennes bänk. Hon sken. Men hon älskar honom inte. Hon gjorde det. Hans kärlek består. Han skriver de vackraste italienska små kärleksorden. Maken skulle få spader. Nej det skulla han faktiskt inte. Men lite nervös är han, hur det ska bli senare år. Hon är ju hans piratessa.
Lilla H kom hem igår med alla uppgifter och prov de gjort i tvåan. Hon har ottimo på nästan allt. Diktamen där hon inte har ottimo, har hon istället massor av errore. Hon är vilsen. Jätteduktig på matte och logik samt att läsa och förståelse. Men stavningen. Anar vi släktens ordblindhet? Men samtidigt ser jag undrande på hennes små prov. En diktamen har 0 fel. De är på ca en A4sida. Många ord att stava rätt på. Nästa har 15 fel. Alldeles för många har fröken skrivit. Nästa 4 fel. Nästa 11. Ikväll ska jag känna henne på pulsen om det är något som stör henne, eller inte.
Studerade felen. Skriver lilla H e istället för é är det ett fel. Har man inte tillräckligt mellanrum mellan orden samt glömt en stor bokstav = fel. Men, de flesta felen är med dubbla konsonanter. Jesus. Hur bra ska en liten 7 åring stava... Det är för c och g samt dubbla konsonanter hon går till extra lärare i italienska denna termin. Lille O:s böcker har vi inte fått hem än. Han den lilla skrytungen ;) säger att han är super på allt. Han har lätt för sig men tänk vad olika de är. Lilla H är en supertjej (notera, det är hennes mamma som skriver :)men framhåller aldrig något. Verkar inte ha värderinar på bra och dåligt hos andra, bara hos sig själv. Får lille O frågan om hur det går i något: jättebra, jag är super på det mesta mamma... Jag äter upp hans självförtroende, njuter av det. Faktiskt. Må det spira.
Lilla H kom hem igår med alla uppgifter och prov de gjort i tvåan. Hon har ottimo på nästan allt. Diktamen där hon inte har ottimo, har hon istället massor av errore. Hon är vilsen. Jätteduktig på matte och logik samt att läsa och förståelse. Men stavningen. Anar vi släktens ordblindhet? Men samtidigt ser jag undrande på hennes små prov. En diktamen har 0 fel. De är på ca en A4sida. Många ord att stava rätt på. Nästa har 15 fel. Alldeles för många har fröken skrivit. Nästa 4 fel. Nästa 11. Ikväll ska jag känna henne på pulsen om det är något som stör henne, eller inte.
Studerade felen. Skriver lilla H e istället för é är det ett fel. Har man inte tillräckligt mellanrum mellan orden samt glömt en stor bokstav = fel. Men, de flesta felen är med dubbla konsonanter. Jesus. Hur bra ska en liten 7 åring stava... Det är för c och g samt dubbla konsonanter hon går till extra lärare i italienska denna termin. Lille O:s böcker har vi inte fått hem än. Han den lilla skrytungen ;) säger att han är super på allt. Han har lätt för sig men tänk vad olika de är. Lilla H är en supertjej (notera, det är hennes mamma som skriver :)men framhåller aldrig något. Verkar inte ha värderinar på bra och dåligt hos andra, bara hos sig själv. Får lille O frågan om hur det går i något: jättebra, jag är super på det mesta mamma... Jag äter upp hans självförtroende, njuter av det. Faktiskt. Må det spira.
Min blogg
Är det ju, och vi har fotbollsfeber. Så sluta läs nu om ni inte vill läsa om mamma Svedese som satt på läktaren framför storbildsTV:n med sina små gulblåa barn med målade flaggor i ansikte och på små händer. När vi 20.45 klev rakt in i arrangemanget och knödde ner oss på läktaren. En tid då barnen faktiskt vanligtvis sover. Hur vi blev bjudna på glass och jordgubbsdessert och massor av dricka. Av UBS bank faktiskt. Vi är ju svenskar trots allt. Hur det går ihop vette gudarna. Men så blev det. Vi var en handfull svenskar på piazzan, den var heller inte full som när Schweiz spelar men alla närvarande verkade heja på Sverige. Alla skrek när grekerna sparkade fula tjuvnyp på våra kära landsmän. Zlatan får man inte sparka på, han är ju italiensk enligt italienarna.
Jag fick faktiskt ge mig in i en mycket angelägen hektisk diskussion om Zlatan. Italienarna närvarande menade på att han inte ens pratar svenska. HA! Jag och barnen fick dem tysta på den punkten. De såg konstigt på mig när jag sa att han växt upp i Sverige med, kanske inte alla hans barnår men så gott som. Det sa jag utan att helt veta om Zlatans uppväxt. Men ändå. Igår var han svensk. Basta! (och ni ser de vilda italienska gesterna både på mamma Svedese och mina kära nuvarande landsmän väl! ) Sen skålade jag i aqua frizzante med dem.
Barnen gick ropandes 23.00 själva till bilen, pigga i benen eller iaf i huvudet av fotbollsruset, vinstruset. Som om det var de själva som vunnit skuttade de glatt i säng 23.00 och upp imorse 07.15. Ja ja, de överlever. Det är halvdag i dag som alla onsdagar.
11.45 hämtar jag upp dem och kör rakt till svenskarnas träningsmatch. Som en trist kommentator funderar jag över: vem kommer ut först på plan, Zlatan eller kanske Elmander. Ha ha. Nej det funderar jag inte över. Men jag Cecilia från Como, Anneli och flera andra svenskar med en stor hejaklack full med hel och halvsvenska ungar ska bänka oss och jag ska tyst kommentera.
Dagens kommentator kommer skilja sig ifrån övriga pressen: -Ljungberg kom in som trea, hans ögon lös, han log med hela ansiktet och vinkade glatt till sina supportrar! Speciellt mot den där ena, hon med magen, hon som jagade honom häromdagen med sin son som täckmantel. (måste jag skriva ironi här?)
Fö ska jag fota Mellbergs ögon åt Jessika. I have my best camera, med den längsta linsen. Måtte uppdraget lyckas.
Jag fick faktiskt ge mig in i en mycket angelägen hektisk diskussion om Zlatan. Italienarna närvarande menade på att han inte ens pratar svenska. HA! Jag och barnen fick dem tysta på den punkten. De såg konstigt på mig när jag sa att han växt upp i Sverige med, kanske inte alla hans barnår men så gott som. Det sa jag utan att helt veta om Zlatans uppväxt. Men ändå. Igår var han svensk. Basta! (och ni ser de vilda italienska gesterna både på mamma Svedese och mina kära nuvarande landsmän väl! ) Sen skålade jag i aqua frizzante med dem.
Barnen gick ropandes 23.00 själva till bilen, pigga i benen eller iaf i huvudet av fotbollsruset, vinstruset. Som om det var de själva som vunnit skuttade de glatt i säng 23.00 och upp imorse 07.15. Ja ja, de överlever. Det är halvdag i dag som alla onsdagar.
11.45 hämtar jag upp dem och kör rakt till svenskarnas träningsmatch. Som en trist kommentator funderar jag över: vem kommer ut först på plan, Zlatan eller kanske Elmander. Ha ha. Nej det funderar jag inte över. Men jag Cecilia från Como, Anneli och flera andra svenskar med en stor hejaklack full med hel och halvsvenska ungar ska bänka oss och jag ska tyst kommentera.
Dagens kommentator kommer skilja sig ifrån övriga pressen: -Ljungberg kom in som trea, hans ögon lös, han log med hela ansiktet och vinkade glatt till sina supportrar! Speciellt mot den där ena, hon med magen, hon som jagade honom häromdagen med sin son som täckmantel. (måste jag skriva ironi här?)
Fö ska jag fota Mellbergs ögon åt Jessika. I have my best camera, med den längsta linsen. Måtte uppdraget lyckas.
tisdag, juni 10, 2008
Jäkla tjat
På torsdag ska jag på stora ultraljudet, jösses redan i vecka 18. Första graviditeten kändes det som man fick vänta minst ett år tills det var vecka 18.
Här, får man veta vilket kön det är på detta UL. Det vill säga, de säger det bara. Här vill alla tydligen veta. Eller så är det bara kotym. I Sverige får man fråga försiktigt, det är väl nästan en "ful" fråga?
Barnen tjatar, de vill veta! Alla frågar dem, femina o maschio i mammas mage?
Lilla H vill ha en lillebror, lille O en lillasyster. Intressant.
Jag vill inte veta. Sorry kids. Så i min journal står det med röda bokstäver - DO NOT TELL THE SEX TO THE PATIENT. På tre olika språk. I fall att. Italienska, tyska och vad jag kan läsa, på engelska.
Tänker med hormonerna nu, är det inte lite lustigt, min storebror har två söner, jag i mitten en av varje och min lillebror har två döttrar. Mina två är äldst, sen kommer lillebrors etta, sen storebrors båda och minst just nu är lillebrors tvåa. Nu blir det ojämvikt bland kussarna, sett till kön that is och vår trea blir yngst. Lucky seven. Först kom flicka, sen pojke, sen flicka, sen pojke, sen pojke, sen flicka och nu blev det svårt att räkna ut framtida ordningen för mig. Flicka flicka? Gud vilket svammel..... Jag som inte vill veta vill iaf svammla.
Här, får man veta vilket kön det är på detta UL. Det vill säga, de säger det bara. Här vill alla tydligen veta. Eller så är det bara kotym. I Sverige får man fråga försiktigt, det är väl nästan en "ful" fråga?
Barnen tjatar, de vill veta! Alla frågar dem, femina o maschio i mammas mage?
Lilla H vill ha en lillebror, lille O en lillasyster. Intressant.
Jag vill inte veta. Sorry kids. Så i min journal står det med röda bokstäver - DO NOT TELL THE SEX TO THE PATIENT. På tre olika språk. I fall att. Italienska, tyska och vad jag kan läsa, på engelska.
Tänker med hormonerna nu, är det inte lite lustigt, min storebror har två söner, jag i mitten en av varje och min lillebror har två döttrar. Mina två är äldst, sen kommer lillebrors etta, sen storebrors båda och minst just nu är lillebrors tvåa. Nu blir det ojämvikt bland kussarna, sett till kön that is och vår trea blir yngst. Lucky seven. Först kom flicka, sen pojke, sen flicka, sen pojke, sen pojke, sen flicka och nu blev det svårt att räkna ut framtida ordningen för mig. Flicka flicka? Gud vilket svammel..... Jag som inte vill veta vill iaf svammla.
Ur barnamun
Det är nyttigt att få höra barns tankar, extremt nyttigt.
Morbror till lilla H: kan du tänka dig att bo i Sverige igen lilla H?
Lilla H: Javisst! Åh så kul, då får jag träffa mina kusiner varje dag!! Men...det skulle bli så väldigt jobbigt att flyga till skolan varje dag bara...... Så nej.
Sen sprang hon iväg och lekte med sin lilla kusin.
Imorse berättade lilla H roliga historier, på svenska för mig, sen samma historia på italienska till lille O. Men vännen sa jag, nog förstår din bror svenska med. Ja just det ja, det gör han ju. Så skrattade hon gott. Både åt skämtet och åt sig själv.
Morbror till lilla H: kan du tänka dig att bo i Sverige igen lilla H?
Lilla H: Javisst! Åh så kul, då får jag träffa mina kusiner varje dag!! Men...det skulle bli så väldigt jobbigt att flyga till skolan varje dag bara...... Så nej.
Sen sprang hon iväg och lekte med sin lilla kusin.
Imorse berättade lilla H roliga historier, på svenska för mig, sen samma historia på italienska till lille O. Men vännen sa jag, nog förstår din bror svenska med. Ja just det ja, det gör han ju. Så skrattade hon gott. Både åt skämtet och åt sig själv.
måndag, juni 09, 2008
Kör italienskt
Jag har bestämt mig. Inte för att det har varit någon beslutsprocess egentligen, men när jag fick idén tänkte jag, why not.
Vår piazza grande har som vanligt slagit på stora trumman och har denna gång riggat supermega storbildsTV och sittplatser, tjo och tjim kring fotbollen. Tyska landslaget bor ju här, staden visar upp sig.
Imorgon den lite dumma tiden 20.45 spelar Sverige sin första match. Ok, ytismorsan gillar fotbollsevenemang av detta slag, det bidrar kanske till beslutet. Maken är utomlands (eller hemma hur man nu ser på det) och jag och barnen ska måla svenska flaggan på kinden och sätta på oss våra Sverige tröjor. Vi kör italienskt och skiter i att det är sent och skola dan därpå. Vi kör svenskt och ska vifta med flaggor på piazzan som värsta patrioterna. Vilket vi givetvis även är.
Vår piazza grande har som vanligt slagit på stora trumman och har denna gång riggat supermega storbildsTV och sittplatser, tjo och tjim kring fotbollen. Tyska landslaget bor ju här, staden visar upp sig.
Imorgon den lite dumma tiden 20.45 spelar Sverige sin första match. Ok, ytismorsan gillar fotbollsevenemang av detta slag, det bidrar kanske till beslutet. Maken är utomlands (eller hemma hur man nu ser på det) och jag och barnen ska måla svenska flaggan på kinden och sätta på oss våra Sverige tröjor. Vi kör italienskt och skiter i att det är sent och skola dan därpå. Vi kör svenskt och ska vifta med flaggor på piazzan som värsta patrioterna. Vilket vi givetvis även är.
Den pinsamma morsan
Alternativt, fan vad envis hon är.
En svensk prinsessa var representerad samt ambassadören. Lite kända svenska näringslivsprofiler spottade jag med. Sveriges landslags kapten alias Fredirk Ljungberg och allas vår coach höll tal. Vi var en samling på ca 100 svenskar som firade nationaldagen tillsammans på villa sassa.
Lille O orkade inte vänta på att eventuellt få se en av hans idoler. Han kickade boll på den fina odlade gräsmattan. Där var ca 10 svenska, eller ska jag skriva utlandssvenska barn.
Ljungbergs korta lilla tal var slut. O var ju bredvid mig nyss, men sen helt borta. Jag jagade istället den snygga fotbollspelaren sådär svenskt diskret utan att puttas eller så, med lilla H. Hon fick en autograf. Men lille O, befann sig på " beträd ej gräset" fotbollsplan.
Jag jagade ifatt honom igen. Han kom. Hans kroppspråk sa, men är du säker att vi ser honom för när han pratade såg jag ingenting.
Jag tog O till utgången, vi gick ut. Jag såg fotbollspelarens ryggtavla vika runt ett hörn ca 30 meter framför oss. SPRING, SÄG URSÄKTA OCH JA SPRING IKAPP HONOM. Ropade jag helt osvenskt osubtilt. Vi hade publik i form av pressen.
Lille O sprang med stora kliv. Ja, så stora det nu går att ta med korta små ben. Han ropade URSÄKTA MEN HALLÅ SNÄLLA URSÄKTA MIG! Jag log, jag sprang efter med mitt poolbygge i magen på höga grå klackar.
Har du penna hör jag? Ja, vänta min mamma är rätt tjock, hon springer med pennan.
Jag kommer fram, lite flåsandes. Tjock jag? Det proffsigaste leendet och de mest glittrande ögon fastnar vi båda i. Jag rotar väldigt hystersikt i min väska, finner en stor spritpenna, ditlagd dagen till ära. Kameran glömde jag helt bort. Jag och Fredrik hade varit kul, eller jag menar, lille O och Fredrik. Såklart.
Och vart ska jag skriva? Han ler fortfarande. Vi är ofrivilligt hypnotiserade, han är fin säger O senare. Mmm, kan jag bara konstatera när jag kikar på O:s mest slitna fotboll med schweizerflaggor på, alldeles sprucken i kanterna. Den pryds nu av Fredrik Ljungbergs autograf.
En svensk prinsessa var representerad samt ambassadören. Lite kända svenska näringslivsprofiler spottade jag med. Sveriges landslags kapten alias Fredirk Ljungberg och allas vår coach höll tal. Vi var en samling på ca 100 svenskar som firade nationaldagen tillsammans på villa sassa.
Lille O orkade inte vänta på att eventuellt få se en av hans idoler. Han kickade boll på den fina odlade gräsmattan. Där var ca 10 svenska, eller ska jag skriva utlandssvenska barn.
Ljungbergs korta lilla tal var slut. O var ju bredvid mig nyss, men sen helt borta. Jag jagade istället den snygga fotbollspelaren sådär svenskt diskret utan att puttas eller så, med lilla H. Hon fick en autograf. Men lille O, befann sig på " beträd ej gräset" fotbollsplan.
Jag jagade ifatt honom igen. Han kom. Hans kroppspråk sa, men är du säker att vi ser honom för när han pratade såg jag ingenting.
Jag tog O till utgången, vi gick ut. Jag såg fotbollspelarens ryggtavla vika runt ett hörn ca 30 meter framför oss. SPRING, SÄG URSÄKTA OCH JA SPRING IKAPP HONOM. Ropade jag helt osvenskt osubtilt. Vi hade publik i form av pressen.
Lille O sprang med stora kliv. Ja, så stora det nu går att ta med korta små ben. Han ropade URSÄKTA MEN HALLÅ SNÄLLA URSÄKTA MIG! Jag log, jag sprang efter med mitt poolbygge i magen på höga grå klackar.
Har du penna hör jag? Ja, vänta min mamma är rätt tjock, hon springer med pennan.
Jag kommer fram, lite flåsandes. Tjock jag? Det proffsigaste leendet och de mest glittrande ögon fastnar vi båda i. Jag rotar väldigt hystersikt i min väska, finner en stor spritpenna, ditlagd dagen till ära. Kameran glömde jag helt bort. Jag och Fredrik hade varit kul, eller jag menar, lille O och Fredrik. Såklart.
Och vart ska jag skriva? Han ler fortfarande. Vi är ofrivilligt hypnotiserade, han är fin säger O senare. Mmm, kan jag bara konstatera när jag kikar på O:s mest slitna fotboll med schweizerflaggor på, alldeles sprucken i kanterna. Den pryds nu av Fredrik Ljungbergs autograf.
Nyanser, tankar och iakttagelser om italienare och svenskar
Som presumtiv hemvändare funderar jag på vad som karaktäriserar en hemvändare. Och min bild är subjektiv. Hemvändare är ofta nyanserade, även om svenskarnas jante inte vill höra om alla nya nyanser man som hemvändare ser Sverige och svenskar. Det blir malligt, viktigt, pretantiöst. Men det är skillnaden tänker jag. Som hemvändare (som jag varit flera gånger som barn) är man mer nyanserad. Det är de som inte vänder hem som är kritiska till det svenska samhället. Skolan, vården, skatterna etc.
Jag tänkte imorse på de skillnader jag både lägger till min know-how och uppskattar och noterar hos italienare och svenskar. Schweizarna känner jag inte alls lika bra. Trots lokal skola och kontakter på skolan får jag inte grepp om italienar -schweizarna är så annorlunda mot de nord italienare jag känner. Men vänta, bland mina kontakter känner jag lika många syditalienare.
Stockholmarna ser livet som en lek och vill helst vinna, för att visa
hur duktiga de är. Det är tröttsamt och stressigt. Tyvärr orkar inte stockholmarna (svenskar?) stanna så länge i Italien. Där vill man inte vanligtvis vara bäst. Man är inte lojal med sin arbets -plats.Fast man är där många timmar per dygn. Man vill komma upp på bekväm nivå och ha slitande assistenter under sig. Italien förblir för många svenskar det perfekta semestermålet istället. Vi vill göra karriär, klättra högt, men det är komplicerat, i Italien, med det sätt vi är vana att klättra på. Svenskar gör allt jobbet själv.
Åldern är en av de obligatoriska saker som svenskarna vill ha reda på så fort som möjligt. Andra saker är yrke och föräldrarnas yrke – något som jag aldrig hört italienare fråga om. Slår det mig.
I Italien frågar de var man kommer ifrån, varför man är där, om det är för att maten är god och solen lyser hela dagen (fast den inte gör det), men det är retoriska frågor. De frågar också om man saknar familjen. Att ta ut barnen mitt i terminen en vecka för att hälsa på mormor bemöts av ett leende. I andra semesterfall får man avslag ifrån rektorn. Italienarna tycker dessutom det är konstigt att resa utomlands. Italien är ju fantastiskt nog i sig.
Många svenskar frågar oss om det inte är läskigt att flytta utomlands. För att vi inte pratar språket. Konstigt det där. Det sägs att svenskar är så språkbegåvade. Jag vet att EU har en strävan efter att alla pratar tre europeiska språk. I Sverige pratar vi jättebra engelska. Men det är knappt trots 6 års franska studier t ex kan ta upp en fransk dagstidning och läsa ett enklare stycke. Ännu mindre troligt att vi även prenumererar på en dito för att upprätthålla språket. Då, är man i Sveirge, enomrt ambitiös. Här är man bara normal vid sånt förfarande.
Schweizarna pratar tre språk flytande. Det finns inget konstigt med det. Och det fjärde är på intåg, engelskan. Men visst är det inte konstigt säger många svenskar till sitt försvar att vara två språkiga, de har ju flera språk i det landet. Men, det är som länder i samma land. Man beblandar sig inte, förutom denna lilla italienska kanton. Attityden till språkinlärning mellan länderna skiljer sig.
En annan sak som jag ofta tänker på. I Sverige är barnen så duktiga när de lärt sig läsa första terminen i skolan. Här är det liksom en självklarhet, inget man pratar om. Det blir en tävlan i Sverige omedvetet mellan barnen när de får bekräftelse på självklarheter. Dvs att de klarar inlärning. Det slog oss i somras hur skrytsamma svenska barn är om kunskaper i jämförelse med dem här. Det kanske är bra för barnen att skryta om, jag vet inte. Här är tävlingsresultaten istället synliga. Resultaten står där. Men föräldrarna känner inte till rangordningen. Barnen däremot, vet exakt vem i klassen som är bäst på matte och hela rangordningen ner till den sämsta. I Sverige är det mest vi vuxna som känner till barnens små och stora framsteg.
Hur det påverkar barnen diskuterade vi igår med andra utlanssvenskar. Vi kom fram till att vi inte vet. Men vad vi ser hos våra barn verkar det bara konstateras. Sabrina är bästa på matte. Sophie sämst. Så är det, bara meddelas det en frukost, utan värdering. Därför, tilläggs, går Sophie till stödläraren i matte. Jaha.
Sista iakttagelsen just nu i detta långa inlägg. I Sverige skyddas mobbare, här skyddas de mobbade. Mobbar man får man varning och åker sen ut efter tredje varningen. Som svensk tog det mig ett tag att se skillnaden i attityd. Barnen åker ut när föräldern inte samarbetar. Föräldra ansvaret är större och mer självklart. Funderar jag. Samt är ansvaret på barnen större. De lär sig säga till och ifrån. De kan reglerna.
Italienarna klär sina barn i dunjackor när det är 17 grader ute. Det skrattar vi ofta åt. Livrädda för att de ska frysa. Men så sa vår lille O en dag i juni. Vart är mitt underlinne (direkt översatt)? Jag vill ha den! Det brukar vi bara ha på vintern. Men nej, han är italiensk, han vill ha undertröja, mitt i sommaren. I Sverige klär vi ju av oss till shorts så fort vi ser en vitsippa.
Jag tänkte imorse på de skillnader jag både lägger till min know-how och uppskattar och noterar hos italienare och svenskar. Schweizarna känner jag inte alls lika bra. Trots lokal skola och kontakter på skolan får jag inte grepp om italienar -schweizarna är så annorlunda mot de nord italienare jag känner. Men vänta, bland mina kontakter känner jag lika många syditalienare.
Stockholmarna ser livet som en lek och vill helst vinna, för att visa
hur duktiga de är. Det är tröttsamt och stressigt. Tyvärr orkar inte stockholmarna (svenskar?) stanna så länge i Italien. Där vill man inte vanligtvis vara bäst. Man är inte lojal med sin arbets -plats.Fast man är där många timmar per dygn. Man vill komma upp på bekväm nivå och ha slitande assistenter under sig. Italien förblir för många svenskar det perfekta semestermålet istället. Vi vill göra karriär, klättra högt, men det är komplicerat, i Italien, med det sätt vi är vana att klättra på. Svenskar gör allt jobbet själv.
Åldern är en av de obligatoriska saker som svenskarna vill ha reda på så fort som möjligt. Andra saker är yrke och föräldrarnas yrke – något som jag aldrig hört italienare fråga om. Slår det mig.
I Italien frågar de var man kommer ifrån, varför man är där, om det är för att maten är god och solen lyser hela dagen (fast den inte gör det), men det är retoriska frågor. De frågar också om man saknar familjen. Att ta ut barnen mitt i terminen en vecka för att hälsa på mormor bemöts av ett leende. I andra semesterfall får man avslag ifrån rektorn. Italienarna tycker dessutom det är konstigt att resa utomlands. Italien är ju fantastiskt nog i sig.
Många svenskar frågar oss om det inte är läskigt att flytta utomlands. För att vi inte pratar språket. Konstigt det där. Det sägs att svenskar är så språkbegåvade. Jag vet att EU har en strävan efter att alla pratar tre europeiska språk. I Sverige pratar vi jättebra engelska. Men det är knappt trots 6 års franska studier t ex kan ta upp en fransk dagstidning och läsa ett enklare stycke. Ännu mindre troligt att vi även prenumererar på en dito för att upprätthålla språket. Då, är man i Sveirge, enomrt ambitiös. Här är man bara normal vid sånt förfarande.
Schweizarna pratar tre språk flytande. Det finns inget konstigt med det. Och det fjärde är på intåg, engelskan. Men visst är det inte konstigt säger många svenskar till sitt försvar att vara två språkiga, de har ju flera språk i det landet. Men, det är som länder i samma land. Man beblandar sig inte, förutom denna lilla italienska kanton. Attityden till språkinlärning mellan länderna skiljer sig.
En annan sak som jag ofta tänker på. I Sverige är barnen så duktiga när de lärt sig läsa första terminen i skolan. Här är det liksom en självklarhet, inget man pratar om. Det blir en tävlan i Sverige omedvetet mellan barnen när de får bekräftelse på självklarheter. Dvs att de klarar inlärning. Det slog oss i somras hur skrytsamma svenska barn är om kunskaper i jämförelse med dem här. Det kanske är bra för barnen att skryta om, jag vet inte. Här är tävlingsresultaten istället synliga. Resultaten står där. Men föräldrarna känner inte till rangordningen. Barnen däremot, vet exakt vem i klassen som är bäst på matte och hela rangordningen ner till den sämsta. I Sverige är det mest vi vuxna som känner till barnens små och stora framsteg.
Hur det påverkar barnen diskuterade vi igår med andra utlanssvenskar. Vi kom fram till att vi inte vet. Men vad vi ser hos våra barn verkar det bara konstateras. Sabrina är bästa på matte. Sophie sämst. Så är det, bara meddelas det en frukost, utan värdering. Därför, tilläggs, går Sophie till stödläraren i matte. Jaha.
Sista iakttagelsen just nu i detta långa inlägg. I Sverige skyddas mobbare, här skyddas de mobbade. Mobbar man får man varning och åker sen ut efter tredje varningen. Som svensk tog det mig ett tag att se skillnaden i attityd. Barnen åker ut när föräldern inte samarbetar. Föräldra ansvaret är större och mer självklart. Funderar jag. Samt är ansvaret på barnen större. De lär sig säga till och ifrån. De kan reglerna.
Italienarna klär sina barn i dunjackor när det är 17 grader ute. Det skrattar vi ofta åt. Livrädda för att de ska frysa. Men så sa vår lille O en dag i juni. Vart är mitt underlinne (direkt översatt)? Jag vill ha den! Det brukar vi bara ha på vintern. Men nej, han är italiensk, han vill ha undertröja, mitt i sommaren. I Sverige klär vi ju av oss till shorts så fort vi ser en vitsippa.
söndag, juni 08, 2008
Fest hela....
helgen. Fest i fredags. Igår lagade vi mat hela dagen maken och jag, även barnen pysslade mycket med oss i köket. Sen kom flertal vänner till oss på middag. Med föräldrar och barn med sig, jag älskar att umgås över generationer.
Flera barn sov över. Barnen hade egen fest, helt klart. Vi såg inte våra förrän de andra små blev upphämtade vid lunchtid idag. Maken och jag stod igen i köket. Vi förberedde jordgubbssalsa, grillkött, fransk potatissallad och morotskaka. Lunchgästerna idag kom strax efter lördagsgäster lämnat. Svenska vänner ifrån Varese tågade in, med sina tre barn.
Jag fick ny luft under vingarna. Kände att inte tänka på att våra barn eventuellt puschas språkmässigt. Deras barn går i EUskola, har undervisning på engelska samt en timmes svenska lektion per dag. Utöver det givetvis även italienska. Det fungerar utmärkt. De är flytande i tre språk.
Våra gäster och maken lämnade samtidigt. Affärsresa som vi ju är så vana med i denna familj. Vi badade och tvättade hår, packade små skolväskor med den vanliga linneservetten och handduken, läxor och pennskrin.
Jag har klickat hem en hel kasse med skriv och läs material för ettagluttare och andraklassare. Våra barn vill gärna lära sig skriva och läsa korrekt på svenska. De verkar se fram emot Natur & Kulturs bokpakets ankomst lika mycket som mig. Vi ska ligga på samma nivå i den mån vi kan i svenska som svenska barn i Sverige. De är helt inne på att lägga någon eller några timmar per vecka på svenska hemundervisning. Vi skrattade när vi läste svenska tillsammans ikväll., Det gick så bra!
Lilla H sa så klokt att hon ska ju börja med franska i trean, till hösten. Hon vill gärna känna sig säker på uttalet på svenska vid läsning före dess. Men då blir det mer svenska undervisning i sommar sa jag. Hon svarade, toppen.
Flera barn sov över. Barnen hade egen fest, helt klart. Vi såg inte våra förrän de andra små blev upphämtade vid lunchtid idag. Maken och jag stod igen i köket. Vi förberedde jordgubbssalsa, grillkött, fransk potatissallad och morotskaka. Lunchgästerna idag kom strax efter lördagsgäster lämnat. Svenska vänner ifrån Varese tågade in, med sina tre barn.
Jag fick ny luft under vingarna. Kände att inte tänka på att våra barn eventuellt puschas språkmässigt. Deras barn går i EUskola, har undervisning på engelska samt en timmes svenska lektion per dag. Utöver det givetvis även italienska. Det fungerar utmärkt. De är flytande i tre språk.
Våra gäster och maken lämnade samtidigt. Affärsresa som vi ju är så vana med i denna familj. Vi badade och tvättade hår, packade små skolväskor med den vanliga linneservetten och handduken, läxor och pennskrin.
Jag har klickat hem en hel kasse med skriv och läs material för ettagluttare och andraklassare. Våra barn vill gärna lära sig skriva och läsa korrekt på svenska. De verkar se fram emot Natur & Kulturs bokpakets ankomst lika mycket som mig. Vi ska ligga på samma nivå i den mån vi kan i svenska som svenska barn i Sverige. De är helt inne på att lägga någon eller några timmar per vecka på svenska hemundervisning. Vi skrattade när vi läste svenska tillsammans ikväll., Det gick så bra!
Lilla H sa så klokt att hon ska ju börja med franska i trean, till hösten. Hon vill gärna känna sig säker på uttalet på svenska vid läsning före dess. Men då blir det mer svenska undervisning i sommar sa jag. Hon svarade, toppen.
lördag, juni 07, 2008
Even later....
Jag fastande i Fredrik Ljungbergs blick, är kvar där än. När jag slitit mig ska jag skriva om den pinsamma morsan , önskar att det istället var något mer .....fantastiskt. Ha host host ho.
fredag, juni 06, 2008
Later later
Mycket kring barn, jobb och nationaldag. Men senare, hoppas jag kunna lägga upp lite bilder!
Vi är redo att i vanligtvis soliga Ticino, där regnet droppar idag, fira svenskt. Vi ska klä upp oss och förhoppningsvis ha en once in a lifetime day.
Avslutar hos goda vänner som bor invid. Resten av helgen är party hos oss, fira lilla H med vänner som sen drar till sina hemländer för semester före oss imorgon, njuta av Varese svenskar på lunch hos oss på söndag ända tills maken drar till Stockholm sen eftermiddag.
Dagens läskiga tanke. Jag sa grattis till lilla H:S fröken som sa grattis till mig. Hon ska ha sitt första barn när vi ska ha vårt tredje, samma månad och samma vecka. Hon har mycket större mage än mig. Shit, sånt gör mig nervös, borde jag växt mer? Nästa vecka stora UL, dvs vecka18/19....
Vi är redo att i vanligtvis soliga Ticino, där regnet droppar idag, fira svenskt. Vi ska klä upp oss och förhoppningsvis ha en once in a lifetime day.
Avslutar hos goda vänner som bor invid. Resten av helgen är party hos oss, fira lilla H med vänner som sen drar till sina hemländer för semester före oss imorgon, njuta av Varese svenskar på lunch hos oss på söndag ända tills maken drar till Stockholm sen eftermiddag.
Dagens läskiga tanke. Jag sa grattis till lilla H:S fröken som sa grattis till mig. Hon ska ha sitt första barn när vi ska ha vårt tredje, samma månad och samma vecka. Hon har mycket större mage än mig. Shit, sånt gör mig nervös, borde jag växt mer? Nästa vecka stora UL, dvs vecka18/19....
onsdag, juni 04, 2008
See you!
Maken och jag drar till Zurich inom några timmar! Tar bilen över de vackra passen, äter lunch på en topp, checkar in på hotell, äter middag i stads pulsen.
Imorgon, jobb på samma ort! Barnen de söta små, hos goda vänner över natten.
See you domani!
Och så vill jag meddela att lille O och hans bekymmer med den lille klasskompisen har löst sig toppenbra. Faktum är att han skiner, är lycklig och spritter. Mycket som lossnar, tydligen, när en knut trasslas upp!
Så här fina gjorde lilla H sina inbjudningskort. Alla framsidor är hennes design.
Min snart 8 åriga dotter skriver by far vackrare än hennes mor....
Imorgon, jobb på samma ort! Barnen de söta små, hos goda vänner över natten.
See you domani!
Och så vill jag meddela att lille O och hans bekymmer med den lille klasskompisen har löst sig toppenbra. Faktum är att han skiner, är lycklig och spritter. Mycket som lossnar, tydligen, när en knut trasslas upp!
Så här fina gjorde lilla H sina inbjudningskort. Alla framsidor är hennes design.
Min snart 8 åriga dotter skriver by far vackrare än hennes mor....
tisdag, juni 03, 2008
Svenskan om landslagets hotell
Vi är titt som tätt på Villa Sassa. Det hotell som svenska landslaget valt. Det är fint, vi är där och badar, just det, är inte dyrt. Vi är där på SPA:t ibland på vintern. För att sitta i ångbastu och bada oss. Det är ett jättefint hotell. Verkligen. Maken hade överraskningsfest för mig där då jag fyllde 35, ute på verandan, med massor av vänner. Underbart kul.
Men bilderna, hallå SVD, vad har ni fotat? Bilderna är nästan usla. Även bilden på utsikten över Lugano sjön, gör sig långt ifrån rättvisa. Ok, vissa är bra, men gymmet, en liten pilatesboll och en maskin?
Det ska bli kul att få svensk mat och fira Sveriges nationaldag där nu på fredag. Imorgon anländer de fina berömda gästerna. På fredag 14.30 alla nobodys, som oss.
De har kört svenska veckor ett tag, i restaurangen. Vi har inte hunnit med att prioritera det. Men en annan svenska berättade roat att de bjöd på sill, potatismos och carpaccho. Ubersvensk kombination. ...Laxen, var är laxen?
Med det här inlägget tycker jag själv att jag spär på bilden av utladssvenskar. Alternativt bara begreppet expats. Lunch på fina hotell, mingla med ambassad folk och...ok, inte kanske det första man tänker på, käka lunch med killar som kickar på boll jäkligt bra.
Men bilderna, hallå SVD, vad har ni fotat? Bilderna är nästan usla. Även bilden på utsikten över Lugano sjön, gör sig långt ifrån rättvisa. Ok, vissa är bra, men gymmet, en liten pilatesboll och en maskin?
Det ska bli kul att få svensk mat och fira Sveriges nationaldag där nu på fredag. Imorgon anländer de fina berömda gästerna. På fredag 14.30 alla nobodys, som oss.
De har kört svenska veckor ett tag, i restaurangen. Vi har inte hunnit med att prioritera det. Men en annan svenska berättade roat att de bjöd på sill, potatismos och carpaccho. Ubersvensk kombination. ...Laxen, var är laxen?
Med det här inlägget tycker jag själv att jag spär på bilden av utladssvenskar. Alternativt bara begreppet expats. Lunch på fina hotell, mingla med ambassad folk och...ok, inte kanske det första man tänker på, käka lunch med killar som kickar på boll jäkligt bra.
Green Peace
Jag tänkte kika på bikinis, baddräkt är inte jag. Gravid eller ej. Men så slog det mig. Ligger jag på stranden i sommar så kommer nog Green Peace och puttar i mig i vattnet. Jag kommer att vara som en val. En brunval. Ovanlig sort. Kommer garanteras att puttas tillbaka i vattnet.
Ytis svenskar och pappersexercis
När Juno fötts verkar det som om maken och jag får dra till Bern. Där svenska ambassaden ligger. För båda föräldrarna måste närvara då man skriver på vilket namn barnet ska ha. All information om namn har jag enkelt funnit. Men, måste jag ringa ambassaden igen skäms jag. För att fråga om och hur barnet vårt blir svensk medborgare och eventuellt kan få dubbelt medborgarskap. Hur vi får ett litet baby pass så vi kan resa hem så småningom. Eller för den delen, bara in genom biltullarna och Italien.
Eftersom jag har hormonmossa i hjärnan sa jag för länge sen högt till alla "titta nu, jag lägger inbjudningarna till lunchen med landslaget på nationaldagen här". Alla tittade och sa, ok, bra.
De är borta. Harry på ambassaden skickar nya. Tack. Tack. Tack. Idag känns det just därför som om jag kommer att hitta dem.
Ska jag ha Odd Molly klänning eller Dagmar. Ska jag ha Odd Molly klänning eller Dagmar. Ska jag ha....jag har ju faktiskt ett val, min potbelly får plats i bägge!
Eftersom jag har hormonmossa i hjärnan sa jag för länge sen högt till alla "titta nu, jag lägger inbjudningarna till lunchen med landslaget på nationaldagen här". Alla tittade och sa, ok, bra.
De är borta. Harry på ambassaden skickar nya. Tack. Tack. Tack. Idag känns det just därför som om jag kommer att hitta dem.
Ska jag ha Odd Molly klänning eller Dagmar. Ska jag ha Odd Molly klänning eller Dagmar. Ska jag ha....jag har ju faktiskt ett val, min potbelly får plats i bägge!
måndag, juni 02, 2008
Inbjudningskort
Lilla H fyller år mitt i sommaren. Därför blir det kalas antingen före eller efter. Hon väljer före.
Idag ska vi göra inbjudningskort. Lille O hade bowlingkalas och vi designade korten därefter. Lilla H ska ha ett sommarkalas. Har ni tips på design?
Har ni tips på lekar för 15 barn?
Idag ska vi göra inbjudningskort. Lille O hade bowlingkalas och vi designade korten därefter. Lilla H ska ha ett sommarkalas. Har ni tips på design?
Har ni tips på lekar för 15 barn?
söndag, juni 01, 2008
Caro O
När jag har läst sagan ger lille O mig en lapp i handen. Han ler. Men sen är han allvarlig. Läs mamma. Kanske har jag inte stavat rätt.
Jag läser; Mi bate il coure per sempre per te.
Han rynkar sin lilla näsa lite. Skrev jag så konstigt. Jaha. Han är 6 1/2 och där, säger han, står : Mitt hjärta slår alltid för dig.
Prince charming, you got me, per sempre.
Jag läser; Mi bate il coure per sempre per te.
Han rynkar sin lilla näsa lite. Skrev jag så konstigt. Jaha. Han är 6 1/2 och där, säger han, står : Mitt hjärta slår alltid för dig.
Prince charming, you got me, per sempre.
Lets call it lovely Sunday, and anyone can change
Plötsligen kom en främmande lust över mig. Jag ville gräva i mylla, plantera och designa. Välja de vackraste tåliga blommor. Röja i vår lilla djungel.
Jag som aldrig vill pyssla i trädgården har förvandlat en djungel till enkel ögongodis. Maken har tappat hakan. Jag har ett värkande bäcken. Det är värt både syn och smärta. Jag njuter. Vi har en liten vacker 60 kvadratsmässig oas.
Fuschia klättrar invid stentrappan, camelior likaså. Kring päronträdet som växer mot husets vägg har jag rensat bort 59 tomatplantor. Jag vet, det är sorgligt. De doftar så gott, tänker jag när jag ryker bort en efter en, höga, ståtliga päron och cherry plantor. Måste ändå se sanningen i vitögat, inse att fler än 10 kan vi inte hantera. Det var det där med förra årets antal satta frön. Vi kunde ju inte ana att alla 100 skulle överleva och ta form.
Trädgården doftar mycket mynta, ögonen fastnar en stund på en mark klättrande grön snurrig växt med stora rosa blommor. Över sten och jord klättar den, blommorna ser ut som stora utspärrade ögon. Utsikten tänker jag. De kikar på Lago Maggiore. Lilla H:s solrosor satte jag under hennes fönster, så hon kan kika ut på dem. Får en tacksam puss på munnen för det. Hon noterade placeringen.
En rabatt är tom, ren ifrån massvis med ogräs. Det känns ljuvligt. Kanske får jag ett nytt ryck och planterar någon vacker tålig blomma där, kanske inte. Förvandlingen från stretig överplanterad djungel avslutades med att skölja av all stenbeläggning. Maken, balanserade senare på stege, lutad mot tre palmer, och med bågsåg fick han tilslut ner de blå bären (vad de nu är), och palmerna strechade sedan tacksamt upp sina ryggar.
Solen lyser som en propp, barnen leker i den stora runda plastpoolen, vi ligger i sofforna under parasoll och pratar. Utsikten går inte att fota, den är trolskt magiskt vacker. Jag kikar, och energi strömmar i mig. Bergen, det måste vara bergen.
Ömmande kropp mot soltorkade lakan, gör nog underverk.
Jag som aldrig vill pyssla i trädgården har förvandlat en djungel till enkel ögongodis. Maken har tappat hakan. Jag har ett värkande bäcken. Det är värt både syn och smärta. Jag njuter. Vi har en liten vacker 60 kvadratsmässig oas.
Fuschia klättrar invid stentrappan, camelior likaså. Kring päronträdet som växer mot husets vägg har jag rensat bort 59 tomatplantor. Jag vet, det är sorgligt. De doftar så gott, tänker jag när jag ryker bort en efter en, höga, ståtliga päron och cherry plantor. Måste ändå se sanningen i vitögat, inse att fler än 10 kan vi inte hantera. Det var det där med förra årets antal satta frön. Vi kunde ju inte ana att alla 100 skulle överleva och ta form.
Trädgården doftar mycket mynta, ögonen fastnar en stund på en mark klättrande grön snurrig växt med stora rosa blommor. Över sten och jord klättar den, blommorna ser ut som stora utspärrade ögon. Utsikten tänker jag. De kikar på Lago Maggiore. Lilla H:s solrosor satte jag under hennes fönster, så hon kan kika ut på dem. Får en tacksam puss på munnen för det. Hon noterade placeringen.
En rabatt är tom, ren ifrån massvis med ogräs. Det känns ljuvligt. Kanske får jag ett nytt ryck och planterar någon vacker tålig blomma där, kanske inte. Förvandlingen från stretig överplanterad djungel avslutades med att skölja av all stenbeläggning. Maken, balanserade senare på stege, lutad mot tre palmer, och med bågsåg fick han tilslut ner de blå bären (vad de nu är), och palmerna strechade sedan tacksamt upp sina ryggar.
Solen lyser som en propp, barnen leker i den stora runda plastpoolen, vi ligger i sofforna under parasoll och pratar. Utsikten går inte att fota, den är trolskt magiskt vacker. Jag kikar, och energi strömmar i mig. Bergen, det måste vara bergen.
Ömmande kropp mot soltorkade lakan, gör nog underverk.
fredag, maj 30, 2008
Spettaccolo
Ankie får mig att vilja fota. Ja inte för att bli utställd då, utan för att lagra fina minnen. Dessutom fick jag en insikt. Jag kanske måste ha mer ödmjuket inför min kamera. Som jag ännu inte förstått mig på. Ikväll är en stor kväll för vår lilla H. Hon ska sjunga för 700 människor. Hon längtar. Det lilla trollet.
Konserten börjar 20.00, så italienskt, efter en hel och tuff skolvecka ska de sjunga mellan 20-22. Men för henne är det normalt. Svarta kjolen och vita skjortan struken. Nytvättat hår och förväntansfulla glittrande ögon.
Jag ska fota min lilla piratessa ikväll. Den som aldrig självmant ställer sig i centrum annars, älskar däremot att stå på scen. Kanske har hon farmors skådespelar gener i sig. Och morfars filmgener. Vem vet. (fast morfar bara råkade hamna i en oscarsnominerad film, vissa människor är bara sådana)
Konserten börjar 20.00, så italienskt, efter en hel och tuff skolvecka ska de sjunga mellan 20-22. Men för henne är det normalt. Svarta kjolen och vita skjortan struken. Nytvättat hår och förväntansfulla glittrande ögon.
Jag ska fota min lilla piratessa ikväll. Den som aldrig självmant ställer sig i centrum annars, älskar däremot att stå på scen. Kanske har hon farmors skådespelar gener i sig. Och morfars filmgener. Vem vet. (fast morfar bara råkade hamna i en oscarsnominerad film, vissa människor är bara sådana)
torsdag, maj 29, 2008
Sting me
Jag har tappat stinget. Har ingen gadd. Ränderna har tvättats ur.
Please, sting me, please! (jag tror jag pratar med mig själv....)
Please, sting me, please! (jag tror jag pratar med mig själv....)
När återvänder hon?
Det är bara så att jag blir hemskt glömsk när jag är gravid. Varje gång har det varit likadant. Jag säger tyst för mig själv "jag måste sätta in maten i ugnen nu, jag måste sätta in maten i ugnen nu, nu är det verkligen dags, jag är jättehungrig"
Jag går till ugnen, ser maten vidbränd däri.
Jag går till ugnen, ser maten vidbränd däri.
Om skolor, italiensk kultur och en nagel i ögat unge, jättelångt dessutom
Våra barn går i privatskola. Japp. Det finns flera anledningar till varför vi valde det. Men är de intressanta att känna till undrar jag. Nej. Skit i det. De går i privatskola iaf. Vi betalar en del för det. Då kan man ställa högre krav skriker de andra mammorna. Skolorna här är alla superbra, vilka fler krav kan man ha tänker jag. Hade vi kunnat sätta dem i den kommunala hade vi gjort det, som sagt, skolorna är ypperliga.
De äter 3 rätters ekologisk lunch, men plockar undan och fram själva. (toppen tycker en svensk morsa, de italienska tycker det kunde väl kocken göra). De har inte större klasser än max 15 i ettan och tvåan. För att alla ska få en chans att lära sig grunderna tryggt och lungt. De har stödlärare i allt och att tillgå varje dag. Det finns ingen prestige i om man går om en årskurs eller om man går till stödlärare ofta. Det är antimobbing skola, man får som elev inte gå förbi ett gråtande barn utan att fråga hur man kan hjälpa etc.
Sen att skolan är mer stängd, att man har stor respekt för lärarna som barn och förälder är på gott och ont. Det är en kulturgrej jag köper. Men jag är ju svensk, så jag kan få sticka ut. Jag går till lärarna och säger hej jag tror vi har ett problem. De andra mammorna drar till rektorn. Och ni har läst rätt, det är bara 8 pappor på denna skola som hämtar och lämnar sina barn. Alla åtta kommer ifrån ett annat land. Italienska pappor hämtar inte på skolan.
Imorse sa en mamma till mig som jag känner väl och lättade mitt hjärta för - gå till rektorn och be henne kasta ut honom! Hjälp, jag blev helt paff. Kan man inte jobba med barnen? Den killen har fått flera chanser svarade hon. Nu måste han ut!
SÅ hemsk är han inte. Men han slåss och säger taskiga saker. Till min son. Säkert till andra med. Han är äldst i klassen och den mest osäkra. Han ber min sons favorit kompis att slå O. Men mest frustrerande för O är att han säger att han ljuger. Det retar gallfeber på O. Det är inte så att O får slag i skolan dagligen. Långt ifrån. Men killen puttar honom på gympan, han sparkar hårt på fotbollen och siktar på O. Enligt O.
Jag sa allt till fröken idag, hon är bra. Hon lyssnar. Hon ber mig återkomma om O känt att det blivit förändring i nästa vecka. Tar tag i det direkt. O tycker att det är jobbigt, därför är det ett problem anser vi. Det är ett problem säger han själv. Den här killen är på honom ofta. Och jag är bara snäll men ber honom skärpa sig. Jo, O är verbal. Jag försökte länge förstå när vi pratade igår, vad som triggar den andra killen. Men O verkar faktiskt inte ha några svar. Just nu känns han väldigt oskyldig. Fröken intygade. O är positiv och glad så gott som jämt, långt ifrån en bråkstake. Snackis, men inte kaxig. Pust.
Få se vad som händer. Men inte tänker jag gå till rektorn och be henne kasta ut killen. Hjälp, vilken reaktion! Kulturkrock?
De äter 3 rätters ekologisk lunch, men plockar undan och fram själva. (toppen tycker en svensk morsa, de italienska tycker det kunde väl kocken göra). De har inte större klasser än max 15 i ettan och tvåan. För att alla ska få en chans att lära sig grunderna tryggt och lungt. De har stödlärare i allt och att tillgå varje dag. Det finns ingen prestige i om man går om en årskurs eller om man går till stödlärare ofta. Det är antimobbing skola, man får som elev inte gå förbi ett gråtande barn utan att fråga hur man kan hjälpa etc.
Sen att skolan är mer stängd, att man har stor respekt för lärarna som barn och förälder är på gott och ont. Det är en kulturgrej jag köper. Men jag är ju svensk, så jag kan få sticka ut. Jag går till lärarna och säger hej jag tror vi har ett problem. De andra mammorna drar till rektorn. Och ni har läst rätt, det är bara 8 pappor på denna skola som hämtar och lämnar sina barn. Alla åtta kommer ifrån ett annat land. Italienska pappor hämtar inte på skolan.
Imorse sa en mamma till mig som jag känner väl och lättade mitt hjärta för - gå till rektorn och be henne kasta ut honom! Hjälp, jag blev helt paff. Kan man inte jobba med barnen? Den killen har fått flera chanser svarade hon. Nu måste han ut!
SÅ hemsk är han inte. Men han slåss och säger taskiga saker. Till min son. Säkert till andra med. Han är äldst i klassen och den mest osäkra. Han ber min sons favorit kompis att slå O. Men mest frustrerande för O är att han säger att han ljuger. Det retar gallfeber på O. Det är inte så att O får slag i skolan dagligen. Långt ifrån. Men killen puttar honom på gympan, han sparkar hårt på fotbollen och siktar på O. Enligt O.
Jag sa allt till fröken idag, hon är bra. Hon lyssnar. Hon ber mig återkomma om O känt att det blivit förändring i nästa vecka. Tar tag i det direkt. O tycker att det är jobbigt, därför är det ett problem anser vi. Det är ett problem säger han själv. Den här killen är på honom ofta. Och jag är bara snäll men ber honom skärpa sig. Jo, O är verbal. Jag försökte länge förstå när vi pratade igår, vad som triggar den andra killen. Men O verkar faktiskt inte ha några svar. Just nu känns han väldigt oskyldig. Fröken intygade. O är positiv och glad så gott som jämt, långt ifrån en bråkstake. Snackis, men inte kaxig. Pust.
Få se vad som händer. Men inte tänker jag gå till rektorn och be henne kasta ut killen. Hjälp, vilken reaktion! Kulturkrock?
onsdag, maj 28, 2008
Uppmaningen rullar vidare....
För tio år sen :
1998 var ett riktigt kul år. Jag tog först min examen, fick två jobberbjudanden efter att ha jagat anställning, hade svårt att välja, två starka intressen men som skiljde sig markant. Jag fick alltså således mitt första som det kändes "riktiga" jobb. 1 augusti för 10 år sedan gifte jag mig med min make i lilla runda Ersta Kyrka på söders höjd. Vi firade tills planet tog oss på smekmånad dagen därpå. En hejdundrande kul fest som vi lite lever på än. Ha, i år får vi göra en ny skiva, hög gravid kvinna vill fira :D
5 platser jag bott på:
1. Viksjö
2. Hälsningegatan Stockholm
3. Addis Abeba
4. Richmond Surrey
4. Melbourne
5 jobb jag haft:
1. Brevbärare
2.Hemtjänst
3.Uthyrd kontorsråtta
4. Au pair
5. Researcher
5 saker jag ska göra idag:
1. Packa upp resväskan
2. Prata länge med lille O som inte har en bra kompis tid
3.Laga pannkisar
4. Läsa ut boken jag fick utav Allvarliga Anna
5. Eventuellt skicka in mina jobbkvitton.......
Update : jag fick ett mail, där stod att jag skulle lista 5 dåliga egenskaper med, ha ha, missade det, som en lite freudiansk "slip".
Ok här kommer de:
1. ivrig, vill vidare, helst direkt.
2. blir snabbt irriterad om jag redan förklarat en gång men det inte gick in....
3. lite pedant med att det inte ska ligga prylar på gemensamma ytor (typ pedant ha ha, lite?)
4. taskigt tålamod med personer jag inte gillar. De är oftast långrandiga, get to the point now will jag skrika.
5. Säger till kunder att de måste skärpa sig. Det är nog inte helt diplomatiskt alltid :D Vad man nu kallar den egenskapen...
...och hur lät detta, egna dåliga egenskaper och jag skyller ifrån mig på andra skrattar själv gott!
1998 var ett riktigt kul år. Jag tog först min examen, fick två jobberbjudanden efter att ha jagat anställning, hade svårt att välja, två starka intressen men som skiljde sig markant. Jag fick alltså således mitt första som det kändes "riktiga" jobb. 1 augusti för 10 år sedan gifte jag mig med min make i lilla runda Ersta Kyrka på söders höjd. Vi firade tills planet tog oss på smekmånad dagen därpå. En hejdundrande kul fest som vi lite lever på än. Ha, i år får vi göra en ny skiva, hög gravid kvinna vill fira :D
5 platser jag bott på:
1. Viksjö
2. Hälsningegatan Stockholm
3. Addis Abeba
4. Richmond Surrey
4. Melbourne
5 jobb jag haft:
1. Brevbärare
2.Hemtjänst
3.Uthyrd kontorsråtta
4. Au pair
5. Researcher
5 saker jag ska göra idag:
1. Packa upp resväskan
2. Prata länge med lille O som inte har en bra kompis tid
3.Laga pannkisar
4. Läsa ut boken jag fick utav Allvarliga Anna
5. Eventuellt skicka in mina jobbkvitton.......
Update : jag fick ett mail, där stod att jag skulle lista 5 dåliga egenskaper med, ha ha, missade det, som en lite freudiansk "slip".
Ok här kommer de:
1. ivrig, vill vidare, helst direkt.
2. blir snabbt irriterad om jag redan förklarat en gång men det inte gick in....
3. lite pedant med att det inte ska ligga prylar på gemensamma ytor (typ pedant ha ha, lite?)
4. taskigt tålamod med personer jag inte gillar. De är oftast långrandiga, get to the point now will jag skrika.
5. Säger till kunder att de måste skärpa sig. Det är nog inte helt diplomatiskt alltid :D Vad man nu kallar den egenskapen...
...och hur lät detta, egna dåliga egenskaper och jag skyller ifrån mig på andra skrattar själv gott!
Provokativt
Vi hade så mysigt lilla H och jag på vår Stockholms resa. Hon är världens mest tålmodiga och omtänksamma lilla tjej. Vi fick springa till flyg, bära väskor på tåg på hemvägen, men inte ett klagomål trots att hennes smala små axlar tog på sig en tung väska. Att hennes små smala ben fick pinna på allt vad de förmådde.
Det var inte det detta skulle handla om. Nej, mina tankar snurrade hela tiden runt "snart bor vi kanske här" "vad tycker jag, vad tror jag, hur ÄR Stockholmarna egentligen, Stockholm etc etc".
Det som skrämmer mig är allt fokus på yta. Fina huset i fina förorten. Fina möblerna. Främst, skrämmer mig tävlan om den fina trädgården. Vad gör svensken mer än att inreda och spara till nya fina möbler?
Provinsiellt, kändes det. Jag vet, jag provocerar. Även mitt i stan kände jag det så. Vart är pulsen, glädjen, nyfikenheten på andra människor? Lever vi däremellan jakten på ytan?
Jag såg mig och maken sitta i soffan sent om kvällen och kika ut på vår framtida trädgård, glada över att barnen kan cykla till vänner och skolan. Att skolan handlar mer om teamwork än individuell tävlan. Att de inte har en hög med läxor om dagen. Frustrerade över att grannarna kikar in och knappt säger hej. Frustrerade över att det finns tider man klipper gräs på och att man ska klara allt själv. Man ska vara supermorsa/farsa.
Fast Anna sa klokt att man kan sticka ut. Det är inte det att inte någon av oss vågar det. Det är bara känslan. Jag tror vi lägger våra pengar på en trädgårdsmästare som får komma varje vecka(fast jag vet då sticker man ut och är snobbig och märkvärdigt oduktig), och på att resa mycket.
Jag vet, detta inlägg kommer att reta gallfeber på de flesta. Herregud, jag är ju själv svenska och har bara bott utomlands x antal år, skärp dig kvinna, typ. Men va fan, detta är mina rädslor inför en hemflytt. Helt ärliga.
Jag kommer att sakna att ringa vänner och säga HEJ, vi ska till pizzerian vid vattnet, ni och alla våra 17 ungar? Att umgås utanför hus och hem, att inte måste bjuda in. Att barnen är välkomna på restaurang före 12 års ålder. Att hemmet faktiskt både kan vara stökigt och ofixat. Att när man bjuder hem kan det fortfarande vara så, bara man har råvarorna, bara man har kul när man lagar maten tillsammans. Bara där finns ngn prosecco och några oliver att knapra på om maten tar lång tid.
Det var inte det detta skulle handla om. Nej, mina tankar snurrade hela tiden runt "snart bor vi kanske här" "vad tycker jag, vad tror jag, hur ÄR Stockholmarna egentligen, Stockholm etc etc".
Det som skrämmer mig är allt fokus på yta. Fina huset i fina förorten. Fina möblerna. Främst, skrämmer mig tävlan om den fina trädgården. Vad gör svensken mer än att inreda och spara till nya fina möbler?
Provinsiellt, kändes det. Jag vet, jag provocerar. Även mitt i stan kände jag det så. Vart är pulsen, glädjen, nyfikenheten på andra människor? Lever vi däremellan jakten på ytan?
Jag såg mig och maken sitta i soffan sent om kvällen och kika ut på vår framtida trädgård, glada över att barnen kan cykla till vänner och skolan. Att skolan handlar mer om teamwork än individuell tävlan. Att de inte har en hög med läxor om dagen. Frustrerade över att grannarna kikar in och knappt säger hej. Frustrerade över att det finns tider man klipper gräs på och att man ska klara allt själv. Man ska vara supermorsa/farsa.
Fast Anna sa klokt att man kan sticka ut. Det är inte det att inte någon av oss vågar det. Det är bara känslan. Jag tror vi lägger våra pengar på en trädgårdsmästare som får komma varje vecka(fast jag vet då sticker man ut och är snobbig och märkvärdigt oduktig), och på att resa mycket.
Jag vet, detta inlägg kommer att reta gallfeber på de flesta. Herregud, jag är ju själv svenska och har bara bott utomlands x antal år, skärp dig kvinna, typ. Men va fan, detta är mina rädslor inför en hemflytt. Helt ärliga.
Jag kommer att sakna att ringa vänner och säga HEJ, vi ska till pizzerian vid vattnet, ni och alla våra 17 ungar? Att umgås utanför hus och hem, att inte måste bjuda in. Att barnen är välkomna på restaurang före 12 års ålder. Att hemmet faktiskt både kan vara stökigt och ofixat. Att när man bjuder hem kan det fortfarande vara så, bara man har råvarorna, bara man har kul när man lagar maten tillsammans. Bara där finns ngn prosecco och några oliver att knapra på om maten tar lång tid.
måndag, maj 26, 2008
Från den ena till den andra...
Tolka det inte som jobbigt. Vi njuter. Lilla H och jag. Vi träffar morfar som tar lilla H till McD,efter det att han frågat vad hon ville ha till middag, och fick hamburgare till svar. Vi träffar min guddotter, som lägligt fyllde 6 år. Vi träffar lillebror med familj och snusar på nyfödd baby och leker med lilla stora kusinen. Besöker Pampas Marina och äter våfflor och rider på hästar, tittar på barnteater och leker i parken. Allt i strålande solsken.
Idag lite möten. Lilla H med faster och mormor.
Idag lite möten. Lilla H med faster och mormor.
torsdag, maj 22, 2008
Advokado och en öl
Jag stekte vitlök, skivade cherrytomater och gul lök. Jag blev vansinnigt hungrig. Tog en avokado och åt den ståendes vid spisen, öppnade en alkoholfri öl. Och det kändes som fredag. Ölen var god. Clausthaler. Den ska jag köpa igen, smakar som vanlig öl. Sen drack jag en San bitter med is. Den tredje idag. Juno får inte mer vatten idag, jag är trött på vatten.
Vi gick på Indiana Jones. Jag somnade, om vartannat. Om vartannat vaknade jag av musiken. De tre barnen hade stora ögon. Lille O sa högt - men han är som en clown Indiana Jones mamma! De har hajjat att man inte kan göra så på riktigt, sånt som Indiana gör.
Jag har packat, lilla H har packat. Vart är nu passen?
Imorgon hoppar vi på planet till Stockholm. Sover hos pappa/morfar. Kalasfirande för guddotter på lördag dag, lördagkväll hos lillebror. Jag ska snusa på baby! Vi ska glo på melodifestivalen. Fast jag avskyr schlagers som gammal "rockböna", känns det härligt svenskt.
Maken ringde ifrån London. Vi kan väl flytta hit sa han, med mjukaste rösten. Det betyder oftast att han har ett konkret erbjudande. Och att basen skulle vara England. Jag känner efter en sekund, leker med tanken. Jag är ju halv britt. Men har ingen egentlig känsla att jag är det. Trots att jag stundom bott där som barn.
Vi gick på Indiana Jones. Jag somnade, om vartannat. Om vartannat vaknade jag av musiken. De tre barnen hade stora ögon. Lille O sa högt - men han är som en clown Indiana Jones mamma! De har hajjat att man inte kan göra så på riktigt, sånt som Indiana gör.
Jag har packat, lilla H har packat. Vart är nu passen?
Imorgon hoppar vi på planet till Stockholm. Sover hos pappa/morfar. Kalasfirande för guddotter på lördag dag, lördagkväll hos lillebror. Jag ska snusa på baby! Vi ska glo på melodifestivalen. Fast jag avskyr schlagers som gammal "rockböna", känns det härligt svenskt.
Maken ringde ifrån London. Vi kan väl flytta hit sa han, med mjukaste rösten. Det betyder oftast att han har ett konkret erbjudande. Och att basen skulle vara England. Jag känner efter en sekund, leker med tanken. Jag är ju halv britt. Men har ingen egentlig känsla att jag är det. Trots att jag stundom bott där som barn.
No business
Idag är vi lediga. Jag är gräsänka. Jag har 3 barn i huset. Det ösregnar. Vad ska vi hitta på?
En halvtimmes packning står på mitt och lilla H:s schema. Jag är blank. Och trött idag. Skyller på poolbygget Juno pysslar med.
Vem har lagt mitt pass någonstans??!!?
Update: Jag går ner och kikar vad barnen gör, de leker och stänger dörren. Jaha, that ends me thinking "what should a good mother do today"? Men kanske drar vi på bio i eftermiddag och fångar några regndroppar på våra nosar.
En halvtimmes packning står på mitt och lilla H:s schema. Jag är blank. Och trött idag. Skyller på poolbygget Juno pysslar med.
Vem har lagt mitt pass någonstans??!!?
Update: Jag går ner och kikar vad barnen gör, de leker och stänger dörren. Jaha, that ends me thinking "what should a good mother do today"? Men kanske drar vi på bio i eftermiddag och fångar några regndroppar på våra nosar.
onsdag, maj 21, 2008
Passion for business
Inspirerar faktiskt!
Affärstidning för kvinnor. Egentligen gillar jag inte sånt, vaddå bara för kvinnor, whats the difference? Men den är inte bad. Finns i butik, fick den i lådan (ja hit! ) här kan man också look see....
http://www.passionforbusiness.se/
Affärstidning för kvinnor. Egentligen gillar jag inte sånt, vaddå bara för kvinnor, whats the difference? Men den är inte bad. Finns i butik, fick den i lådan (ja hit! ) här kan man också look see....
http://www.passionforbusiness.se/
100 läskiga drömmar
Så kändes det i morse. Jag drömde om testet jag skulle få svar på idag. Hundra gånger, stress, fel, sorg. Varvat om mamma. När klockan ringde var jag helt svettig.
Jag ringde 09.00, men de ville återkomma. Bättre att läkaren själv ringer sa de.
Tror jag fick handsvett för första gången.
Väntade.
Hade en kort telefonkonferens.
Då ringde de.
Is i magen.
Ringde upp direkt efter jag lagt på den andra luren.
Low risk.
No tocsoplasma (eller hur det stavas)
Pffeeeww. Klappar Juno och säger att allt är nog bra.
Nu ska jag ringa och säga godmorgon till mor Brittania.
I natt tänkte jag sova gott.
Jag ringde 09.00, men de ville återkomma. Bättre att läkaren själv ringer sa de.
Tror jag fick handsvett för första gången.
Väntade.
Hade en kort telefonkonferens.
Då ringde de.
Is i magen.
Ringde upp direkt efter jag lagt på den andra luren.
Low risk.
No tocsoplasma (eller hur det stavas)
Pffeeeww. Klappar Juno och säger att allt är nog bra.
Nu ska jag ringa och säga godmorgon till mor Brittania.
I natt tänkte jag sova gott.
Resor och feber
Att vara svensk och bo utomlands och resa "hem" är alltid extra kul. Man har några få dagar att insupa Stockholm och krama de sina hårt och länge. Dottern har lite resfeber, trots att hon är en van resenär numer. Men resfebern sitter inte i att flyga längre, utan i att träffa mormor, kusinerna etc. Varje dag frågar hon mig när vi ska träffa mormor. Resten har hon full koll på.
Igår åkte hennes mormor in på sjukhus. Jag ringde henne och sa iskallt att jag berättar inte för lilla H att hon ligger inne. Nej gör inte det, fick jag till svar. Vi är rätt lika slog det mig när jag la på. Ingen av oss tar illa upp eller förväntar oss floskler om oj och hujedamig. Vi tog tjuren vid hornen. Hur illa är det? Jaha, jag säger inget. Fy vad kallt det låter. Men huvudsaken är att jag och mamma hajjar och är samstämmiga. Och att mamma blir bra och slipper ha ont. Hon är inte skonad från smärta min mamma. Men jag har insett att jag inte kan linda in henne i bomull. Och så hoppas jag innerligt även att lilla H och mormor får sin måndag i Stockholm. Se på Indiana Jones och käka McDonalds, sånt som de gör och gillar....
Igår åkte hennes mormor in på sjukhus. Jag ringde henne och sa iskallt att jag berättar inte för lilla H att hon ligger inne. Nej gör inte det, fick jag till svar. Vi är rätt lika slog det mig när jag la på. Ingen av oss tar illa upp eller förväntar oss floskler om oj och hujedamig. Vi tog tjuren vid hornen. Hur illa är det? Jaha, jag säger inget. Fy vad kallt det låter. Men huvudsaken är att jag och mamma hajjar och är samstämmiga. Och att mamma blir bra och slipper ha ont. Hon är inte skonad från smärta min mamma. Men jag har insett att jag inte kan linda in henne i bomull. Och så hoppas jag innerligt även att lilla H och mormor får sin måndag i Stockholm. Se på Indiana Jones och käka McDonalds, sånt som de gör och gillar....
tisdag, maj 20, 2008
Far och flyg
Maken reser som om det brann i baken på honom! England, Holland, Sverige tor tor tor.
Ja ja....., på fredag reser jag och min priatessa, sen tänkte jag inte resa mer i jobbet förrän september typ. Snart är det semester och denna månad har vi bokat resa med vänner, som går av stapeln i juli. Vi har hyrt stort hus tillsammans och resmålet är långt ifrån det vi först diskuterade. Ha ha, så kan det gå. Så har jag bokat midsommartrippen, stort släktkalas. Sen är det bara att boka hemresan i sommar, som ju ska vara i 3-4 veckor. Evigt flygande och farande.
Jag undrar, om jag har collegeklänning och (sommar) stövlar, tunn jacka och liten halsduk, är jag då klädd för Stockholmsväder? Jag orkar inte packa mer än 3 plagg och datorn. Sån är jag. Det räcker för 4 dagar, om man kan kombinera dem, that is.
Denna gång tänker jag ta på mig stövlarna hemma, så jag inte kommer med två olika, som sist....
Ja ja....., på fredag reser jag och min priatessa, sen tänkte jag inte resa mer i jobbet förrän september typ. Snart är det semester och denna månad har vi bokat resa med vänner, som går av stapeln i juli. Vi har hyrt stort hus tillsammans och resmålet är långt ifrån det vi först diskuterade. Ha ha, så kan det gå. Så har jag bokat midsommartrippen, stort släktkalas. Sen är det bara att boka hemresan i sommar, som ju ska vara i 3-4 veckor. Evigt flygande och farande.
Jag undrar, om jag har collegeklänning och (sommar) stövlar, tunn jacka och liten halsduk, är jag då klädd för Stockholmsväder? Jag orkar inte packa mer än 3 plagg och datorn. Sån är jag. Det räcker för 4 dagar, om man kan kombinera dem, that is.
Denna gång tänker jag ta på mig stövlarna hemma, så jag inte kommer med två olika, som sist....
Med säkerhet
Vet jag att jag är gravid när jag varje morgon dricker Caotina (oboy fast bättre version) med dottern. Med säkerhet vet jag att jag är gravid när jag enkelt äter upp 5 skivade morötter med citron på, på raken. -Oj var det någon som ville smaka? Häver jag ur mig när jag insett vad jag gjort. Med säkerhet vet jag att jag är gravid när jag bakar en kladdkaka en söndag kväll men sen ångrar mig och inte vill ha den. Tar ett päron istället, och slickar skålen såklart. Det är en kille tänker jag. För päron, mejerivaror och morötter åt jag till förbannelse när lille O låg i magen. Mitt sockerbehov var som bortblåst. Jag, godismonstret, återkom först när jag ammade.
Det är en tjej säger min fina väninna när hon ser min mage. För jag bär lågt. Men hallå! Jag är i mitten av fjärde månaden, vaddå bär lågt? Men så jämför vi, hon bär högt och är i samma vecka. Jag kan inget om detta. Kan man ana sånt på om magen är "hög" eller "låg". Det kanske enkom avslöjar magmusklernas existens eller noll existens?
Newsflash ;) Maken pratade med svärmor och berättade hur Juno verkar må därinne i poolbygget. Det är en tjej i magen förstod vi för kolla in infon som pålästa svärmor informerade oss om, ha ha, kolla sammanträffandet med "namnval", då vet vi, slipper vi undra om det är kille eller tjej ; D
Gudinnan Juno:
Juno var den högsta gudinnan i romersk mytologi, förknippad med gifta kvinnor och barnafödande, gift med Jupiter. Har gett namn till Juni månad.
Juno brukar jämställas med den grekiska gudinnan Hera sedan de båda var gifta med den högste guden. Till skillnad från Hera var Juno en mycket värdig, till och med drottninglik gudinna och associerades inte med svartsjuka.
Juno är också namnet på en av de fyra största asteroiderna i asteroidbältet.
Det är en tjej säger min fina väninna när hon ser min mage. För jag bär lågt. Men hallå! Jag är i mitten av fjärde månaden, vaddå bär lågt? Men så jämför vi, hon bär högt och är i samma vecka. Jag kan inget om detta. Kan man ana sånt på om magen är "hög" eller "låg". Det kanske enkom avslöjar magmusklernas existens eller noll existens?
Newsflash ;) Maken pratade med svärmor och berättade hur Juno verkar må därinne i poolbygget. Det är en tjej i magen förstod vi för kolla in infon som pålästa svärmor informerade oss om, ha ha, kolla sammanträffandet med "namnval", då vet vi, slipper vi undra om det är kille eller tjej ; D
Gudinnan Juno:
Juno var den högsta gudinnan i romersk mytologi, förknippad med gifta kvinnor och barnafödande, gift med Jupiter. Har gett namn till Juni månad.
Juno brukar jämställas med den grekiska gudinnan Hera sedan de båda var gifta med den högste guden. Till skillnad från Hera var Juno en mycket värdig, till och med drottninglik gudinna och associerades inte med svartsjuka.
Juno är också namnet på en av de fyra största asteroiderna i asteroidbältet.
måndag, maj 19, 2008
Ring så svarar vi fel
Det ringer på vår hemtelefon: -Pronto.
Det ringer på min jobbmobil: -Hi, yes I can take the call now...
Det ringer på min fasta jobb v.o.i.p svenska telefon: Hej......
Det är måndag och ringer och ringer och ringer, tillslut svarar jag bara med mitt namn, lyssnar in vilket språk jag förväntas svara på och det slår slint. Jag pratar italienska med en svensk kund, jag pratar engelska när lilla H:S kompis mamma ringer och vill ta hem H, på hemtelefonen. Och jag kan inte sluta skratta åt kundens kommentar när jag babblade iväg på italienska in a pregnent confused moment: -Hola, qui parla bonjour!? Tja, så kan man ju också blanda språken...
Nu är det dags att sluta jobbdagen. Fast jag bara bockat av hälften på min lista idag. Så går det när man är ute och shoppar mat hysteriskt målmedvetet och envist, hela förmiddagen.
Det ringer på min jobbmobil: -Hi, yes I can take the call now...
Det ringer på min fasta jobb v.o.i.p svenska telefon: Hej......
Det är måndag och ringer och ringer och ringer, tillslut svarar jag bara med mitt namn, lyssnar in vilket språk jag förväntas svara på och det slår slint. Jag pratar italienska med en svensk kund, jag pratar engelska när lilla H:S kompis mamma ringer och vill ta hem H, på hemtelefonen. Och jag kan inte sluta skratta åt kundens kommentar när jag babblade iväg på italienska in a pregnent confused moment: -Hola, qui parla bonjour!? Tja, så kan man ju också blanda språken...
Nu är det dags att sluta jobbdagen. Fast jag bara bockat av hälften på min lista idag. Så går det när man är ute och shoppar mat hysteriskt målmedvetet och envist, hela förmiddagen.
Sommar och mage och klänningar
Det är bra gravidmode nu, och det är ju toppen när man ska gå på galej! Ett annat stort midsommar galej väntar dessutom.......
Denna Dagmar har jag saknat, jag glömde ju min i garderoben på Gran Canaria! Inte exakt likadan men superfin tycker jag! (ok magen får puta utanför....) Halva priset på Sid&Sally!
I went crazy shopping, men det är ju inte så ofta....2 av 3 dessutom på 50% !
Ska jag ha på mig denna Odd Molly en blågul dag?
Eller ska jag ha denna Dagmar, en blågul dag?
(Denna bild fann jag hos Hotspot efter lite googling. Jag köpte den sista på Tintins rea och den togs snabbt bort! Det är den gula uppe i vänstra hörnet. )
Denna Dagmar har jag saknat, jag glömde ju min i garderoben på Gran Canaria! Inte exakt likadan men superfin tycker jag! (ok magen får puta utanför....) Halva priset på Sid&Sally!
Hjärt smärta
-Men lilla piratessan, hur gick det egentligen?
Jag hörde det själv, jag lät orolig. Lilla H biter alltid ihop, även när hon slår sig illa.
-Vaddå mamma, ser det illa ut?
-Jag får ont i hjärtat när du slår dig sådär....
-Åh nej mamma, få inte det!
Jag hörde det själv, jag lät orolig. Lilla H biter alltid ihop, även när hon slår sig illa.
-Vaddå mamma, ser det illa ut?
-Jag får ont i hjärtat när du slår dig sådär....
-Åh nej mamma, få inte det!
Leka affär
Det är sol och snart måndags lunch,
Jag skulle kunna bjuda hela kvarteret på brunch!
Carrefour är uppköpt av Coop i detta land,
Jag har köat, knuffats, skrattat och handlat så mycket man orkar med en hand,
Den andra körde jag vagnen med,
och tålmodigt väntat i långt kassaled.
Men är det 50% på allt så är det värt varenda sekund,
förrådet är fyllt med tvättmedel, pasta, kaffebönor, presenter till vår kalas låda samt nåt wii spel,
men foten kom inte hem hel,
den är svullen och rund rund......
(måste folk köra på varann bara för att det är 50%? Kanske är det värt det när man lassar massvis med schweizisk choklad och finfina italienska kaffebönor och bjudviner?)
Jag skulle kunna bjuda hela kvarteret på brunch!
Carrefour är uppköpt av Coop i detta land,
Jag har köat, knuffats, skrattat och handlat så mycket man orkar med en hand,
Den andra körde jag vagnen med,
och tålmodigt väntat i långt kassaled.
Men är det 50% på allt så är det värt varenda sekund,
förrådet är fyllt med tvättmedel, pasta, kaffebönor, presenter till vår kalas låda samt nåt wii spel,
men foten kom inte hem hel,
den är svullen och rund rund......
(måste folk köra på varann bara för att det är 50%? Kanske är det värt det när man lassar massvis med schweizisk choklad och finfina italienska kaffebönor och bjudviner?)
söndag, maj 18, 2008
Vänskap och resor
Vi har snart bott utomlands i 3 år. Vi har i helgen skrattat länge och gott, njutit av den bästa maten, med riktigt goda vänner. Och det är skönt att konstatera att vi har två familjer som blivit riktigt goda vänner sent i livet. Som vi kan ringa och umgås med helt spontant och relaxed utan att samtalsämnen rinner ut. Fast vi bara känt varandra i knappt 3 respektive 2 år.
På fredag reser jag med lilla H till Stockholm. Förra våren följde lille O med mig på en helg med familjen kombination jobbresa. Detta vill han givetvis inte minnas nu när det är lilla H:s tur. Stora tårar föll och jag är värsta boven. Men jag står på mig. Att då och då dela på pseuvdotvillingarna, att få varsinn förälder för sig själv i några dagar, att få varsitt barn själv i några dagar, gör alla gott. Lilla H och jag glädjer oss att få en liten tjejresa. Att få pussa på lilla nya kusinen. Att njuta av att hon är med sin mormor mfl när jag är på jobbmöten.
Imorgon börjar en ny vecka. En händelserik jobbvecka. En res och tjejmys vecka.
På fredag reser jag med lilla H till Stockholm. Förra våren följde lille O med mig på en helg med familjen kombination jobbresa. Detta vill han givetvis inte minnas nu när det är lilla H:s tur. Stora tårar föll och jag är värsta boven. Men jag står på mig. Att då och då dela på pseuvdotvillingarna, att få varsinn förälder för sig själv i några dagar, att få varsitt barn själv i några dagar, gör alla gott. Lilla H och jag glädjer oss att få en liten tjejresa. Att få pussa på lilla nya kusinen. Att njuta av att hon är med sin mormor mfl när jag är på jobbmöten.
Imorgon börjar en ny vecka. En händelserik jobbvecka. En res och tjejmys vecka.
lördag, maj 17, 2008
Prada kopia som rockar!!!
Stumpan har virkat de finaste prada kopiorna. Jag är grymt imponerad och maken och 19 åringen som vi "lånar" utropade -fan vad snyggt! Jag instämmer till fullo.
Ikväll blir det svart enkel men snygg trikåklänning, lilla halsaccessoaren samt high heels, långt hängande halsband, favorit jeansjackan och gooood mat på restaurang Seven!
Ikväll blir det svart enkel men snygg trikåklänning, lilla halsaccessoaren samt high heels, långt hängande halsband, favorit jeansjackan och gooood mat på restaurang Seven!
fredag, maj 16, 2008
Zlatan triss
Det är fotbollsfeber här. Invid oss kommer tyska landslaget sätta bo snart. Hela Schweiz verkar rusta för EM.
Tjugo minuter ifrån oss, sätter det svenska landslaget ner sina resväskor den 4 juni. Vissa i familjen kan inte riktigt vänta tills de landar på Agno.
Alla svenskar boendes i Ticino är inbjudna till svenska träningsmatcher, samt, att mingla med svenska landslaget på en stor buffé på nationaldagen den 6 juni.
Där kommer man kunna se lille O alias Zlatan, lilla H alias Zlatan och Zlatan själv vad vi förstått. Gulblåa tröjor och målade i fejset vill de små alias vara.
De andra är nog väldigt välklädda. Men våra ungar tänker visa vem de gillar mest. Och ja, nationaldagen superfint hotell, stylish, embassy people, men de får som de vill....Tänker jag.
Själv tycker jag det är toppen att få svensk mat serverad på Villa Sassa, mingla med svenska fotbollsproffs (som alldeles säkert vill mingla med mig) i goda vänners lag.
Vi bjöd genast med svenskar ifrån Italien, sa att vi minsann är en stor svenskitaliensk familj. Här ska firas nationaldag!!!
Och.....är det landslagets eller skattepengar som går till detta arrangemang tänker jag torrt. Usch, sluta tänk och njut! Det är ju skitkul!
Tjugo minuter ifrån oss, sätter det svenska landslaget ner sina resväskor den 4 juni. Vissa i familjen kan inte riktigt vänta tills de landar på Agno.
Alla svenskar boendes i Ticino är inbjudna till svenska träningsmatcher, samt, att mingla med svenska landslaget på en stor buffé på nationaldagen den 6 juni.
Där kommer man kunna se lille O alias Zlatan, lilla H alias Zlatan och Zlatan själv vad vi förstått. Gulblåa tröjor och målade i fejset vill de små alias vara.
De andra är nog väldigt välklädda. Men våra ungar tänker visa vem de gillar mest. Och ja, nationaldagen superfint hotell, stylish, embassy people, men de får som de vill....Tänker jag.
Själv tycker jag det är toppen att få svensk mat serverad på Villa Sassa, mingla med svenska fotbollsproffs (som alldeles säkert vill mingla med mig) i goda vänners lag.
Vi bjöd genast med svenskar ifrån Italien, sa att vi minsann är en stor svenskitaliensk familj. Här ska firas nationaldag!!!
Och.....är det landslagets eller skattepengar som går till detta arrangemang tänker jag torrt. Usch, sluta tänk och njut! Det är ju skitkul!
torsdag, maj 15, 2008
Osorterat
är det i våra sko förvarningar. En sko är min, maken ligger i nästa låda (maken till skon då), oj en vintersko som borde vara i vinterförvaring, shit vart är den andra av denna sandal, någon? Imorgon ska jag sortera. Imorgon....
Maken (inte skon utan min) kom hem med vita Acne skor till mig, höga tygskor = I love. Som grädde på moset en bomullsklänning ifrån Zadig Voltaire i finaste grå, som jag kan växa i men fortfarande vägra gravidkläder. Jag saknar ord. Nej. Jag är barnsligt glad.
Carla, är det fint namn på flicka?
Ja som sagt osorterat och läggdags.....
Maken (inte skon utan min) kom hem med vita Acne skor till mig, höga tygskor = I love. Som grädde på moset en bomullsklänning ifrån Zadig Voltaire i finaste grå, som jag kan växa i men fortfarande vägra gravidkläder. Jag saknar ord. Nej. Jag är barnsligt glad.
Carla, är det fint namn på flicka?
Ja som sagt osorterat och läggdags.....
Yesterdays beachlife in photos...
I vattnet fanns en glad liten badare som aldrig kom upp...
Där var en svår fotad flicka, på stranden alltså....
Upp och ner i vattnet hundra gånger..... den andra låg bara i.
Juno fortsatte sitt eget pool bygge istället.... (och bilden är kass, jag vet...ej heller smickrande ifrån ngn vinkel, nåväl.)
Upp och ner i vattnet hundra gånger..... den andra låg bara i.Juno fortsatte sitt eget pool bygge istället.... (och bilden är kass, jag vet...ej heller smickrande ifrån ngn vinkel, nåväl.)Randig panna
Lägger pannan i veck så den bir randig. Gnuggar geniknölarna och magen. Hur gör jag nu.
Mitt lilla bolag har fått 2 enormt stora kundförfrågningar. Samtidigt. Extremt roliga uppdrag. Mitt gebit med, no doubt. Jublade så högt att jante slog sig hårt i pannan och inte ställde sig upp igen. Mest för att jag kom rekommenderad till dessa företag. Som bägge ringde inom samma 24 timmars period. Tack kära goda godheten och kära gode modet för att jag tog klivet och möjligheten till att bli egen.
Detta klarar jag. Klart jag klarar det. Juno häng med på en kul försommar. Nu är det slut på semester och massa tid över. Nu ska vi ut och jobbresa! Om det är så att jag tackar ja när min randiga panna vecklat ut sig. Smickerkänslan får lägga sig och fru verklighet måste ta lite plats igen. Jag tar inga stora beslut när jag har PMS, jag tar inga stora beslut när jag är full av smickerkänslor. Det blir mest pannkaka då.
Mitt lilla bolag har fått 2 enormt stora kundförfrågningar. Samtidigt. Extremt roliga uppdrag. Mitt gebit med, no doubt. Jublade så högt att jante slog sig hårt i pannan och inte ställde sig upp igen. Mest för att jag kom rekommenderad till dessa företag. Som bägge ringde inom samma 24 timmars period. Tack kära goda godheten och kära gode modet för att jag tog klivet och möjligheten till att bli egen.
Detta klarar jag. Klart jag klarar det. Juno häng med på en kul försommar. Nu är det slut på semester och massa tid över. Nu ska vi ut och jobbresa! Om det är så att jag tackar ja när min randiga panna vecklat ut sig. Smickerkänslan får lägga sig och fru verklighet måste ta lite plats igen. Jag tar inga stora beslut när jag har PMS, jag tar inga stora beslut när jag är full av smickerkänslor. Det blir mest pannkaka då.
onsdag, maj 14, 2008
Mina barn andras skitungar
Igår kom lille O hem helt olycklig. Sur. Omedgörlig.
Jag tog honom intill mig och sa -ok vad har hänt? De hade sparkat fotboll. Lille O är inte så ofta med. Han får då vara målis när han väl är med. För det mesta är jag bra sa han, men idag gjorde de typ 10 mål i rad och Davide skrek åt mig. Fula saker. Tillslut satte jag mig på bänken.
Lejonmorsan vill gå in på skolgården och känga en boll rätt på lårbenet på Davide. Men istället för att bejaka instinkter gav jag honom lite mer verbala och humana verktyg.
-Vad tror du om att glatt fråga honom om han tänkte sig byta eftersom han tydligen tror sig vara är bättre?
-Vad tror du om att le och säga "hej man kan inte ligga på topp jämt"?
-Vad tror du om att berätta för honom att fotboll är teamwork?
Lille O log. Ja det var tydligen bra grejer att säga. Han upprepade dem, fast på italienska.
Idag ska vi ner på stranden. Jag mäktar inte med att jobba i värmen, eller......helt ärligt, jag vill verkligen till stranden!
Jag tog honom intill mig och sa -ok vad har hänt? De hade sparkat fotboll. Lille O är inte så ofta med. Han får då vara målis när han väl är med. För det mesta är jag bra sa han, men idag gjorde de typ 10 mål i rad och Davide skrek åt mig. Fula saker. Tillslut satte jag mig på bänken.
Lejonmorsan vill gå in på skolgården och känga en boll rätt på lårbenet på Davide. Men istället för att bejaka instinkter gav jag honom lite mer verbala och humana verktyg.
-Vad tror du om att glatt fråga honom om han tänkte sig byta eftersom han tydligen tror sig vara är bättre?
-Vad tror du om att le och säga "hej man kan inte ligga på topp jämt"?
-Vad tror du om att berätta för honom att fotboll är teamwork?
Lille O log. Ja det var tydligen bra grejer att säga. Han upprepade dem, fast på italienska.
Idag ska vi ner på stranden. Jag mäktar inte med att jobba i värmen, eller......helt ärligt, jag vill verkligen till stranden!
Pool bygge
Helt ärligt. Jag dricker och dricker och dricker. Vatten. Men ändå är jag törstig hela tiden. Börjar ana att Juno bygger en mindre swimmingpool!
tisdag, maj 13, 2008
Mörkerseende
Vore toppen just nu. Det blev svart. Och ficklampans where abouts vet jag inte. Hur ska man se proppskåpets virrvarr när man inte ser? Hur ska man gå på golvet utan att dra djupa andetag i mörkret när jag nyss såg en liten skorpion som snabbt sprang och gömde sig? (ok de är europeiska skorpisar, gör inte ondare eller är farligare än en geting, men ändå...)
Varför är maken aldrig hemma när proppar går? Ok, nu ger sig blindstyret ut i djungeln. Som det känns..... Datorn får lysa upp lite, men batterierna tänker säkert dö mitt i.
update: Datorns batterier höll, men ljuset var svagt. Jag steppade lika försiktigt och stilla som en panter på span. Väl vid proppskåpet använde jag känseln, aha, ngt sticker ut, tryckte in. Varde ljus! På vägen tillbaka, i ljuset, trampade jag på en legobit. Mörker kanske inte är så illa trots allt.
Varför är maken aldrig hemma när proppar går? Ok, nu ger sig blindstyret ut i djungeln. Som det känns..... Datorn får lysa upp lite, men batterierna tänker säkert dö mitt i.
update: Datorns batterier höll, men ljuset var svagt. Jag steppade lika försiktigt och stilla som en panter på span. Väl vid proppskåpet använde jag känseln, aha, ngt sticker ut, tryckte in. Varde ljus! På vägen tillbaka, i ljuset, trampade jag på en legobit. Mörker kanske inte är så illa trots allt.
Livet är som en gunga
Tänkte jag på när jag satte mig i mitten av den stora runda gungan och lilla H lille O Juno och jag flög upp och ner i luften. Jag skrattade så jag kiknade. Barnen skrattade för att jag skrattade.
Att gunga är livet. Och livet är som en gunga. Det går upp och det går ner.
Att gunga är livet. Och livet är som en gunga. Det går upp och det går ner.
I've got you......under my skin
And deep in my heart. Som en sann katolik låg bebben och bad, händerna knäppta och seriös min. Vi kunde inte låta bli att skratta. Att knäppa händerna sådär vid 13 veckor måste vara en show off ; ) Väl vaken visade hn vad hn gick för. Spark och box och hopp och vink! Inte svårt att låta tårarna rinna i ett litet lyckorus då. I 30 minuter jagade BM nacken, vi skrattade gott och hon printade lite kul bilder.
Juno ser perfekt ut, liten söt näsa i profil fick jag bild på. Tycker, patetiskt nog antagligen, för sånt kanske man inte kan se, att hn är lik sin storasyster. Blodprovs svar om en vecka. Alla andra värden toppen och jag har lagt på mig hela 900 gram. Alldeles för lite enligt sjuksystern, alldeles perfekt enligt läkaren.
BF 21 november, 8 dagar före sin storebror, 3 dagar före sin morbor och 3 dagar efter sin morfar!
Och nej, jag är inte katolik. Men man tar ju seden dit man föds!?
Juno ser perfekt ut, liten söt näsa i profil fick jag bild på. Tycker, patetiskt nog antagligen, för sånt kanske man inte kan se, att hn är lik sin storasyster. Blodprovs svar om en vecka. Alla andra värden toppen och jag har lagt på mig hela 900 gram. Alldeles för lite enligt sjuksystern, alldeles perfekt enligt läkaren.
BF 21 november, 8 dagar före sin storebror, 3 dagar före sin morbor och 3 dagar efter sin morfar!
Och nej, jag är inte katolik. Men man tar ju seden dit man föds!?
Juno in profile
måndag, maj 12, 2008
Morsa oro
Tittar på mina skatter. Så olika och så perfekta, så underbara, kärleksfulla, påhittiga och listan kan göras oändlig med superlativ. Men viktigast av allt, de är friska och välmående.
Och så oroar jag mig inför testet imorgon. Nackspalt ska mätas och blodprov tas. Håller tummar och tår så att de vitnar att lilla Juno ska få må lika bra som sina syskon...
Och så oroar jag mig inför testet imorgon. Nackspalt ska mätas och blodprov tas. Håller tummar och tår så att de vitnar att lilla Juno ska få må lika bra som sina syskon...
Semester planering
Vart firar ni semester i sommar? (firar man semester, tja, jo det är väl korrekt. Man kan ju även bara ha semester. Utan att fira så mycket. Låter lugnare)
Vi är ju redan utomlands med sjöar, hav och flera länder in på knuten så stannar här och ser oss om ett tag. Sen drar vi till ett härligt sommar Stockholm!
Vi är ju redan utomlands med sjöar, hav och flera länder in på knuten så stannar här och ser oss om ett tag. Sen drar vi till ett härligt sommar Stockholm!
Röda korset och Burma
Hjälp de överlevande i Burma!
Ville bara skrika ut det...
Och nu vill jag gärna hjälpa kina med....Mamma mia.
Ville bara skrika ut det...
Och nu vill jag gärna hjälpa kina med....Mamma mia.
Mästare hitåt
Jag behöver en trädgårdsmästare. Fast vi bara har en pytteliten underbar trädgård.
Jag har gjort helt fel. Inbillat mig att man kan plantera som i Sverige, att hundra små frön blir 10 plantor. Här blir det just 100. Hjälp. Tomatplantorna tar över, cherry, päron you name it. Jag satte allt. Snart kan man inte längre gå utan att trampa på plantor.
Jag behöver lära mig hur jag planterar i en trädgård som ständigt står i sol, men som ändå har årstider sett till temperatur. Jag måste ringa en trädgårdsmästare. Som jag kan få strutta efter och lära mig säga pomodoro cherry utav.
Jag har gjort helt fel. Inbillat mig att man kan plantera som i Sverige, att hundra små frön blir 10 plantor. Här blir det just 100. Hjälp. Tomatplantorna tar över, cherry, päron you name it. Jag satte allt. Snart kan man inte längre gå utan att trampa på plantor.
Jag behöver lära mig hur jag planterar i en trädgård som ständigt står i sol, men som ändå har årstider sett till temperatur. Jag måste ringa en trädgårdsmästare. Som jag kan få strutta efter och lära mig säga pomodoro cherry utav.
söndag, maj 11, 2008
utlandsvenska barn
Vi leker frisör, jag älskar den leken. Att bli pillad i håret är som att få massage för mig, total avslappning.
Lilla H : Jaha, vill du ha benet i mitten eller?
Jag: Eh.....du menar mittbena?
Lilla H: ojojoj du har massor med möss i håret! Nu måste vi tvätta.
Jag: Eller löss?
Vid läggdags: -Mamma jag hatar den svenska klockan! Allt är tvärtom, det är faktiskt apjobbigt att tänka tvärtom hela tiden! (och jag undrar, säger man apjobbigt?)
Imorse enades vi om att hon kan säga tio och femtiotre, precis som förken ur, det är faktiskt korrekt, även om man kanske säger 7 minuter i 11. Då slutade hon hata. Pffew. Sen frågade hon om senora ur finns i Italien/schweiz. Allt tänks dubbelt. Jag glömmer ofta det. I have no clue, någon?
Lilla H : Jaha, vill du ha benet i mitten eller?
Jag: Eh.....du menar mittbena?
Lilla H: ojojoj du har massor med möss i håret! Nu måste vi tvätta.
Jag: Eller löss?
Vid läggdags: -Mamma jag hatar den svenska klockan! Allt är tvärtom, det är faktiskt apjobbigt att tänka tvärtom hela tiden! (och jag undrar, säger man apjobbigt?)
Imorse enades vi om att hon kan säga tio och femtiotre, precis som förken ur, det är faktiskt korrekt, även om man kanske säger 7 minuter i 11. Då slutade hon hata. Pffew. Sen frågade hon om senora ur finns i Italien/schweiz. Allt tänks dubbelt. Jag glömmer ofta det. I have no clue, någon?
Morsdag
Idag är det faktiskt morsdag. Här. Väcktes imorse till italiensk ja må hon leva (jo tack). Svensk flagga och frukost på bricka. Tre små mästerverk och blommor las med leenden ovanpå mitt täcke. Ti voglio tanto bene mamma, stod det på ett hjärta ifrån lille O. Jag elscar dig jette muche stod det på en vacker teckning ifrån Lilla H, som även gjort en fin fjäril av toarulle, pärlor och ståltråd.
Maken pussade oss hejdå vid 13 tiden. Resa igen. Sen dess har vi har kastat freesbe och åkt rollerblades. Åskan lurade så vi gick hem tidigare än vi ville.
Jag börjar få en ordentlig mage. Den putar ut och shortsen passar inte. Funderar över middagen. Det står still. Passar att skriva om middag och putmage i samma stycke...
Barnen leker hela tiden, dessa underbara fantasilekar.
Och nu skulle jag vilja hoppa in i bilen och äta middag hos goda vänner eller familj. Alldeles uttråkad. Och törstig på sällskap. Satte upp det på "varför vi ska flytta till Sverige" listan. Inte att förringa...
Maken pussade oss hejdå vid 13 tiden. Resa igen. Sen dess har vi har kastat freesbe och åkt rollerblades. Åskan lurade så vi gick hem tidigare än vi ville.
Jag börjar få en ordentlig mage. Den putar ut och shortsen passar inte. Funderar över middagen. Det står still. Passar att skriva om middag och putmage i samma stycke...
Barnen leker hela tiden, dessa underbara fantasilekar.
Och nu skulle jag vilja hoppa in i bilen och äta middag hos goda vänner eller familj. Alldeles uttråkad. Och törstig på sällskap. Satte upp det på "varför vi ska flytta till Sverige" listan. Inte att förringa...
fredag, maj 09, 2008
Tanken är fri
Att släppa tanken lös. Genom att ta sig en lång prommis. De springer och hoppar och pockar på, vissa samtidigt, vissa allena. Precis som små barn vandrar de runt och upptäcker. Ibland tar de ögonen till hjälp. Ibland stänger de av allt utan själva andningen.
Idag gick de lösa i en hel timme. I det vackraste solsken traskade, hoppade och flöt de lätta som korkar över det glittrande vattnet. Flög över de färgsprakande bergen över små och stora hus, rosenbuskar, palmer, citronträd...
En tanke sprang så fort att den aldrig kom hem igen, men jag tänkte fånga in den nästa prommis.
Idag gick de lösa i en hel timme. I det vackraste solsken traskade, hoppade och flöt de lätta som korkar över det glittrande vattnet. Flög över de färgsprakande bergen över små och stora hus, rosenbuskar, palmer, citronträd...
En tanke sprang så fort att den aldrig kom hem igen, men jag tänkte fånga in den nästa prommis.
torsdag, maj 08, 2008
Dinner on me
Ikväll hämtar jag upp min väninna och kör ner till Ascona. Där ska vi sitta vid vattenkanten, kika på bergen och äta gott och prata prata prata! Jag ska förhöra henne lite om Kroatien som vi planerar att besöka i sommar. Mirjam är nämligen kroat, vem bättre att fråga!
Juno
Har ni sett Juno? Jag älskar henne. Denna 16 åring är snäppet coolare än någon annan filmatiserad person. Filmen är en underbar feelgood movie. Men jag grät med, fast jag är ju gravid. Kan gråta till Nassim Al Fakir på Anaconda med. För att han verkar vara så go.
Tror jag ska kalla bebben i magen Juno. Det är ett kvinnligt namn, men låter maskulint i Italien. Juno it is!
Lilla H var baby Ru, lille O var "happy hoppsan" och nu Juno. Eller lucky seven. Eftersom det blir barnbarn nummer 7 på min sida.
Ja inte mina barnbarn såklart.
Tror jag ska kalla bebben i magen Juno. Det är ett kvinnligt namn, men låter maskulint i Italien. Juno it is!
Lilla H var baby Ru, lille O var "happy hoppsan" och nu Juno. Eller lucky seven. Eftersom det blir barnbarn nummer 7 på min sida.
Ja inte mina barnbarn såklart.
Rumpa och rygg
Jag promenerade till och från i 7 timmar igår. Jag har träningsvärk. Iofs säger det väl mer om hur otränad jag är, än något annat. Eller så är det det extra kilot magen nu väger som gör det. Jag har redan putmage. Ska man ha det i vecka 14? Brorsan sa att det ser ut som en tantmage. Fan också.
Korsord och likör
När lille O gör sina korsords läxor som följt med hem ifrån skolan ler jag åt kontrasterna.
Det börjar med bladlus, det fortsätter till skorsten och slutar med likör och cigarr.
Tvivlar starkt på att likör och cigarr skulle finnas med på 6 års i Sveriges korsord. Här...en del av allmänbildningen.
Det börjar med bladlus, det fortsätter till skorsten och slutar med likör och cigarr.
Tvivlar starkt på att likör och cigarr skulle finnas med på 6 års i Sveriges korsord. Här...en del av allmänbildningen.
onsdag, maj 07, 2008
En bara vara dag
Fast jag uträttat massa ärenden. Men det har känts som en nuet dag, en lyx dag. Fördelen med att vara egen, man planerar tiden själv. Först nu har jag gått igenom dagens mail.
Idag har jag och barnen varit i nuet och gått gått gått. Lämning på skolan. En lång te. En timme senare lämnar en av nunnorna lille O till mig på skolan. Vi knatade 20 minuters promenad till il dottore. Hälsokontroll och vaccination som inte blev av. Vi insåg att vi hade olika vaccinationsprogram. Vi knatade tillbaka, lämnade lille O på skolan. Jag köpte vatten, det är +26, jag handlade t shirts till lilla H som växer så det knakar. Lille O däremot håller sig på nedre delen av alla kurvor i längd.
Tillbaka till skolan upp för den långa backen. Halvdag för barnen. Vi gick alla tre ner till stan igen. Valde varsinn panini, varsinn dricka och satte oss på en parkbänk. Barnen bläddrade 190 gånger bland sina fotbollsbilder, bytte några.
Vi tog en glass på vägen då vi knatade till frisören i den smala gränden i citta vecchia, gamla stan. Lilla H och jag satte oss på frisörens trapp och gullade med hennes lilla hund, försökte lära henne konster. Det gick sådär trots mutor. Lille O kom ut som en liten stilig kille fast med en liten rakad spindel därbak. Frisören sa att hon inte kunde låta bli, han tjatade så. Jag kan bara le. Han vet vad han vill. Men vilken idé, och vilken talang att kunna raka till en liten spindel. Och jag gav honom fria händer. Det är hans hår. Jag satt ju på trappen och väntade med betalningen bara.
Vi gick och hälsade på deras goda vän Igor i gamla stan, som leker i sina föräldrars restaurang. Vi fick en cola var och gick alla tillsammans till kiosken för att köpa fler fotbollsbilder för deras veckopeng...
Vi flyttade bilen för att inte få parkeringsböter men det hade vi redan fått... Gick sedan till vattnet. Lekte i parken tills det var dags att lämna lille O på kalas. Lilla H cyklade under tiden. Jag fortsatte att promenera och blicka ut över det sagolika vattnet och de trolska bergen. Titt som tätt kikandes mot lägenheten vi nu fått lönelöfte om. Att man kan välja så mycket i livet. Och att det för barnen antagligen påverkar dem för resten av deras liv. En barndom här bland alper och stränder och italienska. En barndom i sydeuropa. Eller en barndom i Sverige bland svenskar och svenskhet.
Nu är vi hemma och fötterna är varma. Solen skiner och nu ska vi bada i poolen på tomten. Tända grillen, röra bland kolen och senare serverar flitiga kockan, korv med bröd. Tills solen går ner. Då kryper vi väl in och såsmåningom i säng. Vi tre tillsammans.
Idag har jag och barnen varit i nuet och gått gått gått. Lämning på skolan. En lång te. En timme senare lämnar en av nunnorna lille O till mig på skolan. Vi knatade 20 minuters promenad till il dottore. Hälsokontroll och vaccination som inte blev av. Vi insåg att vi hade olika vaccinationsprogram. Vi knatade tillbaka, lämnade lille O på skolan. Jag köpte vatten, det är +26, jag handlade t shirts till lilla H som växer så det knakar. Lille O däremot håller sig på nedre delen av alla kurvor i längd.
Tillbaka till skolan upp för den långa backen. Halvdag för barnen. Vi gick alla tre ner till stan igen. Valde varsinn panini, varsinn dricka och satte oss på en parkbänk. Barnen bläddrade 190 gånger bland sina fotbollsbilder, bytte några.
Vi tog en glass på vägen då vi knatade till frisören i den smala gränden i citta vecchia, gamla stan. Lilla H och jag satte oss på frisörens trapp och gullade med hennes lilla hund, försökte lära henne konster. Det gick sådär trots mutor. Lille O kom ut som en liten stilig kille fast med en liten rakad spindel därbak. Frisören sa att hon inte kunde låta bli, han tjatade så. Jag kan bara le. Han vet vad han vill. Men vilken idé, och vilken talang att kunna raka till en liten spindel. Och jag gav honom fria händer. Det är hans hår. Jag satt ju på trappen och väntade med betalningen bara.
Vi gick och hälsade på deras goda vän Igor i gamla stan, som leker i sina föräldrars restaurang. Vi fick en cola var och gick alla tillsammans till kiosken för att köpa fler fotbollsbilder för deras veckopeng...
Vi flyttade bilen för att inte få parkeringsböter men det hade vi redan fått... Gick sedan till vattnet. Lekte i parken tills det var dags att lämna lille O på kalas. Lilla H cyklade under tiden. Jag fortsatte att promenera och blicka ut över det sagolika vattnet och de trolska bergen. Titt som tätt kikandes mot lägenheten vi nu fått lönelöfte om. Att man kan välja så mycket i livet. Och att det för barnen antagligen påverkar dem för resten av deras liv. En barndom här bland alper och stränder och italienska. En barndom i sydeuropa. Eller en barndom i Sverige bland svenskar och svenskhet.
Nu är vi hemma och fötterna är varma. Solen skiner och nu ska vi bada i poolen på tomten. Tända grillen, röra bland kolen och senare serverar flitiga kockan, korv med bröd. Tills solen går ner. Då kryper vi väl in och såsmåningom i säng. Vi tre tillsammans.
tisdag, maj 06, 2008
Lilla H
Hon har blivit så stor. Hon hinner inte lyssna. Hon hinner bara vara med kompisar och tänka på sitt. Skolan hinner hon med också. Men att lyssna på sina föräldrar lägger hon inte så stor vikt vid. Vi babblar så mycket, verkar det som.
Efter diverse aktiviteter med hennes pappa möttes vi alla nere i vackra Muralto och beställde middag på ett enkelt litet hak, som ändå har bra mat. Och det bästa, ligger mitt emot lekplatsen. Barnen tränar gå över vägen själva, lite bilar, och föräldrar vid vägkanten. Bra.
Vid middagen berättade jag att lilla bebisen bröt nyckelbenet när den kom ut.
Lilla H: - VA!!!!??? VART ÄR HON, VART ÄR HON!?
Jag: Eh, med sin mamma, pappa och syster såklart.
Lilla H:- Ah, det är inte din bebis, aaaaaaaaaaaaahhhhhhhhh. Jag hörde inte.
Efter diverse aktiviteter med hennes pappa möttes vi alla nere i vackra Muralto och beställde middag på ett enkelt litet hak, som ändå har bra mat. Och det bästa, ligger mitt emot lekplatsen. Barnen tränar gå över vägen själva, lite bilar, och föräldrar vid vägkanten. Bra.
Vid middagen berättade jag att lilla bebisen bröt nyckelbenet när den kom ut.
Lilla H: - VA!!!!??? VART ÄR HON, VART ÄR HON!?
Jag: Eh, med sin mamma, pappa och syster såklart.
Lilla H:- Ah, det är inte din bebis, aaaaaaaaaaaaahhhhhhhhh. Jag hörde inte.
Nyfött barn namnges direkt
här. Samt även i Italien, vad jag vet. Alltså, när barnet kikat ut frågar de om namn. Här finns inga 2 månader att bestämma sig på. Om ni undrar varför vi spånar namn : )
Kom med namnförslag närsomhelst, jag blir bara glad!
Själv har jag namnet Irma som favorit sedan länge. Samt gillar jag Dante. Två namn som fungerar på svenska, engelska samt i Italien. Men maken sväljer inte bettet helt och jag känner att vi måste "se oss om". Vi har en "Anna" Som egentligen heter Hannah och som fått italienarna att lära sig säga H, som nästan låter exakt likadant på engelska och svenska. Vi har en Oliver som fungerar perfekt på alla tre språk.
Var valet helt mitt skulle en liten kille få heta Ossian. Vore valet makens skulle tjejen få heta Julia eller Alessia. Rösta och kom med nya namn!
En liten snabbt hoppkastad namnlista:
Femina:
Irma
Julia
Alessia
Greta (inte så snyggt på engelska men var min kära farmors namn, i Italien funkar det bra)
Sophia
Bianca
Mascio:
Ossian
Dante
Benjamin
Viggo ,tack Rana!
Samuel, tack anonym!
Milton.....kom jag på senare. Funderar...
Elton! Tack Johanna, coolt namn
Kom med namnförslag närsomhelst, jag blir bara glad!
Själv har jag namnet Irma som favorit sedan länge. Samt gillar jag Dante. Två namn som fungerar på svenska, engelska samt i Italien. Men maken sväljer inte bettet helt och jag känner att vi måste "se oss om". Vi har en "Anna" Som egentligen heter Hannah och som fått italienarna att lära sig säga H, som nästan låter exakt likadant på engelska och svenska. Vi har en Oliver som fungerar perfekt på alla tre språk.
Var valet helt mitt skulle en liten kille få heta Ossian. Vore valet makens skulle tjejen få heta Julia eller Alessia. Rösta och kom med nya namn!
En liten snabbt hoppkastad namnlista:
Femina:
Irma
Julia
Alessia
Greta (inte så snyggt på engelska men var min kära farmors namn, i Italien funkar det bra)
Sophia
Bianca
Mascio:
Ossian
Dante
Benjamin
Viggo ,tack Rana!
Samuel, tack anonym!
Milton.....kom jag på senare. Funderar...
Elton! Tack Johanna, coolt namn
måndag, maj 05, 2008
En liten brorsdotter!!!
04.55 kom ett sms, nu jävlar blir det bebis stod det. Och ja det var i sista sekund denna lilla tjej kikade ut, för idag var hon 14 dagar "sen" och skulle annars ha vräkts!
Lillebror är tvåbarnsfar till två små tjejer :) Denna lilla flicka blev det så att jag namngav. I januari hade de en liten namnlist på sitt kylskåp och jag skrev oblygt till Holly. Holly blev det!
Jag gråter en tår och kikar på flyg hem, att ta lilla H och lille O i varsinn hand och resa till Stockholm när maken ändå är bortrest och skolan stängd. Om det inte är för hiskeliga priser.
Så kikar jag emot min babyticker, 199 dagar mellan kusinerna, not bad.
Namngav min bästa väninnas lilla tös för nu två år sedan. Det är en Saga sa jag, en Saga blev det. Själv har jag inga namn till vårt numer lilla foster. Tipsa gärna, vi är helt blanka.
Lillebror är tvåbarnsfar till två små tjejer :) Denna lilla flicka blev det så att jag namngav. I januari hade de en liten namnlist på sitt kylskåp och jag skrev oblygt till Holly. Holly blev det!
Jag gråter en tår och kikar på flyg hem, att ta lilla H och lille O i varsinn hand och resa till Stockholm när maken ändå är bortrest och skolan stängd. Om det inte är för hiskeliga priser.
Så kikar jag emot min babyticker, 199 dagar mellan kusinerna, not bad.
Namngav min bästa väninnas lilla tös för nu två år sedan. Det är en Saga sa jag, en Saga blev det. Själv har jag inga namn till vårt numer lilla foster. Tipsa gärna, vi är helt blanka.
söndag, maj 04, 2008
Keps
Idag + 26, cykling, volleyboll och picninc med vänner = fab!
Så läser jag detta i tidningen:
"Hudcancer extra farlig på huvudet,
Hudcancerformen malignt melanom är extra farlig när den sätter sig på nacke, hals eller hjässa. Det visar en ny medicinsk undersökning i USA. Håkan Olsson, som är professor i onkologi betonar vikten av att regelbundet själv syna kroppen efter fläckar, uppger SR Örebro. Det man ska titta efter är färgade fläckar i huden som har ojämn färg, som är beklädda med sår eller som växer i storlek säger Håkan Olsson. "
Eftersom vår lille O har opererat bort cellförändringar på huvudet just, får jag magknip varje gång jag påminns. Och känner att jag måste betona viktigheten av keps på barns huvud. Vuxna med för all del, men barnen måste vi som vuxna skydda. Även om jag helst vill glömma och inte alls helst prata om det så måste jag påminna alla. Keps, solen är grym för små barnahjässor.... Även för dem som är som våra barn, små pepparkakor. Även de måste skyddas noga.
Så läser jag detta i tidningen:
"Hudcancer extra farlig på huvudet,
Hudcancerformen malignt melanom är extra farlig när den sätter sig på nacke, hals eller hjässa. Det visar en ny medicinsk undersökning i USA. Håkan Olsson, som är professor i onkologi betonar vikten av att regelbundet själv syna kroppen efter fläckar, uppger SR Örebro. Det man ska titta efter är färgade fläckar i huden som har ojämn färg, som är beklädda med sår eller som växer i storlek säger Håkan Olsson. "
Eftersom vår lille O har opererat bort cellförändringar på huvudet just, får jag magknip varje gång jag påminns. Och känner att jag måste betona viktigheten av keps på barns huvud. Vuxna med för all del, men barnen måste vi som vuxna skydda. Även om jag helst vill glömma och inte alls helst prata om det så måste jag påminna alla. Keps, solen är grym för små barnahjässor.... Även för dem som är som våra barn, små pepparkakor. Även de måste skyddas noga.
lördag, maj 03, 2008
Vilken surprise!
Härliga Minna har gjort min dag. Förstå, det kommer ett brev ifrån någon som egentligen inte alls visste om min adress, men som är himla bra på att googla : ) Och med brevet låg en "på tjocken present" och symbolen är perfekt. Jag bär mitt barn, fast på presenten på mitt skal istället för i maggen ; ) Tack snälla söta, jag är verkligen glad och den passar korta lilla jag!
Huset är tyst
Vi såg på äventyrsfilm allihopa igår, till 22.30. Huset är tyst men jag är minsann vaken. Sen jag blev gravid har jag blivit relativt morgonpigg. Konstigt nog kan jag inte ligga kvar i sängen.
Funderar över när det är dags att köpa mammakläder, klämmer in mig i jeans än men nu är det för varmt för jeans, går över till tshirt klänningar och korta leggings. Magen har växt hela 3 centimeter. I Stockholm var den gigantisk, men det var bara gaser, försvann på hemmaplan igen.
Tänkte baka så här om morgonen när barn och make sover. Men kommer för mitt liv inte på vad. Honungs och lingonbröd och ehm sockerkaka?
Update: Huset är snart fullt! Solen lyser, det är 25 grader och kväll, vi ska äta hemmagjord sushi, fisksoppa och jordgubbar med grädde med familjen dansk/spansk och familjen columbiansk/skottsk. I lilla trädgården, ungar och allt, som alltid, relaxed.....
Funderar över när det är dags att köpa mammakläder, klämmer in mig i jeans än men nu är det för varmt för jeans, går över till tshirt klänningar och korta leggings. Magen har växt hela 3 centimeter. I Stockholm var den gigantisk, men det var bara gaser, försvann på hemmaplan igen.
Tänkte baka så här om morgonen när barn och make sover. Men kommer för mitt liv inte på vad. Honungs och lingonbröd och ehm sockerkaka?
Update: Huset är snart fullt! Solen lyser, det är 25 grader och kväll, vi ska äta hemmagjord sushi, fisksoppa och jordgubbar med grädde med familjen dansk/spansk och familjen columbiansk/skottsk. I lilla trädgården, ungar och allt, som alltid, relaxed.....
fredag, maj 02, 2008
Färglös färg och levande människor som motiv
När kikar på tavlan tänker jag ibland tillbaka på den tiden.
Tiden då jag upplevde att allt snurrade runt karriär, och jag runt den. Sov inte många timmar per natt innan jag i ottan drog på mig jobbkläderna igen. Då och nu, liksom ännu tidigare i mitt liv, såg jag det som en uniform jag drog på mig. Tvångskläder. Nästintill.
Jag drog alltid av mig skoluniformströjan i England, kastade den slarvigt runt axlarna, om midjan. Jag fick ofta bastning för det. Lite mognare alternativt mer formad av samhället försökte jag istället personifiera dresscoden så gott jag förmådde och vågade. En gång gick jag till jobbet i slips. Jag var provokativ i 20 års åldern. Slips på kvinnor var inte inne då. Men i gubbvärlden sa det sitt. Slipsar talar. Tyvärr. Fast min snackade tvärtom språket.
Det jag tänkte på just idag var hur jag totalt kan falla för motiv. Jag som inte kan måla för mitt liv, men som är del av konstnärsfamilj. Svarta fåret när det handlar om att hålla i och dra penseldrag. Mina motiv var föga intressanta, vackra eller inbjudandet till vidare konversation.
Tavlan köpte jag då, mitt i karriärsnurran som jag med lättnad lämnat bakom mig. Ändå har jag aldrig varit så framgångsrik på jobbet som nu. Är det inte ironiskt. När man släpper viktigheten i mentala ryggdunkar kan man glatt slå sig själv på axeln. Utan att någon känner till eller är närvarande.
Den hänger i vårt vardagsrum, den är inte stor. Den heter Flamenco och är målad i svartvitt. Jag fick syn på den kort efter jag fått smaka hur det känns att få en bonus. Min livs första. Sen dess har jag iofs bara fått ett fåtal dito när jag tänker efter.
Jag vandrade på Söders höjder, längs Hornsgatan. Ett litet galleri stannade jag invid, för den äldre mannen stod på trappan och sa glatt hej medan han rökte sin pipa. I ögonvrån hängde den. Och hela min bonus och flera timmar gick, då han charmerande gav mig en snabblektion i konst. Jag stövlade ut med ramen under armen. Flera timmar hade min make väntat på mig. Tiden stod still där i galleriet.
Jag vände på tavlan hemma i vårt vardagsrum, med hans ord ringande i mina öron.
-När som helst köper jag tillbaka den!
Där står: "Moderna Museet 1958". Konstnären kanske inte är känd, eller så är han det. Men hans svartvita flamenco är både en fantastisk kontrast och skildring av livet. Alla nyanser mellan svart och vitt, i svartvitt.
Så har det hänt igen. Kärlek och förundran till färg och form. Rund e-mailjtavla i annorlunda lila. Jag gillar vanligtvis inte lila. Men jag såg hela världens naivitet och fulländning. Jag var bara tvungen att knacka på och be att få....
Och jag har ingen aning om hur eller om jag får hit den. Eller om någon annan som beskådar dessa känner något överhuvudtaget.
Tiden då jag upplevde att allt snurrade runt karriär, och jag runt den. Sov inte många timmar per natt innan jag i ottan drog på mig jobbkläderna igen. Då och nu, liksom ännu tidigare i mitt liv, såg jag det som en uniform jag drog på mig. Tvångskläder. Nästintill.
Jag drog alltid av mig skoluniformströjan i England, kastade den slarvigt runt axlarna, om midjan. Jag fick ofta bastning för det. Lite mognare alternativt mer formad av samhället försökte jag istället personifiera dresscoden så gott jag förmådde och vågade. En gång gick jag till jobbet i slips. Jag var provokativ i 20 års åldern. Slips på kvinnor var inte inne då. Men i gubbvärlden sa det sitt. Slipsar talar. Tyvärr. Fast min snackade tvärtom språket.
Det jag tänkte på just idag var hur jag totalt kan falla för motiv. Jag som inte kan måla för mitt liv, men som är del av konstnärsfamilj. Svarta fåret när det handlar om att hålla i och dra penseldrag. Mina motiv var föga intressanta, vackra eller inbjudandet till vidare konversation.
Tavlan köpte jag då, mitt i karriärsnurran som jag med lättnad lämnat bakom mig. Ändå har jag aldrig varit så framgångsrik på jobbet som nu. Är det inte ironiskt. När man släpper viktigheten i mentala ryggdunkar kan man glatt slå sig själv på axeln. Utan att någon känner till eller är närvarande.
Den hänger i vårt vardagsrum, den är inte stor. Den heter Flamenco och är målad i svartvitt. Jag fick syn på den kort efter jag fått smaka hur det känns att få en bonus. Min livs första. Sen dess har jag iofs bara fått ett fåtal dito när jag tänker efter.
Jag vandrade på Söders höjder, längs Hornsgatan. Ett litet galleri stannade jag invid, för den äldre mannen stod på trappan och sa glatt hej medan han rökte sin pipa. I ögonvrån hängde den. Och hela min bonus och flera timmar gick, då han charmerande gav mig en snabblektion i konst. Jag stövlade ut med ramen under armen. Flera timmar hade min make väntat på mig. Tiden stod still där i galleriet.
Jag vände på tavlan hemma i vårt vardagsrum, med hans ord ringande i mina öron.
-När som helst köper jag tillbaka den!
Där står: "Moderna Museet 1958". Konstnären kanske inte är känd, eller så är han det. Men hans svartvita flamenco är både en fantastisk kontrast och skildring av livet. Alla nyanser mellan svart och vitt, i svartvitt.
Så har det hänt igen. Kärlek och förundran till färg och form. Rund e-mailjtavla i annorlunda lila. Jag gillar vanligtvis inte lila. Men jag såg hela världens naivitet och fulländning. Jag var bara tvungen att knacka på och be att få....
Och jag har ingen aning om hur eller om jag får hit den. Eller om någon annan som beskådar dessa känner något överhuvudtaget.
Mer sol.....
Det låg en lapp på mitt skrivbord. Vikt, ut ramlade ett tuggummi. Lilla H älskar tuggummin, det kan bara vara hon tänker jag.
Där står "Forlat mamma, jag elscar dei saclart" (byt ut c mot k och a mot å i mot j)
Jag ropar på henne. Förlåt för vaddå vännen?
Jag skrek på dig igår mamma, när jag hade Maria här, att det var ditt fel att jag ramlade på cykeln i vattenpölen, att du var dum som sa att jag skulle cykla på basketplan.
Jag: Det är sant och tack för att du säger förlåt. Men du, säg det gärna till mig istället för att skriva det. Så behöver du inte ge bort tuggummin för att du har dåligt samvete. Ett förlåt räcker längre.
Lilla H: Det är så jobbigt att säga förlåt och titta i ögonen. Jag får ont i hela kroppen av det och jag får väl ge bort vad jag vill?
Jag ser ett evigt brev växlande framöver, speciellt i tonåren? Jag menar ifrån lilla H till mig.
Där står "Forlat mamma, jag elscar dei saclart" (byt ut c mot k och a mot å i mot j)
Jag ropar på henne. Förlåt för vaddå vännen?
Jag skrek på dig igår mamma, när jag hade Maria här, att det var ditt fel att jag ramlade på cykeln i vattenpölen, att du var dum som sa att jag skulle cykla på basketplan.
Jag: Det är sant och tack för att du säger förlåt. Men du, säg det gärna till mig istället för att skriva det. Så behöver du inte ge bort tuggummin för att du har dåligt samvete. Ett förlåt räcker längre.
Lilla H: Det är så jobbigt att säga förlåt och titta i ögonen. Jag får ont i hela kroppen av det och jag får väl ge bort vad jag vill?
Jag ser ett evigt brev växlande framöver, speciellt i tonåren? Jag menar ifrån lilla H till mig.
Så kom solen
Efter två dagar med rejäl bondförkylning tittar solen fram. Regnet här förbryllar, det är normalt strandliv som gäller ifrån mitten av April. Idag är det toppenväder och snart stundas stranden, hårklippning för barnen, som båda vill kapa en hel del, blir fint tror jag.
Senaste dagarna pratar vi med nytt allvar på att flytta hem nästa sensommar. Att barnen får gå i sin egen årskurs sett till ålder, och på så sätt gå om trean respektive tvåan, som de ska börja här till hösten. Låt oss se om vi nu sätter de planerna i verket. Nya känslor har dykt upp om hur sent vi vill flytta våra barn, även om det är hem och till ett språk de behärskar. Vi gör plus och minus listor på vårt liv här och hur det skulle se ut "hemma". Vilka plus som är mer bonus och vilka som känns mer beständiga.
Vi letar en svensk lågstadielärare i Stockholm som vill knäcka lite extra en timme om dagen i en vecka till våra små som vill känna att de kan skriva även på svenska. De frågar själva efter det och jag tror det beror till viss del på att de vill känna total samhörighet med svenskan. Svårt att förklara men utlandsbarn tänker mycket på språk har jag insett, nog mer än jag kan ana. Varför man på svenska säger t ex coolt fast det är engelska, jämför det med det andra språket de behärskar lika väl och som säger figo. De kommenterar hur många italienska ord som finns i svenskan. Lille O som ganska ofta har italiensk meningsbyggnad på svenska har själv börjat ifrågasätta varför den inte är likadan. Dessutom undrar han varför kineserna har ett eget alfabet och om man kan få lära sig det snart.
Det går flera timmar till italienska läxor vardagsdags och för mig och maken att själva lära ut svenska under veckodagarna här känns för tufft för barnen. Tror en timme om dagen i en vecka räcker för dem att knäcka de flesta ljud koder då de redan läser så pass bra (fast på italienska) och behärskar svenskan så bra i tal. Och att då ha en utomstående lärare, de är så vana att visa stor respekt och fokusera med lärare, med föräldrar är det en helt annan sak tydligen : )
Många funderingar på sistonde. Stora beslut. Drömlägenheten lämnar vi tills vi känner oss absolut till 120% säkra. Om man nu någonsin ens kan vara det.
Senaste dagarna pratar vi med nytt allvar på att flytta hem nästa sensommar. Att barnen får gå i sin egen årskurs sett till ålder, och på så sätt gå om trean respektive tvåan, som de ska börja här till hösten. Låt oss se om vi nu sätter de planerna i verket. Nya känslor har dykt upp om hur sent vi vill flytta våra barn, även om det är hem och till ett språk de behärskar. Vi gör plus och minus listor på vårt liv här och hur det skulle se ut "hemma". Vilka plus som är mer bonus och vilka som känns mer beständiga.
Vi letar en svensk lågstadielärare i Stockholm som vill knäcka lite extra en timme om dagen i en vecka till våra små som vill känna att de kan skriva även på svenska. De frågar själva efter det och jag tror det beror till viss del på att de vill känna total samhörighet med svenskan. Svårt att förklara men utlandsbarn tänker mycket på språk har jag insett, nog mer än jag kan ana. Varför man på svenska säger t ex coolt fast det är engelska, jämför det med det andra språket de behärskar lika väl och som säger figo. De kommenterar hur många italienska ord som finns i svenskan. Lille O som ganska ofta har italiensk meningsbyggnad på svenska har själv börjat ifrågasätta varför den inte är likadan. Dessutom undrar han varför kineserna har ett eget alfabet och om man kan få lära sig det snart.
Det går flera timmar till italienska läxor vardagsdags och för mig och maken att själva lära ut svenska under veckodagarna här känns för tufft för barnen. Tror en timme om dagen i en vecka räcker för dem att knäcka de flesta ljud koder då de redan läser så pass bra (fast på italienska) och behärskar svenskan så bra i tal. Och att då ha en utomstående lärare, de är så vana att visa stor respekt och fokusera med lärare, med föräldrar är det en helt annan sak tydligen : )
Många funderingar på sistonde. Stora beslut. Drömlägenheten lämnar vi tills vi känner oss absolut till 120% säkra. Om man nu någonsin ens kan vara det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)